Magic

Ganska skönt det här regnet. Har lodat omkring i mjukisbrallor (köpte förresten de skönaste och snyggaste på Hennes-rean) precis hela dagen och gjort ingenting.  Nåja, ännu skönare skulle det faktiskt vara om det skulle ha varit lite fler soldagar så att man med lättnad kunde NJUTA av  att krypa under filten i soffan och se tre säsonger av någon serie från HBO. Det är få gånger som man faktiskt njuter så av regniga semesterdagar.

Men det var någon som sa att sommaren börjar på riktigt imorgon. Det vill jag så innerligt tro på. Men igår så var det minsann sommar i Vasa. Den kom med besked och helt som en blixt från klarblå himmel. Dessutom blev jag helt plöstligt barnfri då mamma hämtade barnen (läste du mitt desperata blogginlägg i förrgår, mamma?). Fy, så bra dag det blev sen då! Värsta chilldagen som aldrig ville ta slut.

Jag flanerade på gården och vattnade lite blomster. Och mitt fynd, den bohemiska franströjan fladdrade i vinden.

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

 

Sedan cyklade jag iväg till Becka och avnjöt en Happy Joe tillsammans med kusse kusin. Det var HETT i Bäckin!

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

Jag ringde min käre man och meddelade att vi har date kl 16. Denna kväll skulle utnyttjas to the max. Så det blev stros på stan (NÄR har vi gjort det senast?), middag på Faros (bästa och varmaste stället i stan) och lite mys på ”hångelplatsen with a view” (den där vi snackade om i senaste avsnittet av SNAKK)

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

 

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

Väl hemma måste jag ännu äta lite mera glass, bara för sommarens skull. Och mitt i natten, klockan ett, måste jag jaga det röda ljuset. Hoppade på cykeln ner till pappersbron och det ökända våldtäktsstället. Herregud, så magiskt ljus! Skulle ha stannat där i timmar om jag inte hade varit så rädd för våldtäktsmannen.

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC SAMSUNG CSC

 

Adoptivsoffan

Grannen har en soffa som ska åka iväg till Röda korset och jag har adopterat den så länge. Jag har putsat upp den, ställt den i solen för att torka, kastat den in under en presenning varje gång det regnat.  Jag har nästan skapat något slags känslomässigt band till den där soffan.

Skulle nog själv förvara den ifall jag hade utrymme för den. Men före den ryker ska jag använda den som fotograferingsrekvisita. Idag var det meningen, men det regnar så det får bli film och städning istället. Och Stundars barnkalas ikväll lär väl heller inte bli av. Synd, för jag hade sett framemot en riktig färsk gris som bara finns att få på Stundars. Ljummen och mjuk med sylt som man nästan bränner sig på. Snålvattnet!

 

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

 

Att uppfostra barn, djiiiis!

Det var någon slags marknad på stan idag. Kanske någon slags sommarmarknad, vet faktiskt inte vad den kallades men alla marknader i denna stad ser alltid likadana ut. Det är dammsugspåsar, lakrits och blommiga osmickrande klänningar. Ja, och så en karusell från 1979 med fordon utan ratt. Skrapade ihop sista slantarna så minstingarna fick åka.

Annars har denna dag varit lång som en vecka. Ungarna har härjat något oerhört och jag har skrikit mej hes av ilska vilken till slut fejda ut till några modfällda tårar. Ibland känner jag mej så utmattad av tröstlöshet. Så uppgiven och kraftlös. Hur ska man klara av barnen? Tidvis vill jag bara ignorera allt. Låta dem vara. Bråkande, skrikande, trotsande. Men dessa känslor är väldigt ambivalenta för samtidigt vill jag så klart uppfostra dem att bli det bästa de kan bli. Eller helt enkelt till skötsamma, artiga och förnuftiga typer. Kan det vara så svårt?

Annars så åkte svärisarna hem igår. Det var en riktigt okej helg med dem och före de for besökte vi mamma på landet.

 

SAMSUNG CSC

Kolla in tomtarna. Få mej att tänka på klassikerfilmen ”Full monty”

SAMSUNG CSC

Faffa skulle inspektera alla vrån i lidret

SAMSUNG CSC

Och dra Romeo på traktorn

SAMSUNG CSC

Mamma var snabb att skrubba potatis för att bjuda på lunch

SAMSUNG CSC

Kvällen innan hade åt vi sen middag på gården. Sist till bordet är en räka, tyckte Romeo.

SAMSUNG CSC

Rio öppnade överlevnadsdunken men fick så klart inte smaka.

SAMSUNG CSC

Sen åt vi tills vi sprack och pussades tills solen gick upp igen. Ungefär.

Farmor och farfar på Strömsö

Vi har farmor och farfar på besök och de ville absolut ta en titt på det berömda Strömsö. Så dit for vi. Älskar att köra till Västervik, eller att cykla den vägen för den delen. Den vägen är barndom för mej. Den har jag cyklat till simskolan och den vägen har jag cyklat (aningen vingligare) hem från de årliga Strömsödagarna och högst antaligen hånglat i någon buske. I strömsöbastun har vi kastat löyly och doppat oss i det höstkyliga havet. Och på Strömsö jobbar jag nu som då. För vissa är Strömsö en turistattraktion och för andra bara en helt vanlig simstrand. För mej är det fina minnen.

Nåväl, eftersom farmor ville ha huset och barnbarnen dokumenterade försökte jag ta ett foto framför självaste huvudbyggnaden. Lyckades så där. Efter femtio foton gav jag upp. Detta blev det bästa, oh my god!

 

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

Sedan ville de plötsligt bara posera(?)

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

Och det som mest skulle vara en snabb picknick blev till något helt annat när det första strandlejonet kastade av sig kläderna och lockade med sig resten av klanen. Själv fick jag vara badvakt och stå och se cool ut.

SAMSUNG CSCSAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSCö

 

Pajasen

Filuren. Med halvmånsögon med stjärnglans. Så föddes han. Vår baby. Han med det bubblande asgarvet och den klumpiga lilla kroppen. Envisast i världen men också den gosigaste. Och mest bortskämda.

Den lilla charmören som får alla på fall. En pajas och teddybjörn i ett.  En retsticka och en skvallerbytta. Min minsting, min baby som tar varje tillfälle i akt krypa upp i famnen. Så jag håller honom hårt och vill aldrig, aldrig släppa taget.

 

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

 

Nya rutiner

Så ja! Nu var det sommarlov, semester, loma. Så efterlängtat men samtidigt kanske något jag i hemlighet lite fasat för. Det är ju nu som vi ska det så otrooooligt skönt, lugnt och idylliskt. Det är nu vi ska njuta av strandlekar, plocka smultron på strå och yoga-andas in den ljumma sommarkvällsluften. Det är nu vi ska ligga i hängmattan och lyssna till havets brus med en spännande bok, en av de hundra vi inte hann läsa under vintern. Det är nu vi ska äta hälsosamt, ekologiskt, närproducerat och helst allt från eget trädgårsdlande. Och det är nu vi ska gå omkring glada som hangökex och utstråla lugn och harmoni.

Men jag vet att detta är en illusion. En illusion för mej. En dröm som kanske är verklighet för andra. Sanningen är att efter ett längre veckoslut kan jag längta efter att arbetsveckan ska börja och barnen ska till dagis och skola. På söndagen klättrar alla på väggarna och alla är led på alla.

Kanske vi kommer in i denna nya sommarlovsrutin. Kanske vi kan vara mera vänner och mindre ovänner. Kanske vi alla kan slopa förväntningarna och bara vara och slappna av. Låt oss hoppas!

 

SAMSUNG CSC

Mowgli

Och så är det mellanbarnet. Den fyraåriga killen med temperament som en berg-och dalbana. Den känsliga, den tuffa men ändå så blyg. Han med det stora hjärtat och de översvallande känslorna. Han som hatade världen de första månaderna i sitt liv.

Olyckskorpen som alltid har sår, bulor och blåmärken. Den uppmärksamhetssökande vildbasaren. Så vetgirig och så lätt till skratt. Med de solblekta lockarna och de längsta ögonfransarna att Antarktis smälter. Min lilla unge från Amazonas djungel. Mowgli. Han som alltid kommer att finnas där för mej.

 

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

Drömmar och hus

Jag berättade ju för några veckor sedan om min akuta längtan efter att bo i stadskärnan av Helsingfors. När jag senast var där var det soligt, terrasserna sjudade av liv och det var ljud och rörelse överallt. Tänk att bara gå ut på ett glas vin eller en munsbit när lusten faller på! Eller handla säsongens bär och frukter och ligga i Koffparken hela dagen och mumsa för att sedan gå in till Delikatessen och shoppa middagsingredienser, kanske via klädavdelningen efter ett nytt linne.

Men så slog det mej att 1. jag har barn och 2. det blir även vinter i Helsingors.  När hinner jag lata mej i parken och vill jag faktiskt ha med barnen till delikatessen (NO WAY!) en busy fredagkväll. Och VAR skulle vi bo? Fem personer på 50m2 eller skulle vi ens ha råd till den 2:an?

För nu bor vi på 115m2. Och oj oj oj vad folk ojar sig över att vi nog har det ALLDELES för litet. Själv trivs jag ypperligt och mera förvaring saknar man alltid oberoende husstorlek. Dessutom har vi 40m2 till att inreda om orken och lottovinsten slår till.

”Nej, men nog borde ni flytta utanför stan till ett större egnahemshus så att alla barn har egna rum”, säger en bestämt övertygande tantröst.

Ja ja, kanske någongång inom närmaste framtid eller om 25 år. Det beslutar vi. För i vilken bibel står det att alla barn ska ha rätten till var sitt rum? Någon lagstadga på det? Vet inte hur det är med andras barn, men våra ungar vill vara där vi vuxna är. Gärna så nära som möjligt och helst under mitt skinn. Argh! Att gå på sitt rum är ju det värsta tänkbara straffet.

Med detta sagt, så erkänner jag att jag ändå brukar kolla husmarknaden, drömma mej bort, fantisera, möblera och inreda. Ja, till och med bygga nytt..i huvudet.  Material, planlösningar, tomter, garage, bubbelbad och egen brygga. För man får drömma, men vete fåglarna om vi nånsin slår slag i saken. Just nu känns det perfekt, men en rastlös själ kan ha ändrat sig imorgon.

 

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

 

Akut hjärtsnörp

Min förstfödda, storestorebrorsan. Börjar femman i höst. Hjärtsnörp! Den lilla knådden, den lugna, den eftertänksamma och kloka pojken som alltid följde med mej som min lilla accessoar. Han med flest michelinringar runt armar och ben och han som drack fyra deciliter välling på raken på sin speciella vällingkudde. Den artiga, hjälpsamma och med så mycket kärlek för sina bröder. Han som fått mej känna som den bästa av mödrar. Han som gör mej stolt över allt han tar sig an. Pojken med de vackraste ögonen.

Hjärtsnörp. Vill stanna tiden. Bara lite.

 

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

Det blev inga jordgubbar

Midsommarhelgen lider mot sitt slut. Och herregud, så den gick i lathetens tecken. Jag och alla andra har luffat omkring i pyjamas eller onepiece mest hela tiden. Och att man har skyfflat i sig godsaker då! Det blev till och med lite midsommarmat trots att vi handlade på fredagen just före butikerna stängde. Men utan jordgubbar blev vi.

Om jag riktigt tänker efter så tror jag faktiskt att jag inte har varit utomhus på två dagar. Jag skäms lite. Men så har ju vädret inte varit helt fördelaktigt. Det blir kanske så när man firar i stan. Och som jag har surfat på stugor i skärgården, mitt midsommarstidsfördriv. Och så har jag njutit av andras fina skärgårdsbilder i flödet på Insta. Och lite avis har jag varit, speciellt på jordgubbstårtorna.

Alldeles nyss gjorde vi ett litet kvällsryck och åkte ut till Seglis och kollade hur båten mådde. Lekte lite och kollade in de svarta molnen. Nu gäller det att tagga till för sista veckan före semestern. Sen blir det såmmarlåååv! Ifall det ännu är någon som är i behov av sminkningar för sommarfesterna; bröllop, möhippor eller andra partaj så feel free att maila mej! Även Nadias lilla sminkskola kan ordnas under sommarens lopp. Och jag åtar mej även små fotoprojekt. Kärleksbilder, produktbilder eller babybilder. Till exempel. Klick klick klick.

 

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

Det blev inte allt för hälsosamt, men kladdkakan gjorde jag helt utan socker och mjöl och blev riktigt god. På midsommardagen fick vi fikagäster och jag kunde inte bjuda på LCHF och bakade den godaste knäckiga rabarberkakan..

SAMSUNG CSC

..ser kanske ut som en pizza blandat med magsaft men jag lovar, den VAR god! Mmm, sött och syrligt.

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC