Hur man säljer utan mäklare.

Hade vi köpt hus? Från en solstol i Spanien? Det kändes overkligt och konstigt. Sommaren gick ganska lugnt. Vi hann börja smälta att vi nu faktiskt var husägare. Våra händer var bundna. Vi skulle inte få tillgång till huset på ett par månader. Däremot måste vi sälja vår egen. Men slöa som vi ibland är, fick vi inte riktigt till det före en dag i juli då jag tog tag i säljprocessen.

Vi beslöt oss för att sälja själv utan mäklare. Och tre veckor senare var bostaden såld! Jag har fått många förfrågningar hur man går till väga för att sälja och sälja själv, så tänkte att jag kan lista upp några viktiga punkter och tips.

 

  • Gör bostaden säljklar. Dvs. är bostaden ganska renoverad, se till att allt är klart. Alla lister på plats, spackla hål och måla där det ser ofräscht ut. Tänk även på detaljerna. Häng upp handdukskrokarna som du inte fått gjort på de fem åren du bott där. Det ser trevligare ut när handdukar faktiskt hänger snyggt där de ska hänga.

 

  • Storstäda. Jepp, även i lådor och skåp. Folk gillar att snoka. Och helhetsintrycket kör en potentiell köpare blir bättre. Rensa bort saker och kläder för att utrymmena inte ska kännas överfulla. Kom ihåg att tvätta bort fett från takfläkten! Fett och flott i köket känns ofräscht.

 

  • Ta hjälp av en mäklare att värdera bostaden. Helst två. Och följ med bostadsmarknaden och benchmarka. Vad kostar liknande objekt i området och hur skiljer sig din bostad från dem. Vad är unikt som kan mätas i pengar? Till exempel har du anslutit till fjärrvärme medan andra liknande bostäder har elvärme? Har ditt hem maskinell ventilation? Har din bostad golvvärme? Eller är din bostad unik gällande planering eller inredning.? Kanske öppen spis eller annat unikt att räkna med? Tänk även vad du vill ha för summa i handen efter skatt och andra kostnader och gör en uträkning före du bestämmer dej för försäljningspriset.

 

  • Fotostyla! Att styla en lägenhet är inte bara blommor och nybakade bullar. Ta bort alla personliga grejor som barnens teckningar och foton av gammelmormor. Plocka bort papper, räkningar och kylskåpspoesi.  Sånt behöver en spekulant inte se. Tänk att intrycket ska kännas lugnt, så använd dämpade färger. Kanske tonåringens neonrosa dagtäcke eller gubbens spritsamling inte behöver synas. En bra regel är att ta bort så mycket vardagsliv som möjligt utan att det blir allt för opersonligt. Men det är ok att ta bort alla leksaker från ett rum och göra det till ett arbetsrum. Eller tvärtom.

 

  • Ta foton, eller ännu hellre, be en professionell ta bilderna om du suger på det visuella! Är det vinter, kan det vara bra att det finns sommarbilder utifrån. Speciellt om du har gård.

 

  • Att sälja själv kan jag rekommendera om du är social och tycker om och är van att träffa diverse olika människotyper. Det kan komma vem som helst in genom din dörr som du måste vara redo att tackla.

 

  • Ha kunskap! Sälj själv endast om du har kunskap. Du måste känna till din bostad och din bostadsförening. Om du sitter med i styrelsen har du större inblick, dvs mera kunskap, är det en fördel. Om du själv har renoverat, kanske det är du som vet bäst och bäst kan förmedla det utan bostadsförmedlare. Du bör även känna till hur en säljprocess går till och byråkratin kring den. Mycket finns på nätet, till exempel färdiga mallar för köpebrev, kontrakt osv. Gör du allt själv är det bra om du ber en jurist kolla igenom allt det juridiska.

 

  • Få ut din bostad på marknaden! Gör en annons på Etuovi.com. Det är där de flesta bostadssökande letar. En annons där kostar 150€ och tar ca 1-2 timmar att göra för du måste vara noggrann! Och ha alla uppgifter om bostaden och ev. husboloag och disponentuppgifter. Är du inte bäst på att uttrycka dej, be någon skriva den säljande delen av texten!

 

  • Blogg! Etuovi är ganska begränsat format så jag gjorde en bostadsblogg som tillägg. Då kunde jag göra säljobjektet mer personligt och beskrivande. För det är känslan man säljer först och främst. Sist och slutligen bryr sig ingen om det är Puustellikök.

 

  • Dela på alla sociala kanaler! Och be dina vänner dela. Och sprid djungeltrumman i tid!

 

  • Ha is i magen! Bostadsmarknaden är inte den rörligaste just nu. Om du inte får såld ditt hem på en månad, fundera varför! Kan du göra något? Vänta inte för länge för att ändra på något som är rimligt. Om inte priset så kanske inredningen eller någon opraktisk detalj. Kommer det ingen på visningarna, kolla igenom din annons. Byt bilder och skriv om texten.

 

Att anlita en bostadsförmedlare är en trygghet och passar kanske de flesta människor. Men du måste ändå göra allt förarbete själv. Har du för lite kunskap eller ork, ta in ett proffs! Det kostar förstås men det kan vara värt det. Du känner dej själv bäst och om du tror du have what it takes och om du har tid att sätta dej in i ämnet, är det det värt att testa! Du kan alltid ringa efter en mäklare om det inte funkar.

Städa kommer du inte undan oberoende!

 

IMG_6815

Växtligheten vid nya hemmet såg aningen annorlunda ut då vi såg på det första gången i mars och när vi fick nycklarna i augusti.

 

 

Alla män i natten är våldtäktsmän.

Det är svårt att hålla reda på veckodagarna nu. Jullovet fortsätter och jag har för första gången sen jag blev företagare, faktiskt lyckats hålla (så gott som) ledigt. Att vakna 10.30 utan att ha den där vanliga ångesten för att ha sovit för länge är ganska nice känsla.

Julen är förbi. Lika fort gick den detta år igen, och lika skönt är det när den är över. Ni ska slippa långa haranger så summerar den kort; lagom med mat, lagom med klappar, lagom snälla barn (och vuxna). På annandag jul smet jag iväg med ett par kompisar för lite ciderchill. När jag promenerade hem vid midnatt, eller rättare sagt småsprang, kom jag på mej själv att jag var rädd. Rädd för att gå ensam, för att någon skulle hoppa upp ur ett mörkt dike och skrämma skiten ur mej. Eller möjligtvis mörda mej. Men gatorna är tomma, och det är kanske just det som är så sjuttons scary! När jag sedan tre killar kommer emot mej på andra sidan gatan blir jag inte särskilt lättad över att inte vara allena, nej mitt lilla kaninhjärta slår som aldrig förr!

Jag klarar ju mej oskadd hela vägen hem men jag kan inte sluta tänka på varför jag plötsligt blivit rädd att gå ensam om natten. Jag som aldrig känt så trots att jag obehindrat rört mej i betydligt farligare städer än lilla Vasa. Kan det vara för att det nyligen skett två överfall just i mina hoods eller är det på grund av att jag helt enkelt inte längre litar på män efter alla horror-stories i #metoo och #dammenbrister? Dunno. Men obehagligt är det att anta att det finns kniv- och våldtäktsmän i varje mörk gränd.

Men imorgon blir det pre-nyårsfest hos goda vänner. Inga mörka gator, bara trygga famnar och en varm taxibil. Tänk att det blir 2018! Låt det bli ett jädrans bra år nu, pliiiiiiiiis!

En nyårsdukning kan till exempel vara simpel, vit och crispy som denna som jag fotostylat tillsammans med @jessicascakery(s) goda chokladcheescake med tranbär. Servis & accessoarer från Indiska, H&M Home och eget stuff

Magi kan hända när man kapitulerar för en Facebook-annons!

Så ja! Nu ska jag inte hålla någon på sträckbänken längre och jag ber om ursäkt för den längsta cliffhangern i historieböckerna. Men NU ska jag förtälja det underbara men OBS! det galet mystiska jag var med om förra månaden. Och nepp, jag är inte gravid! Och ärkeängeln Gabriel har inte heller uppenbarat sig framför mej. Men det var fanken inte långt ifrån!

I mitt Facebook-flöde dyker det ofta upp mycket ointressant men också en hel del roliga grejer. Jag satt och slöscrollade då de ursexiga orden trauma & tension stress release fångade min uppmärksamhet. Men jag scrollade vidare. Lite senare ploppade det upp igen och så även följande dag. Så till slut kapitulerade jag och såg det som ett tecken.

Någon vecka senare stegade jag in på kasernområdet där intensivkursen i TRE-metoden (trauma releasing excersises) skulle hållas av experter från Helsingfors. Jag var helt novis och utan förväntningar. Tänka sig, jag hade inte ens googlat pikulite. Kursen började med att ledarna berättade vad metoden gick ut på (Jag ba what? Ska vi skaka? Och panikångesten kom smygandes och kittlade mej i bröstet). Sedan skulle alla deltagare presentera sig själva och berätta varför de var där (hata sånt, gäsp get on with it). När vi sedan satt igång med lite små stretchövningar av fotblad och annat mindre viktigt kände jag att en google-research skulle ha varit en smart idé.

TRE innefattar några simpla övningar. Den första är lutandes mot en vägg med benen lite böjda. Det var nu jag trodde att jag delade salen med galningar. En efter en började okontrollerat skaka och darra i hela kroppen. Jag fattade ingenting. Var det en sekt? (märker någon om jag pyser?).  Den ena ledaren lägger väl märke till min skepsis och ber om att få lägga sina händer på mina fötter (well ok, på egen risk. De har inte sett en pedikyr på ett väääldigt bra tag).

Det tog inte många sekunder före jag kände att mina ben började skaka, inga stora välvningar utan minidarrningar kan vi kalla dem. Sedan skulle vi ner på golvet i nästa pose. Och det var nu hela jag blev tagen av sekten. Utan förvarning kände jag hur hela min kropp skakade. Det här var inga ingen liten darra, de här var som om djävulen tog sig in i min kropp, men på ett bra sätt. Det var heeelt galet! Där låg jag som vulkanen Etnas utbrott eller som jordbävningen med 9,5 på Richerskalan och bara skakade och skakade. Med ett stort freaking leende som till slut brast ut i ett mega-asgarv. Det gick inte att hejda. Inga kravallpoliser i världen skulle ha kunna stoppat det skrattet som flög ut ur mitt hjärta. Jag skrattade och skrattade och skrattade (mitt välkända häxskratt, du som känner mej). Plötsligt blir mitt skratt utbytt mot gråt. Inte heller detta går att hejda! Jag gråter och gråter och gråter. Som en big baby. Och SÅ det var skönt! Ledaren satt sin hand på min rygg och undrade om det var något jag ville tala ut om. Hon förstod att jag bara ville gråta så hon satt brevid och andades genom gråten med mej.

Det var det här som kallas trauma release, och vilken RILIIIIIS det var sen! Jag var som pånyttfödd. Så lätt. Så lycklig. Och så jädrans chockad. Det jag till en början trodde var humbug, fake och att deltagarna egentligen var skådespelare eller förrymda dårhuspatienter, visade sig vara något galet härligt. Terapi med versaler. Billig terapi dessutom. Något jag helt uppenbart behövde.

Jag är fortfarande chockad. Kan inte vänta på nästa gång detta ordnas. Man kan göra detta hemma men det fungerar bättre i grupp. Se till att prova detta om du får möjlighet!

Och läs om metoden till exempel här eller här.

Sen kan man också börja microvila. Lyssna när Linn talar om hur man gör. Var? Jo, i vår senaste PODD så klart.

 

Pink politik

Så här är det, för att citera Anders Bagge. Jag anser att alla får göra som de vill med sina egna liv. Man väljer helt enkelt vad som är bäst för sig, och om man har barn, vad som är bäst för sina barn.

Kunde inte bry mej mindre i att Lisa motionerar femton gånger i veckan, bara hon själv TROR att det är bra. Inte heller bryr jag mej ifall Bertil äter fiskpinnar varje dag till frukost, bara det inte gör någon illa. Om Minna väljer att vaccinera alla sina sju ungar, så stör det inte mej.

Men det som verkligen stör mej är folk som gör saker utan att ta reda på. Utan att läsa på och inte förstå att vara kritiska. Folk som följer efter som en fårflock och struntar i att ställa frågor. Om vi nu talar medicin och läkemedelsföretag. Vilken makt ger vi inte dem, om vi bara tackar och tar emot? Oj, se nu fick vi gratis D-vitamin från barnrådgivningen. Tack, säger det företaget, ”we’ve got you now, muhahhhaaaaa”.

Rosa bandet, all over just nu. Hur många företag har inte nappat på idén att tillverka en produkt med rosa bandet-logon? Parfymer, smycken, trasor, godis, hinkar, rattmuffar, kläder. Listan är milslång. Clever där! Visst, antagligen går några cent till Cancerfonden. Men vad orsakar dessa rosa bandet-produkter egentligen? Vem säkerhetsgranskar dessa? Många av de rosa produkterna innehåller kemikalier (=hormonstörande/cancer) och socker (=cancergödare). Dessutom är det stor chans till att tillverkarna orsakar miljögifter (=hormonstörande/cancer) Tänk!

Missförstå mej inte med flit nu, jag säger absolut INTE att bröstcancerforskningen INTE ska få alla pengar i världen. Lika mycket pengar önskar jag också att all annan cancerforskning skulle få. Min enda önskan är att DU är kritisk. Kommersialismen! På gott och ont.

OCH om man skulle vilja sköta marknadsföringen riktigt, riktigt fiffigt (=dubbelmoraliska jag), så låt männen betala för bröstcancerforskningen! Jag önskar så hårt att männen skulle gå igång på rosa parkeringsbrickor, rosa Tena Lady och Always bindor, på rosa städmoppar och diskborstar. Men kom igen, vi vet bättre än så. Det ska vara rosa på annorlunda produkter som män faktiskt KÖPER. Och kanske inte heller  ”manliga” produkter i rosa nyanser.

Alla, man som kvinna, känner vi någon som drabbats av bröstcancer. Det ska inte vara en kvinnas sak, det ska vara alla medmänniskors sak. Om man dock är osäker, kan man donera pengar direkt till cancerforskningen. Men då blir det ingen rosa fönsterskrapare att ta med sig hem. You choose.

Ok, det där var månadens politiska inlägg. Tack och hej.

SAMSUNG CSC

Flytt.

Nu när man gett upp hoppet på att sommaren ska komma (kanske helt legit när det faktiskt redan är den 25 augusti), så måste man acceptera de facto att bo i Finland och ha fyra årstider inte alltid är jättetrevligt. De fyra årstiderna var en fin grej när jag gick i skolan. Vintern var kall, våren var förväntan, sommaren var sol & bad och hösten var pressa röda löv i böcker. Fyra årstider var något att vara stolt över. De kring ekvatorn var inte alls så unika som vi. Ekvatorborna fick svettas året om medan vi i norden fick uppleva de magiska förändringarna i naturen och känslorna de medförde.

De senaste åren har jag känt mej mer lockad att flytta utomlands. Nånstans där det är 20 grader året om och inte 10. Tidigare kunde jag absolut inte tänka mej att resa bort från den finska sommaren, men det har vi gjort två somrar nu och det har varit great.

Jag är helt enkelt en enormt väderpåverkad människa. Känns inte som att jag är gjord för detta klimat. Jag behöver värme och sol. Så mycket sol att jag kan njuta av värmen i skuggan. Just nu lusläser jag resebloggar och är så avis på de som tagit steget att lämna allt för att flytta utomlands. Jag är till exempel sjukt sugen på Mallis!

Men tills vidare, när nu hösten har gjort entré, så måste man göra det bästa av situationen. Jag kommer på några mysiga saker med hösten men hjälp mej fylla i listan så kanske det blir en riktig fiilishöst trots allt.

Shoppa lite nya höstkläder. Varma tröjor är en klassiker.

Inred hemmet. Det blir många mörka kvällar inomhus så se till att du trivs.

Träffa vänner. Bjud hem folk och ordna temafester. Vem blir inte glad av Hawaii-tema, aloha!

Skit i den giftiga röken från levande ljus. Tänd så många du kan och elda i spisen för extramysfaktor.

Mera…….

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

 

 

Vad våren gör med mej

Alltid med jämna mellanrum får inredningslusten sig en extra boost. Senast kom den med våld när jag låg däckad i värsta man flu och idag när vi klättrar på väggarna med sviter av kräkis, så är den full on igen. Antingen är det sjukdom eller våren som ger mej inredningsinspiration. Lusläser inredningstidningar, drömmer, planerar och smider på lite olika projekt.

Helst skulle jag nu vilja bygga hus. Ett nytt och fräscht! Har så många idéer jag vill förverkliga. Och en husmodell har jag redan klar. Ska bara göra lite finish på planlösningen först. Någon som vill köpa vårt hem först, heh? Nå väl, jag får lov att jobba med det jag har än så länge i alla fall.

Är i inredningstagen, ain’t no one stopping me now! Soffan fick några nya kuddöverdrag redan och tanken är att jag ska byta ut min hallonröda lampa. Gardintyg är inhandlat. Hittade megabilligt tyg så nu ska jag bara hitta någon att sy dem också. Mamma? Ska fixa någon liten enkel lampa att lysa upp ett mörkt hörn och sedan ska jag rama in fina motiv som en tjej håller på att teckna åt mej. Så inga stora grejer, bara små medel för att lugna ner mej.

Har också fyndat några snygga industriskåp, men de sparar jag till vårt nya hem i framtiden. Fortsätter drömma och lägga till inspirationsbilder i moodboarden (som Anna-Lena skrev om idag).

Att ändra om

När jag nu är på hugget så kör vi lite mera inredning! Camilla har fotograferat vårt hem för ett inredningsreportage och har sett tusentals bilder på vardagsrummet. Trots detta kunde hon inte riktigt komma ihåg hur det såg ut med mattan jag hade när hon var på besök. Jag ger henne lite hints.

Nedan lite bilder på samma vardagsrum, olika årstider och feeling. Jag är en inredare på feeling-basis. Jag har alltid gillat färger, men denna vinter kröp jag tydligen ner i ett mörkt hål vilket också speglar sig i inredningsstilen. Rummet är dock inte färdigt än. Ska fixa det när jag är på hugget!

Vilket rum gillar du bäst?

vardagsrum-marockanskt

Höst

mitthem

Vår

Marockansk-inredning

Sommar

vardagsrum-beni ourain

Vinter

Hello livingroom

Det har blivt rätt lite inredning den senaste tiden. Kan kännas som ytligt i dagens hemska verklighet. Men what the heck, ibland måste man muntra upp vardagen lite. Mitt inredningsintresse finns fortfarande kvar trots allt. Kanske prioriteringarna ser lite annorlunda ut nu, men så ibland får jag det där crazy-rycket att möblera om, köpa något nytt eller börja spara till just den där prylen jag ABSOLUT måste ha. Helst igår.

I vardagsrummet har inget nytt hänt, förutom att den nya mattan är på plats. Jag hade tänkt spara den till nya fräscha golv i någon ny bostad, men nu blev det inte så. Tycker Beni Ouraine förtjänar bättre än att ligga i ett litet paket på hallgolvet. Var dessutom lite nyfiken på om mattrullaren satt ner nån joint eller två, hah.

Nope, inget smuggelgods och mattan är för ljuvlig, om jag får säga det själv..? Anna-Lena har skrivit om Beni här för den som vill läsa. I inlägget visar hon även bilder på mattor om man vill ha looken till ett skäligt pris. Men vad är ett skäligt pris då det kommer till mattor? Beni Ouraine kan kosta flera tusenlappar om man så vill betala för antika och icke-antika mattor. Jag skulle gärna ha en antik Beni, men de äkta vintagemattorna finns inte att få i stora storlekar. De facto är att de aldrig gjorts bredare än 2,1 meter av den enkla orsaken att Atlasfolket har väldigt smala hus fast egentligen har de fungerat mest som varma sängöverkast.

Men vad är en äkta Beni Ouraine? Är det just den smala vintagemattan? Nej, inte nödvändightvis. En äkta Beni ska vara handgjord uppe i nordöstra Atlasbergen av berber. Vävningtekniken ska vara den samma som den alltid varit, vilket syns på baksidan av mattan. Mattbottnet ska vara av ull och likaså resten av mattan. Ullen kommer från den stora fåruppfödningen i bergen.

De diamantformade eller andra geometriska mönstren på mattan är mörkbruna (inte svarta) och själva mattan är aldrig kritvit. Då är den helt klart fake. Eller har någon sett kritvita får? Den är alltså gräddvit och kan ibland ha gula inslag beroende på fårullens färg. Den äkta mattan ska ha ren ull, den ska alltså vara tvättad två gånger före den säljs. Jag har luktat på otvättad ullmatta och det var inte något jag ville ha stinkande i mitt vardagsrum.

Fransarna finns alltid enbart på en sida av mattan. Det är för att man ska kunna hänga upp den på väggen som en rya. Luggen på mattan ska vara ganska lång och tät. Och mjuk! Jag gick barfota i mattbutiken på alla mattor och att det var skillnad. Den mjukaste ligger förstås på vårt golv nu.

Jag har köpt många mattor i mitt liv och de billigare (de med skäligt pris), har jag kastat ut rätt fort. Denna matta ska bli antik och härligt sliten. Jag ska aldrig göra mej av med den och jag hoppas inte mina barn gör det när jag trillar av pinnen!

Så där kom dagens lektion. Avslutad nu, gudske lov! Nu får man titta in i vardagsrummet.

Vardagsrum

beni ourain matta

beni ourain-matta

 

Lyx eller budget

För den som är intresserad reder jag ut lite begrepp över olika boendeformer i mitt älskade och bästa resmål..surprise..Marocko! Det är lätt att bli aningen konfunderad av de olika kategorierna när man söker hotell. Det finns vanliga hotell och så finns det lyxhotell. Vill och har man mycket pengar, går det att spendera hur mycket som helst på hotellnätter i Marocko. Tvåtusen euros per natt är inget att höja på ögonbrynen åt. Bland annat det anrika hotellet La Mamounia, där diverse kändisar genom åren övernattat,  är inget för dem som reser med en budget. Det är säkerligen en speciell upplevelse, men för mindre kosing kan du ändå bo väldigt nice.

Uppe i bergen finns det logi som kallas Kasbah. Det betyder oftast att det är ett gammalt fort eller slott som numera fungerar som hotell. I bergen finns även så kallade Eco Lodges som inte sällan betyder att man delar hus med lokalinvånare. Det vill säga att man får inblick i en familjs leverne och deras sätt att leva med fokus på hållbarhet och ekologiskt tänk. Känns väldigt intressant!

Förutom villor och boutique hotell finns det riads. En riad är ett traditionellt hus (i gamla stan) med innergård utan tak. Dessa har få fönster ut mot stan och går man förbi en riad går den oftast obemärkt förbi. Riadsen fungerar på lika sätt som bed&breakfast och antalet rum är inte så många. Reser man med barn kan man med fördel skippa att bo på en riad. De är ofta lyhörda och inte så privata. Vårt rum där vi bodde hade inte ens lås på dörren. Men för den autentiska upplevelsen, välj absolut en riad! Porlande fontäner, apelsinträd, fåglar som kvittrar på innergården och terrassen att äta frukost på är oslagbart.

Vi bodde de första nätterna på ett bed&breakfast ute på vischan nära bergen. De följande nätterna sov vi på ett mindre hotell i Essaouira vid kusten. De sista nätterna spenderade vi innanför stadsmurarna i Marrakech, i medinan. Det var en riad med fem rum.

Jag älskade alla rum lika mycket. Så olika men alla så härliga! Priser för dessa låg på ca 80-150€/natt med frukost. Prisvärt. Och mycket billigare finns! Nästa gång vill jag definitivt bo hos en berberfamilj i öknen. Om jag får någon med mej på dylika äventyr.

Här bodde vi ensamma i hela huset. Lågsäsong är great det! Bäst att gilla mintte för det blir man bjuden på vart man än kommer.

Detta lilla hotell var verkligen som en inredningsaffär. Så mycket att titta på. En mix av olika stilar. Och trädgården var härligt lummig. Vyn från terrassen vätter mot havet och centrum.

Och så denna riad i Marrakech. Minimalistisk och lugn för ögat. Blev så sjukt sugen på att renovera och inreda en riad.

Oumbärliga förhandlingstips

Hej hopp, jag har återvänt från de döda. Nästan i alla fall. Att hamna på en dunderförkylning (aka man flu) som avslutas med de mest konstiga symtom, är inget jag vill ge åt någon annan. Efter en vecka i mer eller mindre soffläge är jag nu redo att anta utmaningen jul. Tursamt nog är jag ingen julfascist och mitt blodtryck fortsätter ligga på den lägre sidan, trots att jag inhandlat exakt noll julklappar.

I fjol var det härligt att handla på självaste julafton. Inte en kotte så långt ögat nådde och min bil var den enda i torgparkeringen. Detta år reser vi 400 km söderut så det finns ingen tid för julaftonsshopping.

På tal om shopping så tänkte jag fortsätta på min Marockoresa. Och just fokusera på shoppingen där. Vad man ska handla och HUR. Det är inte precis som hemma i fosterlandet precis. Som jag skrutit med förr, så är jag en jäkel på att pruta. Det ska man göra i Marocko. Eller rättare sagt förhandla. Jag ska berätta varför.

Vi bor i det trygga landet där lagen är bibeln. Vi är som en liten fårskock som rättar oss efter vad någon har bestämt och vi gör sällan något som skulle vara emot reglerna. Regelverken gör Finland till Finland. Ett tryggt och ordningsamt samhälle. Står det 79 euro på prislappen så accepterar vi det och betalar för oss och går. Priset ifrågasätter vi aldrig i butiken. Men väl hemma kan vi pärta oss om rövarpriserna. Kanske vi muttrar några fula svordomar till familjen, men that’s about it.

I Marocko (och så klart i många andra länder) finns det lagar. De är kanske lika strikta som hemma, men folket där tolkar dem på eget sätt. Den fårskocken har fått fnatt. Bland annat är trafiken sanslöst galen! Men mitt i allt kaos råder ett mycket smidigare körsätt och trafikaggressioner är sällsynta. Skulle jag i Vasa parkera på ett olämpligt sätt, det vill säga olagligt sätt, skulle förarna bakom mej få spel. Hur kan hon stå i vägen? Det skulle höttas med knytnävar och de tre populäraste finska orden skulle ljuda. I Marocko kunde man köra i princip hur som helst och ingen höjde på ögonbrynet. Snällt anpassade man sig efter andra. Det gillade jag!

Men i affärerna då. Går du till en matbutik kan du bra betala det angivna priset. Men i de övriga, så ska du helt enkelt förhandla dej till ett bättre pris. Grundregeln är den att både köpare och säljare ska känna sig nöjda efteråt. Win win liksom. Vad är bättre än det. Min regel var att endast handla där jag kände mej bekväm. Där jag fick en connection med säljaren. För ska du handla, ska du ha tid och jag ville att den tiden skulle bli en rolig upplevelse. Bara en gång vände jag på klacken på grund av en otrevlig säljare. De andra hundraelva gångerna hade jag jätteskoj.

Vi tar ett case:

1 Du är intresserad av en väska i en butik men du vill så klart veta vad den kostar. Du frågar och försäljaren frågar då DEJ vad du vill betala för den. Och hur skulle du kunna veta vad just den väskan är värd. Högst antagligen mycket mindre än vad du tror. Så fall absolut inte i den fällan. Låt alltid försäljaren säga priset först. Det är du som ska rulla på ögonen och visa att priset är waaaay high, inte hen.

2 När du fått ett pris, ge ett motbud så lågt du bara vågar. Is i magen och kör på med 70-80% lägre. Läs in försäljarens reaktion. Har du riktigt, riktigt otur rycker hen på axlarna och ger inga fler motbud. Men oftast inte. Låt skräpsnacket om att hen sytt väskan själv och materialet är unikt och bladibladiblaa, gå ut genom andra örat. Det kallas manipulation.

3 När motbudet kommer, håll dej till ditt bud så länge du kan. Gå inte upp bara om du känner att du behöver. Kasta in en tio procent till. Och vänta.

4 Håller hen fast vid sitt bud, börja röra dej ut från butiken. Skaka på huvudet och använd tydligt kroppsspråk att du inte längre är intresserad.

5 Hen blir rädd och kommer ner lite på priset men gå bara. GÅ!

6 Om du gjort allt rätt, hinner du max tre meter bort före försäljaren ropar dej tillbaka. Ifall hen ännu inte kommit ner till ditt pris, gå iväg direkt. Hen kommer att ge sig.

7 Du betalar, kastar några skämt och tar kanske en selfie med försäljaren. Alla är glada och nöjda! Kom ihåg att det aldrig någonsin blir ett köp ifall inte säljaren går på vinst!

Observera ännu!

Vill du inte köpa, titta inte länge på en speciell grej. Och rör för guds skull inget! Då kan det mycket väl hända att du kommer hem med den fulaste toaborsthållaren.

Var klar med VAD du söker! Ge inte för stort utrymme för säljaren att ta fram alla kulörer och modeller. Då kan du plötsligt hitta dej i säljarens kusinkusins butik där det absolut inte finns det du letar efter.

Att vara hård betyder inte att vara otrevlig. Visst, håll huvudet kallt när du prutar och håll dej så länge du kan till ditt bud. Men med charm och glimt i blicken kommer du långt.

Att pruta betyder inte att du är snål.

Shoppa på morgonen. Det första köpet anses ge tur åt försäljaren. Med andra ord kan du göra bättre klipp på morgonen än på kvällen.

Vissa produkter går att pruta på mer än andra. Ta reda på vilka före du shoppar loss. På högt kan jag berätta att smycken, hantverk, läder och möbler kan man pruta rejält på men mattor är extremt svårt att få mer än max halva priset på.

Jag lovade bildbevis på den shoppingen jag gjorde i Maroc, men jag måste bara hinna fotografera grejorna först. Däremot kan jag berätta att jag köpte två mattor. En kelim från Atlasbergen och en Beni Ouraine. Den senare förhandlade jag om priset i två dagar. Skam den som ger sig! Och vilken skön gubbe han var, matthandlaren. Har lovat honom att maila bild av barnen på mattan, men det har jag inte heller fått till stånd. Projektet ”mattuppköpet” är ett av de starkaste minnen jag har från min resa. Och vad jag har lärt mej om mattor och framför allt om Beni Ouraine. Kunde nästan bli matthandlare i nästa liv. Känner mej färdigt skolad.

Alltså om nån orkat läsa ända hit, GRATTIS! Och tack. Det märks att jag inte talat med någon på en vecka. Behöver komma utanför dessa fyra väggarna före jag blir knäpp. Hoppas någon får användning av mina prutningstips.

Ps. en vän lyckades nyligen pruta rejält inredningsbutiken Säde. Gissa om jag är stolt över henne!

Marocko shoppaMarocko shoppa

Kryddor att köpas eller bara att betrakta. Men inte för mycket ifall du inte vill köpa.

Marocko shoppaMarocko shoppaMarocko shoppa

Textilie-heaven!

Marocko Beni OuraineMarocko shoppa

Mattor, mattor. Tänk Carpe(t) diem!

Marocko shoppaMarocko shoppa

Bästa matthandlaren och den sötaste lilla gubben som skuffade vårt inköp till bilen. Vi betalade typ en veckas lön åt honom för tjänsten. Bara för att han var så himla söt. Man kommer långt på charmen.