Ett office, en urlakad själ och en helgrapport.

Jag älskar mitt office! Ok, jag överdriver lite perhaps. Att varje morgon börja med att städa undan efter morgonrusningen är kanske inte min bästa hobby, men ack så tillfredsställande då smutskläder och soppåsar är bortförda, diskmaskinen iplockad och borden torkade! Aaaah, då börjar sinnesfriden. Att sedan tända några ljus och lägga eld i brasan och leka yogi på min varma Beni Ourain-matta, är som balsam för själen (och de styva musklerna). Sedan åker datorn i gång, och till det trygga ljudet av diskmaskinsbrumm börjar jag måndagen med att skriva fakturor. Lifvet alltså, lifvet! Ibland är du helt nice.

Helgen skulle bli en mysig lillajul, men av någon orsak var ingen i familjen på bästa humör så pepparkaksdegen fick stå kvar i kylen. Istället tog jag mina frustrationer till att städa skåp och tvätta höstkläder, som sedan fick byta plats med vinterkläderna som jag hämtade från förrådet. Tänka sig, i december! Tycker mej minnas att man tidigare tog fram vinterkläder i oktober. Klimatförändringens tydliga tecken.

Men någon tråkig helg var det inte. Fredagen blev kulturtantig (igen). Med bästa vänner såg vi Ernst Underbar improvisationsteater. Alltid lika kul trots att man var lite tlött i ögat följande dag. Och söndagskvällen spenderade vi med släkten på brorsdotterns kalas. Ståhej!

Jag konstaterade förra veckan att jag måste tagga ner lite grann med att läsa om #dammenbrister och så vidare. Jag har satt in 110% av min själ och nu är den lite urlakad och matt. Så i helgen tog jag lite paus från allt det viktiga. Men arbetet fortsätter och jag har inte gjort slut med det på något sätt. Är du insatt eller vill bli så kan du lyssna på podden.  I de senaste två avsnitten snackar vi loss om förväntningar, ansvar, manshat, trakasserier och mycket mer.

Julfoton-vasajulfoton-vasajulfoton-vasa

Picsen är tagna från en mysigare lillajul

Ett skepp kommer lastat med kreativitet

Hej hej! Man kunde tro att jag legat i radioskugga, men icke. Det har varit en spretig vecka med diverse happenings och to-do’s. Bloggen har fått ligga i baksätet och vilat. Egentligen har jag inte mycket bloggskrivartid i denna stund men tänkte plita ner några rader och linka er vidare till några kreativa alster jag här nyligen producerat.

Vi börjar med Le Pod. Igår träffade jag den fina och kreativa Iisa som bland annat berättade att hon ännu inte blivit poddfrälst. Jag lugnade henne och förklarade att man måste ge en podd några chanser, för det är den värd. Inte för att poddare lägger otroligt mycket tid på att planera, banda in och klippa en podd (vilket de såklart gör), men för att de flesta föredrar att lyssna på musik när de motionerar och den vanan är liksom inbyggd. Ett mönster som kan vara svårt att bryta.

Jag gillar också och njuter av att lyssna på musik i hörlurarna, men en podd blir liksom som en polare, en snackkompis och dessutom kan man bli upplyst om dittan och dattan.

Min och Linns podcast, Snakk, är inte på något sätt vetenskaplig men vi diskuterar allt mellan himmel och jord som samhällsproblem, förhållande, psykisk ohälsa, barn, feminism, karriär och annat som ligger oss nära hjärtat. Här finns de nyaste avsnitten att lyssna på.

What else? Ja, så har jag nyligen knåpat ihop två hemsidor. Två snygga skyltfönster till två professionella företag. Tänk vad en fin och lättnavigerad website gör mycket för en firma! Kan rekommendera båda salongerna. Fräscha och kunniga!

Kolla in dem här och här.

Och nu en megacliffhanger….Jag har något jättespännande att berätta. Något som gjorde mej såååå chockad. Jag har skrattat. Jag har gråtit. Jag kände mej som nyförlöst, som pånyttfödd. Vilken upplevelse.  Men hinner inte berätta just nu. Men kika in här snart, så förtäljer jag hela storyn!

Tiddeli podd

Puffar för förra söndagens terapisession! Och om du redan lyssnat kommer det ett nytt om bara någon dag. För den som är ny för poddar, så kan jag rekommendera att 1. ta på dej hörlurar 2. promenera eller stryk kläder samtidigt 3. Ge podden en andra chans, du kommer att bli beroende till slut 4. För easy access, ladda ner appen Acast, eller Podcaster 5. Gillar du Snakk, gilla då vår Facebooksida Snakk för aviseringar och senaste nytt

https://soundcloud.com/snakkelisnakk/terapisession-25-ett-nyp-i-rumpan-fiffiga-filter

Linn gör världsrekord i att säga ”jag tycker” och Nadia berättar om mannen som blev hård bakom tangentbordet. Men också: Martin Timell, filter, #metoo, tekoppar, näshår och kraften i sociala medier.

Sova får man göra i graven.

Här sitter jag den första oktober (vart flög tiden iväg?) väl insmord i diverse oljor och crémer från Mádara. De verkar riktigt bra hittills. Denna helgen flög också iväg, snabbare än ljudet. Nästan så man inte kommer ihåg vad vi har gjort.

Fredag: Toppades hur som med goda vänner på besök. När de tog taxi hem vid 5.30 på morgonen då visste jag att lördagen kommer att gå i urkhetens tecken. Romeo vaknade 1,5 timme senare(!)

Man lär så länge man lever, men det där lär jag mej aldrig och inte heller vill jag det. Då kan jag lika bra gå o dö. Hur mycket jag än älskar och behöver min skönhetssömn så prutar man aldrig på kvalitetstid med vänner. Inte heller fast man sedan mår som en kratta och ber på bara knän efter ett nytt huvud. Nej, sova får man göra i graven och hör sen!

Lördag: KÅÅÅÅÅÅÅMA, AJ AJ AJ, URK, PIZZA, CALL 911.

Söndag: Nyklippt hår. Äntligen! Fem centimeter frasiga toppar på Pysses golv. Skulle kasta i en mörk toning för att få bort min naturliga ombre, men lördagens post-koma har sagt nej. Det får bli på måndag. First things first: Fifty shades of grey på tv alldeles just. Lagom iq-befriande, tänker jag! En tekopp på det och åtta timmars sömn och jag är redo för första veckan i oktober.

Den redan sett kvällens film eller inte orkar se på kopulerande människor, kan klicka här för att lyssna på nyaste poddisen. Och den som inte såg att poddisen var i tidningen kan trycka här.

 

Nej huh-huh!

Fick in ett par mycket bra tips på serier både här på bloggeluren och även (hör och häpna) i verkliga livet! Sedan kom jag på att jag måste nog ändå dela med mej av tre såååå bra serier jag sett och nu bara väntar på tusen fler säsonger av. Väntan känns för lång!

The night of. Så spännande och på ett lustigt sätt jordnära (mini)serie. Kan inte berätta för mycket utan att jag genast drar till med en spoiler. Men se den, ett måste! Och så fick huvudrollsinnehavaren en Emmy här om veckan. Not bad.

Big little lies. Nicole Kidman och Reese Witherspoon tillsammans i en miniserie, kan ni fatta! Har aldrig gillat Witherspoon så mycket men här känns hon trovärdig och faktiskt så kan jag relatera till hennes karaktär på ett överraskande sätt. Handlingen utspelar sig i nutid och är genren är både drama och spänning. Man får följa några familjers vardagliga liv. En mer dysfunktionell än den andra. Alla är totalt olika men de har en gemensam nämnare som stavas MORD. Alexander Skarsgård är med. Behöver jag säga mer.. Ja, men det behöver jag ändå. På årets Emmy-gala fick denna serie en drös med priser. Hoppas verkligen på en uppföljning!

A handmaid’s tail. Denna serie är beroendeframkallande minst sagt. Gillar inte futuristiska serier eller filmer men den här behandlar viktiga dagsfärska ämnen och slår ett slag för feminismen. Många scener är så otäcka att man knappt klarar av att se. Superbra rollprestationer rakt igenom (Emmy även här), och karaktärerna och handlingen andas mystik rakt igenom. En nagelbitare. Se denna!

Idol följer jag med igen i höst, för ente året. När ska jag bli för gammal för att se på fjortisar, får jag höra här hemma. Favoriten just nu är Gabriel. Hjärta.

Vad har ni gjort då? Inte sett på tv va? Vilket väder! Tänk att få solränder när vi nästan gått in i oktober. Sommaren kom. Men den kom jävla sent. Hörde att morgondan ska bli fin den med. Halleluja! Öppna proseccon och njut på terrassen. Lyssna på fågelkvittret eller kanske på nyaste terapisessionen i podden Snakk. Röstar på den senare.

Fisketuren dokumenterad förra veckan

 

 

Chans till snack

Good morning,

Tittar ut från takfönstren och det är som en rökdimma. Himlen är  grå utan den minsta antydning till ens en pikkelite solchans. Tror nästan det börjar regna snart. Det luktar regn till och med. Men inte ens orkanen Irma ( ok kanske den ändå) kunde ta bort mitt hästgrin från mitt face just nu. Jag är så taggad, så pepp och så glad. Jag ska bara packa sovsäcken, myskläderna, yllesockorna, châteu-dunken och flytvästen sedan bär det iväg på en hel helg av morsvila ut till skärgården med de bästa av vänner . WOHOOO!

Då spelar det inte ens pikkelite roll om det blir solchans eller ej. Det blir utmärkt chans till avkoppling, till bastubad, till mumisg mat och dryck, till galna häxskratt i kör och så blir det chans till snack. För oj vad vi ska tala! Det finns ju stegmätare och om det skulle finnas ordmätare skulle den mojängen säkerligen paja, så mycket ska vi snacka.

Och på tal om snack (sicken åsnebrygga), så har ju jag och Linn nypremiär på vår podcast SNAKK. Just denna helg, på söndag mer exakt! Så sök fram hörlurarna redan idag. Ladda ner appen Acast eller Podcaster du som inte har.

Här kommer en liten teaser:

https://soundcloud.com/snakkelisnakk/snakk-ar-tillbaka

Panikångest puts väck

Aftonbladet länkar till Blondinbellas inlägg om panikångest och jag länkar till podavsnittet där jag berättar om min panikångest. För dej som inte ännu har lyssnat. Jag kan relatera till Isabellas inlägg eftersom likaså jag fick panikångesten som ett brev på posten. Plötsligt damp den ner igen efter många år utan men lika snabbt försvann den med hjälp av en cocktail tabletter från hälsokosten. Ciao ciao!

Att veta sitt eget värde

Om någon frågar vad min man jobbar med så kan jag inte svara. Jag brukar säga att han jobbar med möten. Han kan sitta i ett möte en hel dag. På övertid. Från morgon till kväll. Ibland är det telefonkonferens även på lediga dagar.

Jag nämnde att denna vecka kommer att bestå av många möten. För mej betyder många, ett per dag. Jag hoppas på att några av dessa kommer att leda till något riktit kul. Nu när jag är i farten med att skapa ett nytt företag måste jag faktiskt göra ett bra förhandsarbete och sätta mej ner och fundera HUR jag vill profilera företaget. Sedan kommer det där med prissättning. För en som alltid vill vara till lags, vara schysst och omtyckt, är det otroligt besvärligt att sätta sitt eget värde.

När jag fotade produkter för denna firma, fick jag nästan en bitch slap av Pia som mycket strängt informerade mej om att alla företagare (speciellt vi kvinnor) ska veta sitt eget värde och våga ta betalt. Jag har tänkt mycket på det efter hennes lilla uppläxning. Om jag inte vågar ta (ordentligt) betalt så gör jag alla andra i samma situation en björntjänst. Och sig själv. Man måste lita på sin kompetens och hitta kunder som är beredda att betala för den. Jag tror knappast att någon inom kreativa yrken väljer att bli företagare för att bli rika. Nej, de väljer det för att skapa sin egen arbetsplats, kanske för downshifting och livskvalitet. Någon frihet får man inte så pass man inte är tuff nog att våga ta betalt. That’s for sure!

Jag snubblade över denna blogg, och tror absolut jag måste köpa den här boken. Fiffiga ord från en annan bloggare och företagare. Dessutom finlandssvensk.

En annan grej som blir otroligt viktigt när man startar upp företag, är networking. Ska inte underskattas! Om man dessutom jobbar ensam, kan det dessutom vara skönt att träffa andra företagare för att utbyta idéer och bollplanka med.

På fredag ska jag just göra det, networka. Det blir ett inspirationsmöte. Arbetsnamnet på vår grupp är ”tummen ur röven” och består av kreativa tjejer med olika bakgrund som har startat/vill starta/ska starta eget eller något projekt. Vi kommer brainstorma, fundera, skapa, planera och resultatet blir hoppeligen major INSPIRATION. Och kanske även någon bondar och kanske rent av hittar en businesspartner eller utbyte av tjänster. Glöm den hotfulla konkurensbilden och bjud in till samarbeten. Tror det blir bra det här!

Btw, tack alla Snakk-fans! Det känns bra att ni också saknar. Jag märkte att många varit in och lyssnat på avsnittet jag berättade om och till min förvåning så har vi fortfarande över 500 lyssnare per vecka! Not bad.

SAMSUNG CSC

En insikt!

Det var naturligtvis givet att tanka d-vitamin idag och jag hann precis före solen försvann. Fatta, den värmde till och med! Med en podcast i mina öron travade jag iväg mot Brändö. Det är märkligt hur en väg man gått tusen gånger om ändå kan kännas så fin. Jag vet inte, men jag hade en sånt där ”ett med naturen”-ögonblick och mitt i allt kände jag mej så himla lycklig.

Podden i mina öron var heller inte vilken podcast som helst utan jag lyssnade första gången på det sista avsnittet av min (och Linns) egen pod, Snakk. Och herrejestas så jag skrattade! Och skrattade och njöt. Skämdes aningen därimellan men så skrattade jag igen. Vilken kul pod alltså! Får man säga det själv, heh? Är ju inte helt objektiv precis. Ni som inte har lyssnat på det MÅST lyssna NU! Jag är väl aningen sexistisk (fy skäms) och vi pratar som vanligt mycket skit, men där finns också mycket tänkvärt. Bland annat ett mycket högaktuellt ämne så här efter julledigheten; skilsmässor och breakups.

Jag kan inte annat än sakna podden. Att hitta på ämnen att snacka om, att hänga med Linn, att skratta sig våt i byxorna, att tala och tala och tala. Kanske till och med beröra någon lyssnare. Till skratt eller till gråt. Jag saknar till och med all stress kring att hinna banda in, för en vecka går så jädrans fort. Ah men, nu blev jag ju riktigt sentimental här.

På hemvägen kom i alla fall jag till en liten insikt. Jag vill fortsätta med detta. I någon form. Hur och var vet jag inte men funderade om jag skulle söka sommarjobb på Svenska Yle!?! Låta min kreativa ådra (usch, va äckligt ord) pulsera hela sommaren lång. Kanske på radion, who knows. Fast sommarsemester är ockå väldigt lockande. Jag lever ju för sommaren. Eller så börjar jag podda igen. Bäst att sova på saken, go’natt!

snakkcollage

 

Tryck HÄR för en terapisession! Kom ihåg hörlurarna.

EDIT. Såg plötsligt en till kärleksförklaring. Här.

Sista anropet!

Hemkommen från en promenix som innehöll en del snabb pace, tre delar långsam stros på gravgården och fem delar bra samtalsämnen med Lintsulainen. Det blev som Snakk, men utan microfon. Plötsligt hade två timmar passerat och mörket sänkt sig över Metviken.

Te, mackor, tända ljus och Idol att komma hem till. Och ett sista anrop för att hinna med i utlottningen av det wunderbara doftljuset från Tine K! Vid midnatt är tiden ute. Alltså doften som nu sprider sig här i vardagsrummet, aaah!

SAMSUNG CSC