Home again!

Jepp, vi har anlänt till den finska sommaren. Bruna och fräkniga. Och lite utvilade perhaps. Nej faktiskt, denna gång kände jag inte i behov av semester efter semester. Det blir liksom lättare när barnen blir större. It’s a fact! Men den sedvanliga postresedepressionen den kickade in naturligtvis.

Men jag vänjer mej. Idag är en fin sommardag! Fryser bara lite i min sommarklänning. Ett resereportage är mycket väl på kommande inom snar framtid. Det är bara så mycket att stå i och komma i kapp efter man varit bortrest i tolv dagar.

Förra onsdagen var det också en ljuvlig kväll. Då kickade sommarens höjdpunkt igång. (Ta det som ett tips från mej) Faros Live! Farosbåtens eget sommarband uppträder på terrassen. Vill du vara incognito, don’t bother go! Jag tycker det är härligt att veta att där kan jag träffa bekanta och vänner varje sommaronsdag. Tyvärr får jag inte alltid gå ensam till Faros. Genast jag nämner namnet har ungarna hoppat i skorna. De älskar det stället alltså!

Kom och hälsa om ni ser mej chilla där i en solstol!

SAMSUNG CSC

Happy people! #farosfiilis

Annonser

Sommarlov och resor

Sommarlovet är här! För barnen i alla fall. Som egen företagare blir det ingen full semester. Inte detta år heller. Tur nog kan jag jobba kvällar och så känner jag att barnen har blivit så pass stora nu att det är helt ok att jobba medan de får leka ute.

Om jag inte har glömt att ge sommargåvor till dagis (ja, det har hänt), så ger jag vanligtvis presenter från Unicefs. Allt från täcken, rent vatten till träd. Från barn till barn. Till de som behöver. I år blev det istället rabarber från egen gård. Lite mindre konsumering och helt ekologiskt. Dessutom lätt som en plätt!

06018027 (2).JPG

Tror att jag har packat en hel vecka för att (nästan) få med allt en fem personers familj behöver på en resa. Nu är vi på väg mot sydligare breddgrader med några pitstops på vägen. Jag vet inte hur Wifi kommer att funka, men följ mej på Instagram där jag säkert kommer att ladda upp bilder: nadia_insta

Det blir berg och hav och antagligen rätt mycket pasta. Bildbomber utlovas senare. Nedan en bild från vårt första boende och det vackra havet.

15_g

Brainstorm

Företagar- och networksträff är ett ypperligt svepskäl för att cykla iväg till terrassen. En dag som denna dessutom! Som en varm sommarkväll i juli. För övrigt tycker jag alla företagare som jobbar ensamma ska höra till en grupp med likasinnade. Alltid skönt och lärorikt att prata business, bolla, brainstorma och gnälla lite på systemet. På momsen. På byråkratin. På Finland. Ibland spårar diskussionerna ur. Plöstligt utreder vi inavel på de Österbottniska släkterna och hur man får en biff riktigt mör.

För övrigt var det skönt att ta en paus i vardagsstressen. Inför en resa är det alltid liiiite extra att göra. Att packa, fixa, organisera, tvätta är heldagsjobb i en veckas tid. Nu är till och med boendet bokat. Det blev klart idag. Borde ha fått sista minuten rabatt! Med min beslutsångest kunde jag ha sparat in en jäkla massa kosing på dylik rabatt. Men jag tror detta blir bra nu. Italien är inte precis känd för den bästa standarden på boenden.

Nya avsnitt av Bloodline finns nu på Netflix. Ska avrunda dagen med ett avsnitt. Den som inte har sett serien, check it out! Inte bäst, men ganska bra ändå.

SAMSUNG CSC

Aperol, networking och till slut tog gården emot mej med doft av körsbärs- och äppelblom och syrenknoppar.

Tågbloggen

Sitter i lekvagnen och lider. Brukar in i det sista hålla mej långt borta från den kupén, men idag kände jag mej extrasnäll. Big mistake! Ungar springer runt och härjar. Någon slår sig och gråter hejdlöst. Bebisar snörvlar och våldsnyser åt höger och vänster. Känner bacillerna krypa upp för ansiktet. Egna barn leker moppar på det smutsiga golvet. Från toalettkran kommer inget vatten.

Ute snöar det. Stora våta slaskiga flingor som kommer vågrätt ner från den gråaste himmel. Jag är hungrig. I påsen finns skruvmakaroner och jag funderar skippa lågkolhydratsdieten idag och ladda in pastan i magen.

Tanken på hotellfrukosten ger mej hopp. Det finns badkar och ungarna har packar ner sina simglasögon. Jag tänker dunbolster, vita krispiga lakan och room service.

Ser på klockan väldigt ofta nu. Vi är försenade. Vårt tåg stod stilla mitt i skogen därav fördröjningen. Nu är barnen hungriga. De måste väl få sina skruvmakaroner. De får äta med vantarna på. Jag sparar mej till hotellmaten.

 

Palmer eller tradition

Efter en lång bilfärd är vi äntligen framme till dukat bord hos svärmor. Pretty nice ändå. Jag gillar ju att fira jul i eget hem, men det får bli så här i år. Fast mest drömmer jag om att resa bort över julen. Är jag den enda människan i världen som vill det? Bara åka iväg och glömma allt som heter jul. Inga paket och pynt, endast en upplevelse på något skönt ställe. Tänker palmer, sol och förfriskningar.

Men här blir det nog bra detta år ändå. Fast kommer att sakna uppesittarkvällen, Kalle Ankas jul och Gina Dirawi som julvärd. Här finns nämligen inte Sveriges tv. Äääää! Men se där, jag tycks visst ha några jultraditioner trots allt. Har bara inte förstått det före nu.

Vilka jultraditioner kan du inte leva utan?

julgranjulpynt diyjulpyntjulpyntjulpyntjulpyntjulpynt

Lite pics från förra julen. I år har vi ingen gran och inga pynt. En stjärna och en tomte barnen lagat på dagis räcker mycket väl, kände jag.

Oumbärliga förhandlingstips

Hej hopp, jag har återvänt från de döda. Nästan i alla fall. Att hamna på en dunderförkylning (aka man flu) som avslutas med de mest konstiga symtom, är inget jag vill ge åt någon annan. Efter en vecka i mer eller mindre soffläge är jag nu redo att anta utmaningen jul. Tursamt nog är jag ingen julfascist och mitt blodtryck fortsätter ligga på den lägre sidan, trots att jag inhandlat exakt noll julklappar.

I fjol var det härligt att handla på självaste julafton. Inte en kotte så långt ögat nådde och min bil var den enda i torgparkeringen. Detta år reser vi 400 km söderut så det finns ingen tid för julaftonsshopping.

På tal om shopping så tänkte jag fortsätta på min Marockoresa. Och just fokusera på shoppingen där. Vad man ska handla och HUR. Det är inte precis som hemma i fosterlandet precis. Som jag skrutit med förr, så är jag en jäkel på att pruta. Det ska man göra i Marocko. Eller rättare sagt förhandla. Jag ska berätta varför.

Vi bor i det trygga landet där lagen är bibeln. Vi är som en liten fårskock som rättar oss efter vad någon har bestämt och vi gör sällan något som skulle vara emot reglerna. Regelverken gör Finland till Finland. Ett tryggt och ordningsamt samhälle. Står det 79 euro på prislappen så accepterar vi det och betalar för oss och går. Priset ifrågasätter vi aldrig i butiken. Men väl hemma kan vi pärta oss om rövarpriserna. Kanske vi muttrar några fula svordomar till familjen, men that’s about it.

I Marocko (och så klart i många andra länder) finns det lagar. De är kanske lika strikta som hemma, men folket där tolkar dem på eget sätt. Den fårskocken har fått fnatt. Bland annat är trafiken sanslöst galen! Men mitt i allt kaos råder ett mycket smidigare körsätt och trafikaggressioner är sällsynta. Skulle jag i Vasa parkera på ett olämpligt sätt, det vill säga olagligt sätt, skulle förarna bakom mej få spel. Hur kan hon stå i vägen? Det skulle höttas med knytnävar och de tre populäraste finska orden skulle ljuda. I Marocko kunde man köra i princip hur som helst och ingen höjde på ögonbrynet. Snällt anpassade man sig efter andra. Det gillade jag!

