Gnälldagen den 12 maj

Efter att ha varit gräsänka i över en vecka med allt vad det innebär så är jag inte den gladaste människan på planeten. Att ha fjärrkontrollen i fred är en bonus men det där vardagspusslet (åh, gillar inte det ordet) blir rätt krångligt. När man ringt runt till fem barnvakter och ingen har möjlighet att sköta illbattingarna, är gråten nära.

Sedan får man hem en jetlaggad gubbe med allt vad DET innebär. Bonus där, den varma famnen att krypa upp i men att ha en zombie som bökar runt i sängen för att han plötsligt är pigg mitt i natten. Not nice.

Hushållet släpar. Hemmet är allt annat än taget från nyaste numret av Elle Interiör. Dammallergiker, välkomna på egen risk. Pedanta kritiker, gör ej er besvär. Hur hinna och hur orka?

Det var morsdag i söndags, kokosbollens dag igår. Det finns våffeldagen, kvinnodagen, kanelbullensdag och så vidare. Därför tar jag mej rätten att utlysa gnällets dag. Eftersom det är min blogg och jag får göra som jag vill, heh. Så kära läsare, nu får ni spy galla! Hur mycket som helst. Vad irriterar ni er på?

Jag inleder med:

På det otroligt kakiga vädret och regn som lovas de närmaste tre dagarna. Vårkänslorna puts väck.

På folk som inte hälsar, inte lyssnar och bara älskar att höra sina egna juttun. Och förväntar att andra ska lyssna.

På de som inte fattar att det är EN kö trots flera kassor. Blir en kassa ledig går den dit som står först i kö. Gynnar alla. Puckon!

Ok, nu er tur.  Varsågoda, shoot!

Tretorn-gula-gummistövlar

Honey, the kids are alright!

För att vara helt ärlig så har jag varit den uslaste av mödrar detta sportlov. Jag har inte varit helt ledig och jag har sannerligen inte hittat på program åt barnen. Att klä sig har varit det enda programmet. Eller tja, några dagar har vi skippat det också. Jag tror vi inte varit ute en enda gång. Den friska luften vi fått har varit de sekunderna det tar att gå från huset till bilen och när jag vädrade på grund av en olycka vid spisen. Inte heller har vi sportat men däremot har vi med grön avundsjuka tittat på andras sportlovsbilder från fjäll och stränder.

Vi har ätit efterrätt varje dag och ätit kvällsmat på Hesburger. Jag har kockat riktig mat en gång och alla andra måltider har vi hittat i frysen. En påse med majs, mums!  Vi har sovit länge om morgnarna och varit sent uppe om kvällarna. Ingen har bäddat sängar eller städat rum.

När jag är gräsänka förvandlas hemmet till en ungkarslya. Alla regler är glömda, rutinerna är ett minne blott. Vi är allmänt rojsiga och det är galet hur det kan vara skönt ibland. Att släppa alla tyglar. Så skönt!

Men enough is enough. Idag har vi skärpt till oss. Badat, dammsugit, vikt tvätt och ätit köttfärslimpa made by hand. Lagom till husfadern som anländer i natt. Han kommer inte att misstänka något. De goddoftande barnen kommer att sova som änglar, jag kommer att ligga i soffan i det nystädade vardagsrummet och le. Var sak på sin plats. Är han hungrig får han avnjuta en bit av köttfärslimpan. Imorgon bitti vaknar kontrollfreaket klockan 7.30 och undrar varför han fortfarande har pyjamsen på. Tillbaka till vardagen. Rätt skönt det också.

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

 

SAMSUNG CSC

The kids are alright