Fel kön på fel plats.

Det debatteras hejvilt om huruvida kvinnans euro kanske inte heller är lägre än mannens, om att kvinnor blir efter på arbetsmarknaden så länge inte föräldraledigheten delas jämt mellan föräldrarna och om ”cool girls'” eländiga existens.

Jag läser gärna debatterna och hejar på feminismen men vill inte själv stå på barrikaderna. Jag kanske borde, för jag vill att barnens kusiner ska ha lika förutsättningar i livet som mina pojkar. Och jag vill inte att mina pojkar ska behöva stöpas i machomannens form. Jag vill också slippa bli daskad i rumpan av en gubbstrutt som tycker min givna reaktion är överkänslig.

Jag vill inte att någon, oberoende kön, ska bli orättvist behandlad eller bemött med diverse härskartekniker. I min drömvärld skulle alla människor på jordklotet vara jämlika och jämställda. Men det är svårt att lära gamla hundar sitta, så vi måste lägga det hårdaste jobbet på hur vi uppfostrar våra barn. Barn gör inte som vi säger, de gör som vi gör. De har öron som kastrullock och fantastiska känselspröt. Att en pappa säger till sin dotter att Bolibompa-programledaren är ful, är för mej obegripligt! Läs här.

Igår var jag med gubben till verkstan och lät byta till vinterdäck. Jätteduktiga killar, sex stycken på en bil bytte ringarna i ett nafs. Ingen av dessa mötte min blick, de noterade inte ens att jag befann mej i rummet. Jag var luft för dem, eller så kändes det.

Vi gjorde sedan ett spontant besök till bilaffären för att kolla in en ny bil (drömma får man). En försäljare av manligt kön tog emot oss, eller NEJ han tog emot min man. Hälsade på honom utan ens att titta åt mitt håll. Jag var inte viktig för honom och hans affärer. Jag var helt enkelt på fel territorium. En häst i kohagen liksom. Eller på ren svenska, en KVINNA i bilaffären.

Märkbart irriterad av upplevelsen, kunde jag inte sluta tänka på hur vissa män faktiskt ser på kvinnor. Jag antar situationen skulle ha varit lite annorlunda om jag kommit ensam. Men det skulle jag inte ha gjort. För ibland handlar det om intresse. Jag är INTE intresserad av motorer, jag byter inte däck på bilen, jag bygger inte gärna, jag brottas inte med mina kompisar, jag byter helst inte glödlampor och jag fixar heller inte barnens teknikleksaker. Inte för att jag är en kvinna, utan för den enkla orsaken att jag har andra intressen. De där är min mans intressen. Sedan lagar vi båda mat och bykar, bråkar om diskmaskinen och jag städar nästan alltid. Inte för att jag är kvinna utan för att jag har myyyycket större behov av att det ska vara ordning på torpet.

Fredagens over and out!