Men i affärerna då. Går du till en matbutik kan du bra betala det angivna priset. Men i de övriga, så ska du helt enkelt förhandla dej till ett bättre pris. Grundregeln är den att både köpare och säljare ska känna sig nöjda efteråt. Win win liksom. Vad är bättre än det. Min regel var att endast handla där jag kände mej bekväm. Där jag fick en connection med säljaren. För ska du handla, ska du ha tid och jag ville att den tiden skulle bli en rolig upplevelse. Bara en gång vände jag på klacken på grund av en otrevlig säljare. De andra hundraelva gångerna hade jag jätteskoj.

Vi tar ett case:

1 Du är intresserad av en väska i en butik men du vill så klart veta vad den kostar. Du frågar och försäljaren frågar då DEJ vad du vill betala för den. Och hur skulle du kunna veta vad just den väskan är värd. Högst antagligen mycket mindre än vad du tror. Så fall absolut inte i den fällan. Låt alltid försäljaren säga priset först. Det är du som ska rulla på ögonen och visa att priset är waaaay high, inte hen.

2 När du fått ett pris, ge ett motbud så lågt du bara vågar. Is i magen och kör på med 70-80% lägre. Läs in försäljarens reaktion. Har du riktigt, riktigt otur rycker hen på axlarna och ger inga fler motbud. Men oftast inte. Låt skräpsnacket om att hen sytt väskan själv och materialet är unikt och bladibladiblaa, gå ut genom andra örat. Det kallas manipulation.

3 När motbudet kommer, håll dej till ditt bud så länge du kan. Gå inte upp bara om du känner att du behöver. Kasta in en tio procent till. Och vänta.

4 Håller hen fast vid sitt bud, börja röra dej ut från butiken. Skaka på huvudet och använd tydligt kroppsspråk att du inte längre är intresserad.

5 Hen blir rädd och kommer ner lite på priset men gå bara. GÅ!

6 Om du gjort allt rätt, hinner du max tre meter bort före försäljaren ropar dej tillbaka. Ifall hen ännu inte kommit ner till ditt pris, gå iväg direkt. Hen kommer att ge sig.

7 Du betalar, kastar några skämt och tar kanske en selfie med försäljaren. Alla är glada och nöjda! Kom ihåg att det aldrig någonsin blir ett köp ifall inte säljaren går på vinst!

Observera ännu!

Vill du inte köpa, titta inte länge på en speciell grej. Och rör för guds skull inget! Då kan det mycket väl hända att du kommer hem med den fulaste toaborsthållaren.

Var klar med VAD du söker! Ge inte för stort utrymme för säljaren att ta fram alla kulörer och modeller. Då kan du plötsligt hitta dej i säljarens kusinkusins butik där det absolut inte finns det du letar efter.

Att vara hård betyder inte att vara otrevlig. Visst, håll huvudet kallt när du prutar och håll dej så länge du kan till ditt bud. Men med charm och glimt i blicken kommer du långt.

Att pruta betyder inte att du är snål.

Shoppa på morgonen. Det första köpet anses ge tur åt försäljaren. Med andra ord kan du göra bättre klipp på morgonen än på kvällen.

Vissa produkter går att pruta på mer än andra. Ta reda på vilka före du shoppar loss. På högt kan jag berätta att smycken, hantverk, läder och möbler kan man pruta rejält på men mattor är extremt svårt att få mer än max halva priset på.

Jag lovade bildbevis på den shoppingen jag gjorde i Maroc, men jag måste bara hinna fotografera grejorna först. Däremot kan jag berätta att jag köpte två mattor. En kelim från Atlasbergen och en Beni Ouraine. Den senare förhandlade jag om priset i två dagar. Skam den som ger sig! Och vilken skön gubbe han var, matthandlaren. Har lovat honom att maila bild av barnen på mattan, men det har jag inte heller fått till stånd. Projektet ”mattuppköpet” är ett av de starkaste minnen jag har från min resa. Och vad jag har lärt mej om mattor och framför allt om Beni Ouraine. Kunde nästan bli matthandlare i nästa liv. Känner mej färdigt skolad.

Alltså om nån orkat läsa ända hit, GRATTIS! Och tack. Det märks att jag inte talat med någon på en vecka. Behöver komma utanför dessa fyra väggarna före jag blir knäpp. Hoppas någon får användning av mina prutningstips.

Ps. en vän lyckades nyligen pruta rejält inredningsbutiken Säde. Gissa om jag är stolt över henne!

Marocko shoppaMarocko shoppa

Kryddor att köpas eller bara att betrakta. Men inte för mycket ifall du inte vill köpa.

Marocko shoppaMarocko shoppaMarocko shoppa

Textilie-heaven!

Marocko Beni OuraineMarocko shoppa

Mattor, mattor. Tänk Carpe(t) diem!

Marocko shoppaMarocko shoppa

Bästa matthandlaren och den sötaste lilla gubben som skuffade vårt inköp till bilen. Vi betalade typ en veckas lön åt honom för tjänsten. Bara för att han var så himla söt. Man kommer långt på charmen.

 

Att halka in

Nå, hur gick det nu på din resa? Hittade du dej själv och dina rötter? Hittade du några nomadsläktingar och var allt som du kom ihåg?

Ja, ja, ja! Svarar ja på allt. Resan var helt underbar! Mera än jag någonsin kunde ha trott. Höga förväntningar brukar ge ett antiklimax, men inte denna gång. Jag kan inte säga ett ont ord om vår vistelse i Marocko. Det var åtta dagar av pure pleasure. Och jag som älskar att ligga i solstolen, men något sånt blev det inte. Trots 26-28 grader och sol, chillade jag endast 45 minuter vid en pool. Det var nice, men Marocko är så mycket mer än det. Äventyr, kaos och ack så vackert! Det finns ingenting som är fult, tror jag. Spanskinfluerad arkitektur, valv, utsirad smideskonst, handmålat, mönster, färger. Ja, även det fulaste huset är vackert. Det fnns helt enkelt inte ett finskt betongghetto vart än ögat ser.

En dag stannade vi bilen vid en vägren för att titta på några hantverk. Plötsligt hittar jag mej själv inne i en liten kakelverkstad. Att jag älskar marockanskt kakel har antagligen inte gått någon obemärkt. Skulle gärna klä in hela hemmanet i kakel av olika mönster. Jag hör mej själv  be en av killarna om han inte kan visa hur han gör kaklet. Han förstod tydligen min rostiga franska, och gav mej en demo. Sedan satt vi där i den dammiga lilla lokalen och drack mintte ur halvsmutsiga glas. Arbetarna åt lunch från en och samma stora tallrik. Efter alla frågor jag ställt om priser, frakt och olika möjligheter, ringdes ägaren upp. Jag fick hans kontaktuppgifer. Just in case. Man vet aldrig. Snart har jag kakel till salu, heh heh.

Vi tackade för oss, köpte en kakelplatta som minne och hoppade in i bilen mot nya äventyr. En annan lustig upplevelse på vår resa var när jag bongade leverantören som säljer all keramik till diverse skandinaviska inredningsföretag. Ni vet, marockansk keramik har varit trendigt här nu i några år. Jag är kanske för frågvis, men den egenskapen tog mej till bakrummen där inredningsprylar stod och väntade på att skickas till bland annat Tine K och Reunion Home. Det kändes minst sagt absurt. Som om jag hamnade mitt i en affärshemlighet. Jag som bara ville networka lite.

Jag kan ju också berätta att allt var sjuuuukt billigt! Och om man sedan kan förhandla om priser så blir det nästan gratis. Måste också köra ett inlägg hur man prutar. Gubbarna svettades bullets när jag kom in i butiken, kan jag tala om. Det finns ingen som prutar bättre än jag. Ok, kanske farsan då.

Och köpte jag någo souvenirer? Mmm, minsann. Förutom keramik, filtar, kakel, tofflor, glas, väskor så släpade jag hem två taklampor och två handvävda stora mattor. Jag ska kanske visa dem nån dag.

Forts. följer.

SAMSUNG CSCSAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC