Vem har släppt?

Det stinker ägg i hela huset! Inte min favoritdoft precis och tjejen som nyss var här för att köpa en tröja fick helt säkert spyreflexer och gick härifrån med tron att jag just hade släppt en brakare. Men sanningen är att jag fick ett ryck och allt började när jag såg dessa blomster.

I skymningen hoppade jag och Dino på cykeln på jakt efter videkissor. Men utan tur. Det fanns inte en enda videkvist någonstans. Däremot mycket harbajs, torra träd och vi förfrös fingrarna till på köpet. Tur att det enda stackars torgståndet i Vasa levererar. Ett stort knippe med mjuka videungar hämtade vi därifrån.

Läste bak på fröpåsen att det ska ta fem dygn före påskgräset kommer upp ur myllan. Jag som trodde att jag var i god tid denna gång. Blev ju brått ändå. Mylla och små barnhänder överallt.

Sedan hängde de små barnhänderna de vackra äggen i påskriset. Eftersom vårt eget påskpynt ligger gömt under tusen lådor i något förråd, hämtade jag en påse med nya fräscha pynt från Indiska. Plockade korgen full, men fick lägga band på mej och sätta tillbaka några ägg.

Fick också lägga band på mej själv att inte flytta på äggen som barnen hängt så omsorgsfullt alla på en och samma kvist. Typ. Istället fixade jag nya örhängen och lät minstingen dokumentera.

Den här lilla kycklingen är något av de sötaste jag sett. Heart.

För att komma in i bästa påsk-mode ska en svart häxhatt naturligtvis pryda hjässan. En hatt tre huvuden. Lite stridigheter.

Sedan placerade barnen ut påskpyntet på strategiska ställen. Fönsterbrädet, golvet, eget rum. Efter en smärre övertalning (muta) fick jag sätta allt på konsolbordet.

Problemet är att småglinen inte får äta godis. Så vad sätter jag i de fina påskäggen med lock?

Den äckliga äggstanken kommer som i vågor. Just nu andas jag med munnen. Barnen undrar när de får äta äggen som vi färgade. Så fina att se på. Som en skål med franska pastiller, men doftar inte lika nice. Note to self. Blås ut dem nästa gång.