Honey, the kids are alright!

För att vara helt ärlig så har jag varit den uslaste av mödrar detta sportlov. Jag har inte varit helt ledig och jag har sannerligen inte hittat på program åt barnen. Att klä sig har varit det enda programmet. Eller tja, några dagar har vi skippat det också. Jag tror vi inte varit ute en enda gång. Den friska luften vi fått har varit de sekunderna det tar att gå från huset till bilen och när jag vädrade på grund av en olycka vid spisen. Inte heller har vi sportat men däremot har vi med grön avundsjuka tittat på andras sportlovsbilder från fjäll och stränder.

Vi har ätit efterrätt varje dag och ätit kvällsmat på Hesburger. Jag har kockat riktig mat en gång och alla andra måltider har vi hittat i frysen. En påse med majs, mums!  Vi har sovit länge om morgnarna och varit sent uppe om kvällarna. Ingen har bäddat sängar eller städat rum.

När jag är gräsänka förvandlas hemmet till en ungkarslya. Alla regler är glömda, rutinerna är ett minne blott. Vi är allmänt rojsiga och det är galet hur det kan vara skönt ibland. Att släppa alla tyglar. Så skönt!

Men enough is enough. Idag har vi skärpt till oss. Badat, dammsugit, vikt tvätt och ätit köttfärslimpa made by hand. Lagom till husfadern som anländer i natt. Han kommer inte att misstänka något. De goddoftande barnen kommer att sova som änglar, jag kommer att ligga i soffan i det nystädade vardagsrummet och le. Var sak på sin plats. Är han hungrig får han avnjuta en bit av köttfärslimpan. Imorgon bitti vaknar kontrollfreaket klockan 7.30 och undrar varför han fortfarande har pyjamsen på. Tillbaka till vardagen. Rätt skönt det också.

The kids are alright