Lärarinnan

God måndag!

En läsare ställer i morse en fråga om det är JAG som ska undervisa i företagande vid Vasa Yrkesinstitut. Och ja, det är det! Imorgon kl 10 stämplar jag in med en sträng lärarmin. Måste putsa glasögonen och ha tidig väckning för att hinna fixa svinrygg. What else? Jo, 60 dernier tjocka bruna strumpbyxor och en vadlång rutig kjol. En prydlig skjorta slash polokrage och Aarikka-smycken. Kanske något tovat om inte träpärlorna passar.

Det finns många stereotyper på lärare, men jag tror jag inte kommer att glida in i någon mall. Det blir skoj och säkert lite nervöst. Väntar fortfarande på dator, lösenord och annat som kan va bra att ha. Om eleverna sedan tycker att mina kurser är skoj, återstår att se. Gulp!

I vintras gjorde jag ett hemma hos-reportage för den Österbottniska söta tidningen, Kuriren. Nu har jag gjort ett till som finns med i det nyaste numret. Denna gång går det inte att läsa online, men jag bjuder på lite bilder här i bloggen istället. Den mysigaste sommarstugan ever! Så härligt inredd och stället var to die for.

inredningsreportageinredningsreportageinredningsreportageinredningsreportageinredningsreportageinredningsreportageinredningsreportageinredningsreportageinredningsreportageinredningsreportageinredningsreportage

Lyktor och stämning

Jag kunde visserligen blogga lite mera om inredning eftersom det är ett stort intresse jag har. Får då och då önskemål om det. Jag noterar men så faller det på något konstigt sätt i glömska. Det känns llte tråkigt att fota i eget hem. På något sätt. Man blir lätt hemmablind och tycker för det mesta att här är äckligt, stökigt och allmänt otrevligt. Då har jag inte allt för stor lust att stå med kameran i högsta hugg.

Som jag sa i inredningstidningsreportaget, ”jag ska inte göra några inredningsmässiga ändringar inför hösten, bara ta fram lite lyktor och satsa på familj och bra stämning i hemmet”. Och det är sant. Ok, några små grejor från loppis blir det nog. Men nu ska jag försöka dra ner på överkonsumtionen. FÖRSÖKA sa jag!

Idag tog jag några bilder på några nya loppisfynd som ännu inte hittat min plats. Lite stilleben, vassegoa! Ni har väl gjort inredningstestet?

Stilleben

StillebenStillebenstillebenstillebenStilleben

Så out!

Jag är så out! Sommaren har faktiskt gjort mej lat och intresserad av diverse saker jag annars älskar. Som inredning till exempel. Lite pinsamt. Jag som kommer att figurera i en inredningstidning inom närmaste framtid. Men så är det ibland. Lite som ”läkarens och skomakarens barn”. Inte har jag heller fått till stånd hemsidor till mitt företag. Mitt företag, som bland annat gör hemsidor åt andra företag. Skämmes! Tur har jag bloggen i alla fall där jag kan pilla in lte smygreklam då och då.

Visst har jag bläddrat i lite inredningstidningar och köpte några när jag var i Stockholm, men jag har inte en susning om vad som är inne. Höstens trender och innestuff vet jag inget om. Den enklaste vägen är att kika in hos Anna-Lena om man vill veta något snabbt, istället för att lössryckt börja googla. Hon har i alla fall koll!

Har aldrig varit någon som suktar efer det senaste nya i inredningsväg. Jag kör ofta min egen väg då det gäller allt här i livet. Gillar fina saker och kombinerar dem lite hur jag tycker är mysigt. Ombonat och färg ska det vara för att jag ska trivas. Den där dagbädden som alla inredningsbloggare nu shoppar, bygger och bäddar, den hoppar jag över. Varför ha som alla andra jämt?

Till höst och vår brukar jag ändra färgskalor i inredningen. I våras gjorde jag ingenting annat än lyfte uu den stora yllemattan. Och i höst har jag inte heller tänkt ändra desto mer. Fram med persiska mattan igen, byta bordsduk och andra små detaljer räcker. Tända levande ljus och lyktor gör så mycket för myset att mera behövs inte. Och så vill jag gärna ha träfärgade ben till mitt brickbord.

Ändrar ni om hemma inför hösten?

Marockansk-inredning

Marockansk-Inredning

Indiska-duk

Marockanska-lampor

Marrakesh-inredning

Mitt arbetsrum

Om jag inte minns fel så har jag vid något pressat tillfälle lovat visa min arbetshörna som jag fixat åt mej. Den som skulle göras på minuten, blev ett längre projekt. Och hyllan som jag skulle bygga (ja, ni hörde rätt), har jag inte ens börjat på. Bara att ta mej till Byggmax ger mej ångest.

Men så där för övrigt är mitt ”arbetsrum” färdigt. Där har jag suttit sedan i morse och producerat, bland annat en ny helgkrönika. Den som just nu är hemma med ett sjukt barn, är stressad, grälsjuk eller annars bara intresserad av vad jag skrivit om, måste läsa den på fredag. Man kan till exempel klicka på mitt krönikörporträtt här i höger spalt, eller så klickar man sig helt enkelt in via sevendays sidor. Finns också annat intressant att läsa där!

Medan andra flyger till Blåkulla och mumsar chokladägg, så kommer jag att tillbringa påskhelgen på min fina kontorsstol. Deadlines i sikte. No mercy.

Bildbombar nu. Glad påx!

arbetshörna, loppisfynd, skrivbord, gammal jordglobarbetshörna, loppisfynd, skrivbord, gammal jordglobarbetshörna, loppisfynd, skrivbord, gammal jordglobarbetshörna, loppisfynd, skrivbord, gammal jordglobarbetshörna, loppisfynd, skrivbord, gammal jordglobarbetshörna, loppisfynd, skrivbord, gammal jordglobSAMSUNG CSCSAMSUNG CSCarbetshörna, loppisfynd, skrivbord, gammal jordglob

Att kasta ut allt.

För en tid sedan skrev jag ett inredningsreportage för denna anrika tidning. Jag besökte Johanna som har en minimalistisk inredningsstil. Denna stil är milslång från min egen. Jag tycker om grejor, man kan väl aldrig ha för mycket eeeh? Föredrar ombonat mot kalt. Jag gillar textilier, onödiga prydnader och attiraljer. Mycket färg och liv. Ett ordningsamt kaos på något sätt.

Det visade sig att Johanna inte enbart kör en minimalistisk stil utan hon lever också enligt samma livssyn. I reportaget berättar hon varför hon beslöt sig för att kasta ut det mesta hon ägde. Jag gick hem därifrån med känslan att göra det samma.

Jag minns att vi snackat om detta tidigare, men det är ju så intressant. Så vad är du? En minimalist, loppisjägare, slit-och släng, designfreak?

Tine k, Inredning, Brickbord, Marockansk

marockansk kaftan inredning, orientalisk tine k

Bädda sängen

Trots att alla rum i huset har mycket granna färger, brunt och svart så vill jag fortfarande hålla sovrummet ljust och luftigt. Kanske aningen för romantiskt än vad jag egentligen vill ha. Men en sak i taget. Nu söker jag ett nytt sängöverkast. De lyser ju med sin frånvaro i alla inredningstidningar. Men visst använder vanligt folk ännu överkast, eller är det bara jag som bäddar sängen?

Tell me!

takfönster sovrum-romantiskt

Tappat fokus

Idag har jag lyckats klä på mej och kleta lite smink i facet. Kändes redan så mycket bättre. Efter att ha lodat omkring i en outfit som luktar av sjukdom, mjukisbrallorna kunde nästan stå av sig själv, med hår fett som ett smörpaket och med hud fnasigare än en Birka-semla från Othello så är det det ganska uppfriskande med kläder och smink. Men nej, jag är inte frisk och denna trötta nuna går inte att trolla bort med rouge och concealer.

Min röst blir sämre för varje dag. Just nu: hes, mörk whiskeyröst. Igår: pipig och telefonförsäljaren bad mej att ge luren till en förälder. Blev knappast bättre av ett maratonsamtal i tre timmar med en god vän i Stockholm, som också var sjuk. Befriande även det. Mindre sjuk i själen men mer sjuk i halsen.

Nu släpar allt efter. Work work work. Jag har texter att skriva, papper att gå igenom, businessplaner att smida. Men det måste vänta. Dessutom rullar det bara bilder på Runebergstårtor och fettisbullor i mitt Insta-flöde. Undrar på riktigt om ni vill avliva mej genom tortyr? Semlorna bryr jag mej inte mycket om, men RUNEBÄRJSTÅÅÅRTA. Saakeli!

I ett svagt ögonblick har mitt fokus har förflyttat sig från måsten till drömmar. Inredningsdrömmar. Om jag ska kunna jobba på riktigt så måste jag ju ha ett hemmakontor. Såklart. Och internätet är otroligt hjälpsamt då man är sängliggande i inredningstagen. Som en stor, fet hjälpande hand. En vän då det kniper.

Under dessa dagar har jag sålt och köpt och sålt och köpt med resultatet att snart kan mitt hemmakontor faktiskt bli sanning. Mäster-inredaren (som jag haft mailkorrespondans med, i ärendet av en pläd) tyckte min beskrivning på den kommande arbetshörna som ”mörk och tråkig att kreativiteten kan flöda”, var aningen lustig. Kan tyckas men därifrån kommer idéer att födas, innovationer att lanseras och Skalman och oppfinnar-Jocke kan stiga åt sidan. Jajja!

SAMSUNG CSC

Jag har ett face på två vingliga ben

SAMSUNG CSC

Jag har mätt och planerat

SAMSUNG CSC

Legat och planerat i hörnan..

SAMSUNG CSC

..som nu är allt annat än mörk

Ett sexigare skåp helt enkelt.

Som jag lovat, här kommer bilder på det (nästan) färdiga skåpet. En krönlist skulle det ju också ha. Status pending. Handtagen är inte heller helt fastskruvade och på alla ställen och måste jag täcka med lite mera svart färg. Slarv-Maja har haft bråttom. Och sen får jag äntligen fylla skåpet proppfullt av grejor. Minimalisten bor inte här inte. Men summa summarum så är jag nöjd. Färgen är härligt matt och matchar med vårt svarta, hemska matbord.

FÖRE: Ett tråkigt typ Billy-skåp SAMSUNG CSC

EFTER: Ett sexigare mattsvart SKÅP SAMSUNG CSC

Mångubben

En kort men ändå sååååå lång vecka. Pappersarbete, telefonsamtal och annat mindre roligt. Och den där månen! Hur kan den där vita bollen påverka min sömn på det mest tröstlösa sättet? Blir ju mer eller mindre galen av att inte få sömn. Spädbarnstiden hade jag ju glömt, men blev snabbt påmind om hur bristen på sömn gör en till en rubbad person.

Blir någon annan stackare påverkad av gubben i månen?

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

 

Afterwork med vänner och jag glömde bort sömnbristen

Chubby chick och målhelvetet

Fick plötsligt ilningar av lycka när jag kom på att det FAKTISKT närmar sig vår. Med stormsteg. Tidigare idag kände jag smått panik över att vi redan gått sju dagar in i januari, över allt ogjort och allt som står på to do-listan. Men skit i det. Nu får det gå fort! Om man läser inredningsbloggar nu får man redan njuta av vad komma skall. Lite tråkigt nog så ser det lika ut som förra året. Var är fantasin kan man ju undra?

Just nu har jag ingen aning om hur mitt vårhem kommer att se ut. Men om man nu skulle ta fram kristallkulan så kan jag ana grönt, gult, träslag och inte något guld eller koppar så långt ögat når. Men who knows. Zaida spår inte alltid rätt.

Kanske någon uppmärksam minns att jag berättat om ett ruttet skåp jag köpte för någon tia för att pimpas. Hur som var jag som vanligt superivrig i början och beställde hem målfärg med express. Jag hann måla några hyllor och sen har skåpet stått där på tidningspapper och mossat till sig. Med jämna mellanrum har jag putsat bort lite renlav och strykt på ett lager med färg på en eller två hyllkanter för att sedan åter lämna det i sin ensamhet.

Idag, typ tre månader senare, gjorde jag det äntligen färdigt! Eller tja, först fick jag äta upp min hatt. Den smakade inte bra kan jag säga. Vill man vara den personen som alltid ska ha rätt, så smakar hattar YTTERST vidrigt. När jag hade målat hälften tog nämligen färgen slut. Finns det något mer störigt? Just i denna stund , nej knappeligen!

Jag kastade mej på webshoppen och beställde en burk till. Innan jag klickade köp, frågade jag gubbeluren om han tror att det räcker. Han sa nej, jag klickade köp. Därav hatten. Målhelvetet blev bakefter ääännnuuu jobbigare. Att snåla med färg är så inte skoj alls. Resultatet blev på vissa ställen lite shabby chic (Eller chubby chick, som de säger på Pentik i Vasa). Något nytt målarprojekt tar jag inte på en tid nu. I så fall blir det med ”tre för kymppis” sprayflaskor från Minimani.

Skåpet ska jag fota bara jag fått iskruvat dörrknoppar. Någon mörk kväll för att gömma bevisen på chubby chicken.

 

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC