Nya rutiner

Så ja! Nu var det sommarlov, semester, loma. Så efterlängtat men samtidigt kanske något jag i hemlighet lite fasat för. Det är ju nu som vi ska det så otrooooligt skönt, lugnt och idylliskt. Det är nu vi ska njuta av strandlekar, plocka smultron på strå och yoga-andas in den ljumma sommarkvällsluften. Det är nu vi ska ligga i hängmattan och lyssna till havets brus med en spännande bok, en av de hundra vi inte hann läsa under vintern. Det är nu vi ska äta hälsosamt, ekologiskt, närproducerat och helst allt från eget trädgårsdlande. Och det är nu vi ska gå omkring glada som hangökex och utstråla lugn och harmoni.

Men jag vet att detta är en illusion. En illusion för mej. En dröm som kanske är verklighet för andra. Sanningen är att efter ett längre veckoslut kan jag längta efter att arbetsveckan ska börja och barnen ska till dagis och skola. På söndagen klättrar alla på väggarna och alla är led på alla.

Kanske vi kommer in i denna nya sommarlovsrutin. Kanske vi kan vara mera vänner och mindre ovänner. Kanske vi alla kan slopa förväntningarna och bara vara och slappna av. Låt oss hoppas!

 

SAMSUNG CSC

Mowgli

Och så är det mellanbarnet. Den fyraåriga killen med temperament som en berg-och dalbana. Den känsliga, den tuffa men ändå så blyg. Han med det stora hjärtat och de översvallande känslorna. Han som hatade världen de första månaderna i sitt liv.

Olyckskorpen som alltid har sår, bulor och blåmärken. Den uppmärksamhetssökande vildbasaren. Så vetgirig och så lätt till skratt. Med de solblekta lockarna och de längsta ögonfransarna att Antarktis smälter. Min lilla unge från Amazonas djungel. Mowgli. Han som alltid kommer att finnas där för mej.

 

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

Drömmar och hus

Jag berättade ju för några veckor sedan om min akuta längtan efter att bo i stadskärnan av Helsingfors. När jag senast var där var det soligt, terrasserna sjudade av liv och det var ljud och rörelse överallt. Tänk att bara gå ut på ett glas vin eller en munsbit när lusten faller på! Eller handla säsongens bär och frukter och ligga i Koffparken hela dagen och mumsa för att sedan gå in till Delikatessen och shoppa middagsingredienser, kanske via klädavdelningen efter ett nytt linne.

Men så slog det mej att 1. jag har barn och 2. det blir även vinter i Helsingors.  När hinner jag lata mej i parken och vill jag faktiskt ha med barnen till delikatessen (NO WAY!) en busy fredagkväll. Och VAR skulle vi bo? Fem personer på 50m2 eller skulle vi ens ha råd till den 2:an?

För nu bor vi på 115m2. Och oj oj oj vad folk ojar sig över att vi nog har det ALLDELES för litet. Själv trivs jag ypperligt och mera förvaring saknar man alltid oberoende husstorlek. Dessutom har vi 40m2 till att inreda om orken och lottovinsten slår till.

”Nej, men nog borde ni flytta utanför stan till ett större egnahemshus så att alla barn har egna rum”, säger en bestämt övertygande tantröst.

Ja ja, kanske någongång inom närmaste framtid eller om 25 år. Det beslutar vi. För i vilken bibel står det att alla barn ska ha rätten till var sitt rum? Någon lagstadga på det? Vet inte hur det är med andras barn, men våra ungar vill vara där vi vuxna är. Gärna så nära som möjligt och helst under mitt skinn. Argh! Att gå på sitt rum är ju det värsta tänkbara straffet.

Med detta sagt, så erkänner jag att jag ändå brukar kolla husmarknaden, drömma mej bort, fantisera, möblera och inreda. Ja, till och med bygga nytt..i huvudet.  Material, planlösningar, tomter, garage, bubbelbad och egen brygga. För man får drömma, men vete fåglarna om vi nånsin slår slag i saken. Just nu känns det perfekt, men en rastlös själ kan ha ändrat sig imorgon.

 

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

 

Sååmitytöt, makeup och brorsbarn

Den här kvinnan, hon vet minsann hur man gör en annan kvinna frisk. När jag idag kände mej som lägst, dök hon upp som ett Hangökex och hade med sig både det ena och det andra. Först korkade vi upp den lilla skumpaflaskan och redan efter det kändes det nästan som jag fick lifvet tillbaka. Sedan det mumsade vi oss indisk mat och tryckte i oss varsin chokostång. Vi bandade in lite poddis och övade upp vår skolfinska.

Mätta och belåtna cyklade vi iväg till Yle. Men nervösa så attans. Kontaterade att skumpaflaskan var alldeles för liten för att lyckas lugna våra pickande kaninhjärtan. Men vi gjorde det. Nu klarar vi allt, känns det som.

 

SAMSUNG CSC

Sa jag förresten att hon också hämtade fina blomster!

 

SAMSUNG CSC

Pre-vappenskumpan

 

 

Just ja, igår hade vi en gemytlig kväll. Jag och sju andra brudar. En kväll i makeupens tecken. Alla sju var så nyfikna och ivriga på att lära sig och damma av sina gamla sminkborstar. Frågorna slutade aldrig och klockan tickade långt förbi barnens läggdags. Men kul! Finns det intresse för sminkurs, har jag ännu tider fram till midsommar.

 

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

 

 

 

Och så ikväll hade vi finbesök av en liten tjej som jag är faster till. Jag, faster? Låter väldigt konstigt. Om man ska vara något till nån, ska man väl vara moster? Faster låter ju så..gammalt. Men jag blir ju aldrig en  moster och inte heller blir jag en mormor (snyft). Däremot ska jag bli FASTER en gång till. På sommaren kommer Naomis syskon och jag ska njuta och dofta på söta bebistår. Längtar!

 

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

 

 

En bättre dag imorgon, please!

Ibland när jag är riktigt down med den infamösa pms:en, är jag inte bara på mitt sämsta humör utan jag beter mej som en höggravid kvinna. Plötsligt får jag ryck som att börja städa skåp eller sen får cravings efter något jättemyskot. Släpper man mej till en butik kan jag komma hem med värsta spontanshoppingpåsen(hände också idag).

Det jobbigaste är ändå att jag nästan alltid börjar baka något efter ett mer invecklat recept. Att baka havreflarn duger liksom inte. Ni hör, dömt att misslyckas före jag ens har börjat! Det slutar med att jag spiller, svär, gråter lite, glömmer sockret, bränner vid, svär fult på finska, och till slut ligger jag på golvet och gråter otrösteligt.

Idag nådde jag sååå många gånger de värsta utbrottstopparna men ändå satt jag igång och bakade. Klockan åtta, mitt i kvällsmat och nattning. Maräng, det är väl piece of cake, tänkte jag. Eftersom jag inte tycker om att ha katastrofala vardagsbilder i bloggen, får ni nöja er med dessa nedan. Men ni vet ju storyn bakom bilderna. Och barnen är fortfarande vakna och klockan är 23. Jag vill dö.

 

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

En update

Minstingen blev frisk redan på eftermiddagen.  Efter en megakaskadspya klockan 14, blev det full fart och allt blev sig likt igen.

SAMSUNG CSC

 

 

Funderade länge om det är värt att laga mat. När slår det till för nästa patient? Men började ändå kocka. Kan ju inte leva på vitpepparkorn

SAMSUNG CSC

 

Jag kluckade upp ett glas rosé och hoppades verkligen inte det skulle hamna i byttan några timmar senare

SAMSUNG CSC

Salladen var precis så god som jag hade hoppats!

 

SAMSUNG CSC

För den som vill laga innehöll den:

Quinori

Rucola

Mozzarella

Rödlök

Grillad paprika

Tomat

Knaperstekt lufttorkad salami

Avocado

Mango

Paprika

Peppar

Citronsaft

 

Puh, ingen ny patient under nattens gång. Startade dagen med en mangosmoothie

SAMSUNG CSC

 

 

och njöt tills PMS:en gjorde sig påmind

SAMSUNG CSC

 

Sedan blev det utehäng och så kommer dagen troligtvis att fortsätta om magbobborna stuckit till fanders. Let’s hope!

SAMSUNG CSC

 

 

 

 

 

 

Makeover

Hören upp! Nu efterlyser jag modeller i Vasa som vill vara med på en makeover och på en liten photoshoot. Bilderna kommer knappast att publiceras på Vogue, men däremot på sociala medier. Jag söker även barn/bebismodeller. Kanske en mamma OCH en bebis.

Är DU i behov av en makeover? Känner du dej sliten, har du kanske fastnat i mammaträsket eller annars bara känner för att bli sminkad, fixad och få några schyssta bilder?

Maila in ett foto på dej själv tillsammans med en kort motivering varför just du skulle vilja vara med. Jag tar emot anmälningar hela denna vecka.

n.boussir@gmail.com

 

makeover

Babyfebern, tusan också!

Plötsligt var helgen över och inte tog jag mej ut och springa som jag hade tänkt. På lördag kväll var jag inhyrd som makeup artist till en möhippa. Träffade många toppenkvinnor som fick glida ut i vårnatten med snygga face. Riktigt roligt. Passade även på att göra lite reklam om sminkkurser jag håller.

Redan på påskmåndagen kommer det att komma tio taggade tjejer, ivriga att lära sig lite nya sminktips. ”Men ärligt, jag har typ sminkat mig lika sedan jag var 13, så jag är verkligen i behov av lite tips&tricks!” Var det en av dem som sa. Och visst det blir ju lätt så, man stagnerar som Maria Montazami har gjort med sitt läppstift. Smink, tjejsnack och lite vin. Tre flugor i en smäll.

Jag tar emot bokningar (min email finns i menyn), så fritt fram om just du känner för att samla ihop ett gäng för att chilla tillsammans och ta in lite nyheter på stylingfronten.

Måndagens agenda var lugn. Hade tid att träffa en studiekompis som jag inte sett på många år. Hon hade med sin lilla bebis och det var love at first sight. Snacka om babysjuk! Kunde inte heller sluta fotografera detta vackra barn.

 

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC