Kampen mot klockan

När vi väl fick nycklarna till huset (vuxenhuset som vi kallar det) i medlet på augusti hade vi exakt fyra veckor på oss före vi måste lämna vår gamla boning. Lite visste vi då hur intensiva veckor vi hade framför oss. Planen var att få det dammigaste arbetet ur världen före vi flyttar in. Och dammigt och svettigt blev det då vi måste riva loftet helt och hållet och bygga en övervåning.

Ett stenhus är också så mycket mer komplex än ett trähus och det gav oss lite mer huvudbry än vi hade hoppats på. Efter diverse samtal och råd från husets arkitekt och andra rådgivare var arbetet igång.

Det var inte bara en helt ny våning som skulle byggas. Alla väggar och tak skulle få sig en ordentlig facelift. Och golvet skulle ut och ersättas med nytt. Jag som alltid gillat att spackla. Not anymore! Det var så mycket sprickor på de grådaskiga väggarna. Det blev mycket skrapas, tejpas, fylla på med massa och spackel. Och slipas! Och så igen. Och ibland en tredje gång.

Takhöjden är heller inte att leka med så långa skaft räckte inte, utan det var balansgång på byggställningar och stegar. Inget för den höjdrädde! Paneltaket skulle bort i hall och halva vardagsrummet och ersättas med gips och infällda spottar. Ingången från hallen till vardagsrummet skulle sågas större och de onödiga pardörrarna tas bort.

Vita blev väggarna. Inte särskilt vågat. Just nu när trenden för färg på väggen är här. Men vi har haft gröna väggar i sju år, så nu vill jag ha vitt. Vitt, vitt,vitt and I love it! Känner mej fri och lugn i själen. Men det gröna älskade jag med, och hann aldrig tröttna på den. Så ett tips, var inte rädd för färger! Ger ett mycket mer ombonad känsla än vita väggar.

Allt gjorde vi själva, förutom parketten som vi hade hjälp med. Gubben tog ut semester och jobbade heltid på bygget och jag jobbade på morgnarna i företaget, åkte och renovera, hem till barnen kring fem för att sedan fortsätta renovera några timmar senare. Mellan 21-01 fick jag ta tu med företagandet igen.

Och så lite pics på loftet och övervåningen vi byggde upp.

 

 

Hur man säljer utan mäklare.

Hade vi köpt hus? Från en solstol i Spanien? Det kändes overkligt och konstigt. Sommaren gick ganska lugnt. Vi hann börja smälta att vi nu faktiskt var husägare. Våra händer var bundna. Vi skulle inte få tillgång till huset på ett par månader. Däremot måste vi sälja vår egen. Men slöa som vi ibland är, fick vi inte riktigt till det före en dag i juli då jag tog tag i säljprocessen.

Vi beslöt oss för att sälja själv utan mäklare. Och tre veckor senare var bostaden såld! Jag har fått många förfrågningar hur man går till väga för att sälja och sälja själv, så tänkte att jag kan lista upp några viktiga punkter och tips.

 

  • Gör bostaden säljklar. Dvs. är bostaden ganska renoverad, se till att allt är klart. Alla lister på plats, spackla hål och måla där det ser ofräscht ut. Tänk även på detaljerna. Häng upp handdukskrokarna som du inte fått gjort på de fem åren du bott där. Det ser trevligare ut när handdukar faktiskt hänger snyggt där de ska hänga.

 

  • Storstäda. Jepp, även i lådor och skåp. Folk gillar att snoka. Och helhetsintrycket kör en potentiell köpare blir bättre. Rensa bort saker och kläder för att utrymmena inte ska kännas överfulla. Kom ihåg att tvätta bort fett från takfläkten! Fett och flott i köket känns ofräscht.

 

  • Ta hjälp av en mäklare att värdera bostaden. Helst två. Och följ med bostadsmarknaden och benchmarka. Vad kostar liknande objekt i området och hur skiljer sig din bostad från dem. Vad är unikt som kan mätas i pengar? Till exempel har du anslutit till fjärrvärme medan andra liknande bostäder har elvärme? Har ditt hem maskinell ventilation? Har din bostad golvvärme? Eller är din bostad unik gällande planering eller inredning.? Kanske öppen spis eller annat unikt att räkna med? Tänk även vad du vill ha för summa i handen efter skatt och andra kostnader och gör en uträkning före du bestämmer dej för försäljningspriset.

 

  • Fotostyla! Att styla en lägenhet är inte bara blommor och nybakade bullar. Ta bort alla personliga grejor som barnens teckningar och foton av gammelmormor. Plocka bort papper, räkningar och kylskåpspoesi.  Sånt behöver en spekulant inte se. Tänk att intrycket ska kännas lugnt, så använd dämpade färger. Kanske tonåringens neonrosa dagtäcke eller gubbens spritsamling inte behöver synas. En bra regel är att ta bort så mycket vardagsliv som möjligt utan att det blir allt för opersonligt. Men det är ok att ta bort alla leksaker från ett rum och göra det till ett arbetsrum. Eller tvärtom.

 

  • Ta foton, eller ännu hellre, be en professionell ta bilderna om du suger på det visuella! Är det vinter, kan det vara bra att det finns sommarbilder utifrån. Speciellt om du har gård.

 

  • Att sälja själv kan jag rekommendera om du är social och tycker om och är van att träffa diverse olika människotyper. Det kan komma vem som helst in genom din dörr som du måste vara redo att tackla.

 

  • Ha kunskap! Sälj själv endast om du har kunskap. Du måste känna till din bostad och din bostadsförening. Om du sitter med i styrelsen har du större inblick, dvs mera kunskap, är det en fördel. Om du själv har renoverat, kanske det är du som vet bäst och bäst kan förmedla det utan bostadsförmedlare. Du bör även känna till hur en säljprocess går till och byråkratin kring den. Mycket finns på nätet, till exempel färdiga mallar för köpebrev, kontrakt osv. Gör du allt själv är det bra om du ber en jurist kolla igenom allt det juridiska.

 

  • Få ut din bostad på marknaden! Gör en annons på Etuovi.com. Det är där de flesta bostadssökande letar. En annons där kostar 150€ och tar ca 1-2 timmar att göra för du måste vara noggrann! Och ha alla uppgifter om bostaden och ev. husboloag och disponentuppgifter. Är du inte bäst på att uttrycka dej, be någon skriva den säljande delen av texten!

 

  • Blogg! Etuovi är ganska begränsat format så jag gjorde en bostadsblogg som tillägg. Då kunde jag göra säljobjektet mer personligt och beskrivande. För det är känslan man säljer först och främst. Sist och slutligen bryr sig ingen om det är Puustellikök.

 

  • Dela på alla sociala kanaler! Och be dina vänner dela. Och sprid djungeltrumman i tid!

 

  • Ha is i magen! Bostadsmarknaden är inte den rörligaste just nu. Om du inte får såld ditt hem på en månad, fundera varför! Kan du göra något? Vänta inte för länge för att ändra på något som är rimligt. Om inte priset så kanske inredningen eller någon opraktisk detalj. Kommer det ingen på visningarna, kolla igenom din annons. Byt bilder och skriv om texten.

 

Att anlita en bostadsförmedlare är en trygghet och passar kanske de flesta människor. Men du måste ändå göra allt förarbete själv. Har du för lite kunskap eller ork, ta in ett proffs! Det kostar förstås men det kan vara värt det. Du känner dej själv bäst och om du tror du have what it takes och om du har tid att sätta dej in i ämnet, är det det värt att testa! Du kan alltid ringa efter en mäklare om det inte funkar.

Städa kommer du inte undan oberoende!

 

IMG_6815

Växtligheten vid nya hemmet såg aningen annorlunda ut då vi såg på det första gången i mars och när vi fick nycklarna i augusti.

 

 

Bye & hello

Att flytta kommer sannerligen med tudelade känslor! Det är roligt, spännande och en jäkla pärs. Och så är det vemodigt. Speciellt för en sentimental typ som jag. Har aldrig bott så länge i ett och samma hem som det i Vöråstan.

Vi köpte den ybermysiga trähuslägenheten (eller tja, inte så mysig men den gamla själen och potentialen fanns) när jag var gravid med Dino, renoverade i 2,5 år(!) och flyttade in när lillskrutten Romeo var åtta månader. Så mycket minnen vi skapat där. Oro och sorg har fyllt lägenheten och skratt och glädje har satt sig i stockväggarna. Att lämna barnens barndomshem gör ont i hjärtat.

Men jag blickar framåt nu. Vi har ett nytt hem nu och trots att jag oftast, per automatik, kör till gamla hemmet när jag ska köra hemhem, så känns allt ganska bra. Jag tror detta nog ska bli minst lika bra. Och vi fortsätter skapa minnen som förr. I ett helt nytt hem.

IMG_5843 (1)

Ett gammalt stockhus är alltid speciellt. Och att få bo i centrum i en bostad med radhuskänsla är unikt.

IMG_3422.jpg

Att renovera i 2,5 år är inget att rekommendera. Men det tar tid att göra allt (och då menar jag allt. Allt blev nytt förutom stockarna) själv. Ok, jag gjorde inte så mycket än födde två barn och var ”ensamstående” förälder. Rekommenderas verkligen inte.

 

Vårt nya hus blev vi smått förälskade i i mars. Vi tog det lugnt, som man ska göra i början av ett förhållande, och slog inte slag i saken före i juni. Då köpte vi huset från varsin solstol på solkusten. Nycklarna fick vi först i mitten av augusti.

IMG_5668

Ett stenhus stöter man inte på varje dag. Kändes lite tryggare att köpa än ett trähus. Den gamla själen fanns här inte, men jag blev kär i arkitekturen och känslan av tidlöshet trots att huset är från det mindre ståtliga 1990-talet.

image001

Så här ståtligt såg det ut när vi var på visning. Det var inte körsbärsparketten jag ansåg var tidlös. Ugh.

A comeback!

Ja ja, jag vet vad ni tänker. Ännu ett förgävet försök att damma av bloggen. Vi vet hur det går. Vi har sett det förr. Blah blah blah! Bloggar är så last year! Eller så FÖRRA decenniet om vi ska vara besvärligt petnoga.

Och ja, ni har helt rätt. I’ll give you that. Bloggar är som gammelmedia (vem läser tidningar nuförtiden?) och nej, jag läser inga bloggar. Det ska vara snabba puckar. Instagram-scrolling är det mesta jag orkar med. Till och med Insta Stories, som är väldigt skoj, tar för mycket tid.

Så varför öppnar jag upp bloggen igen efter två tysta år? Jag vet inte. kanske för att jag  vill dokumentera, skriva och dela min passion för inredning. Vi har nämligen flyttat. Och då känns sånt viktigt. Så blogga igen, why not?!

Inga grodor mera

Har du någonsin varit i en lite obekväm situation då du inte riktigt vet vad du ska säga? Jag gissar på ja. Det har vi alla. Speciellt svårt verkar det vara att veta vad man ska säga och hur man ska bemöta människor i sorg eller i någon slags kris. Men det är inte alls svårt, kan jag nu tala om för dej!

Lyssna på förra veckans Snakk och du kommer aldrig att ha det problemet längre. Den pinsamma tystnaden eller den klumpiga grodan ur munnen kommer aldrig någonsin att visa sig mera.

Jag lovar. Det kommer att underlätta ditt liv. Lyssna kan man HÄR.

 

Bechdel och serier

Tv-seriernas högtid har officiellt börjat. Om man inte somnar klockan kvart över nio på soffan. Men om man mot förmodan orkar vaka lite längre än barnen så finns det något att kolla på då? Tycker de serier jag följer aldrig vill ta slut. Som Walking Dead. Den börjar vara riktigt tradig nu på något sätt. Zombierna skräms inte längre, spänningen har avtagit och de flummiga dialogerna är rent ut sagt så skit.

En serie ska dessutom ha en karaktär som man älskar. Eller hatar. Någon man kan identifiera sig med eller se upp tilll. Men inte i Walking Dead. Nästan alla karaktärer är mer eller mindre störiga. Daryl är den enda liiite coola typen.

Jag gillar spänning och drama med finess och gärna som uppfyller kraven i Bechdel-testet. Behöver tips! Ge mej era bästa tv-serier. Jag vill ha något nytt och fresh!

Nadia Boussir-hemmakontor

Bilden är tagen av primafotografen Camilla och har inget att göra med inlägget

Flytt.

Nu när man gett upp hoppet på att sommaren ska komma (kanske helt legit när det faktiskt redan är den 25 augusti), så måste man acceptera de facto att bo i Finland och ha fyra årstider inte alltid är jättetrevligt. De fyra årstiderna var en fin grej när jag gick i skolan. Vintern var kall, våren var förväntan, sommaren var sol & bad och hösten var pressa röda löv i böcker. Fyra årstider var något att vara stolt över. De kring ekvatorn var inte alls så unika som vi. Ekvatorborna fick svettas året om medan vi i norden fick uppleva de magiska förändringarna i naturen och känslorna de medförde.

De senaste åren har jag känt mej mer lockad att flytta utomlands. Nånstans där det är 20 grader året om och inte 10. Tidigare kunde jag absolut inte tänka mej att resa bort från den finska sommaren, men det har vi gjort två somrar nu och det har varit great.

Jag är helt enkelt en enormt väderpåverkad människa. Känns inte som att jag är gjord för detta klimat. Jag behöver värme och sol. Så mycket sol att jag kan njuta av värmen i skuggan. Just nu lusläser jag resebloggar och är så avis på de som tagit steget att lämna allt för att flytta utomlands. Jag är till exempel sjukt sugen på Mallis!

Men tills vidare, när nu hösten har gjort entré, så måste man göra det bästa av situationen. Jag kommer på några mysiga saker med hösten men hjälp mej fylla i listan så kanske det blir en riktig fiilishöst trots allt.

Shoppa lite nya höstkläder. Varma tröjor är en klassiker.

Inred hemmet. Det blir många mörka kvällar inomhus så se till att du trivs.

Träffa vänner. Bjud hem folk och ordna temafester. Vem blir inte glad av Hawaii-tema, aloha!

Skit i den giftiga röken från levande ljus. Tänd så många du kan och elda i spisen för extramysfaktor.

Mera…….

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

 

 

Hej där

Vill säga tack och krama om alla som skickat varma hälsningar, fina ord och böner. Både här på bloggen och i andra forum. TACK!

Jag tror att jag under den första veckan fick närmare 350 meddelanden. Jag har burit alla med mej under en lång vistelse på Åbo sjukhus.

Vi är hemma nu och försöker hitta nya rutiner i en annorlunda vardag. Lillkämpen mår bra under omständigheterna. Men inget är som förut. Operationen var otroligt tuff men målet var att avlägsna tumören (vilket ser ut att ha lyckats). Däremot uppstod allvarliga komplikationer efter operation och det blev skador på hjärnan efter tre stycken strokes. Just  nu mår han bra men behöver tillsyn och hjälp med det mesta.

Mitt huvud är fullt och en vägg av oerhörd tröttma mötte mej när vi väl kom hem. Tre månader av kolossal oro och sömnbrist ska tydligen visa sig förr eller senare. Denna blogg får pausa tills vidare. I min nya blogg tömmer jag huvudet och mitt anteckningsblock. Följ mej där. 10259161 (2).JPG

Har ni nu säkert?

Hoppsan! Två månader har gått sedan det senaste blogginlägget. Två månader som gått både fort och långsamt. Kanske för att jag tappat tidsbegreppet. Onsdag eller söndag, det har varit detsamma. Innanför sjukhusets sterila väggar blir man lätt en zombie. En zombie i en surrealistisk bubbla.

Varje dag ser likadan ut. Man lever sekund för sekund och vågar inte blicka framåt. Allt man gör går per automatik utan desto större känslor. Samtidigt har man upplevt alla känslor i hela känsloregistret. Från sorg till urvrål men också lyckotårar.

Det här är rent ut sagt det jävligaste jag varit med om. Vem är det som vill straffa mej?Testa mej? En livsprövning av den största kalibern. På ett barns bekostnad! Men vi fortsätter kämpa, tro och hoppas. Att någon dag kunna se tillbaka, förstå och acceptera varför livet var så orättvist mot oss.

Men egentligen ville bara checka in här och tacka för alla fina kommentarer och stöd jag fått! TACK! Och så förstås måste jag kolla att ni säkert har carpat varje dag?!

Värme och topless

Boom! Pangvädret kom som en blixt och chockade alla. I rusningstrafiken promenerar en man och drar av sig tröjan och fortsätter promenera topless. Som inget har hänt. Free the nipples! Vad säger ni? Vad tycker ni om gubbar som går på stan med tissarna i vädret?

Själv höll jag jackan på och tog en kvällscykeltur med lillen. Som en sommarkväll i Malaga. Men ännu bättre.

SAMSUNG CSCSAMSUNG CSCSAMSUNG CSCSAMSUNG CSC

%d bloggare gillar detta: