Blev så glad då jag hittade dessa bilder i arkivet. Avslutar söndagen med en Beck film och laddar för en ny vecka av mycket jobb, vårfester och så måste jag skärpa mej med det här bloggandet. Lovar.
Ingen economista
Jag var mycket nöjd efter gårkvällens VIP-event som jag ordnat tillsammans med Indiska. Mer om det later. Men det kan mycket väl vara därför jag presterat bättre än på länge. Kanske jag gått på någon slags endorfinkick denna till synes vanliga torsdag. Som en myra har jag jobbat och betat av så många franskisar på mina post-it-lappar.
Dessutom dedikerade jag kvällen till helgstädning och som verket på kronan knipsade jag av några vackra tulipaner i trädgården. Nu står de där så praktfulla i min favoritvas, hemmet doftar av tallsåpa och jag vill tacka livet. Fick dåliga nyheter av en vän, en påminnelse om hur livet är bräckligt.
Att det måste hända tråkiga saker, om och om igen, för att man kan ta sig till livet och de små stunderna. Man borde veta bättre att leva för dan, göra galna saker och testa nya, pussas mera och skita i petitesser. Framför allt borde man inte pensionsspara eller överhuvudtaget spara pengar på lång sikt. Till vilken nytta om det går som för huvudpersonen i de dåliga nyheterna jag fick ikväll? Att hinna med något år in i pensionen och sen tar livet slut. Vad säger economistan då?
Nu gäller det att ta vara på kvällen. Jag ska inte förstöra den med att titta på eurovisonstävlingar. Jag har inte mitt mindset på vrålande ballader, copycats och sexistiska scenshower. Jag ska istället läsa Patrik Backs alltid så träffande recensioner av bidragen i dagens Vasablad och sedan bara meditera i nuet så länge jag kan.
Hej hej!
Igår kväll gled jag in på gården med en goodiebag gjord av bland annat ostronskal. Det ni!
Barnsnack
Jag är definitivt ingen barnpsykolog och just nu har vi en mycket snäsig och arg dramaqueen i huset. Han är fem år och tycker det är jätteorättvist att han inte får bestämma. NÅNTING. Han hittar på osanningar mest hela tiden, gör små hyss och är allmänt otrevlig. Skulle jag inte veta att han är fem skulle jag tro han var 14. Den lilla puberteten kallas väl just åldern kring fem och sex.
Beskriver de största probsen:
Inga kläder vill han ha. Helst skulle han gå ut i födelsedräkten. De jag sätter fram, tar han absolut inte på sig. Jag trodde jag kunde lösa detta genom att ge honom ett par alternativ, men neheps, det funkar inte. Han SKA välja. Ja, men vad är det för skillnad annat än att jag är en kontrollfreak och svettas blod? Jo, nämligen så går han gärna i samma kalsonger i en vecka. Fläckar hit eller dit, he couldn’t care less. Och om det är trasigt, hurra, desto bättre. (Min puls rasar).
Han säger NEJ till allt. Gärna med en otrevlig ton. Antingen argt eller gnälligt. Han säger nej bara för att säga nej. På frågan om hans favoritmat är god så svarar han nej. NÄÄÄÄÄ NÄÄÄÄ NÄÄÄÄÄ! (Mitt tålamod tryter. Vem är den här lilla brätten?Tycker jag om den här killen längre?)
Och så dessa ”vita” lögner. Han påstår att han gjort saker som han inte har gjort. Och så tvärtom förstås. ”Näääää, det var inte jag” (Snart riggar jag upp filmkameran och bustar den jäkeln)
BRÅK. SYSKONBRÅK. Retstickor.Just nu är de inne i en period där de tjafsar om allt. Och då menar jag ALLT! För en månad sen var det bråk om vem som skulle få spola. Nu har det utvecklats till bråket om vem som måst spola. (Aj, mitt psyke. Orkar snart inte mer).
Nu är jag ju ingen barnpsykolog, men till och med jag kan läsa mellan raderna. Den lilla låtsaspubertala marodören behöver uppmärksamhet. I know. Men hur? Behöver en plan, jag behöver hjälp. Goda råd är dyra innan jag tjatar ihjäl honom och spärras in på Roparnäs slutna avdelning.
Tweenie-lugnet före stormen?
Staying positive!
Alltså kids är nog för ljuvliga! Vi har haft besök av två engelska barn. Så fulla av liv och en oändlig vetgirighet. Nu är jag friskluftförgiftad efter nästan fyra timmar utomhus. Britterna i t-shirt, jag och Rio i full vintermundering.
Har bänkat mej under filten och njuter av English Breakfast te och lokalproducerad honung som vi fick. Proper English and so very polite. I like.
Hörde av en vän att sommaren inte blir så varm som förutspått. Nej, nej, nej! Jag försöker hålla mej positiv, håller för öronen när folk nämner hur mycket mygg det befaras bli och lågtrycket som ska dra in i landet. Stänger ögonen och lyssnar till detta ljud. Bästa! Klicka och njut.
The sound of summer from Nadia on Vimeo.
Let’s talk about sex, baby!
Ännu före jag slocknar i soffan av för mycket kärleksmums och andra ohälsosamheter, så påminner jag om att en ny helgrönika finns nu på Sevendays. ”Let’s talk about sex baby, let’s talk about you and me..” Ni hajar va? Det är alltså temat på krönikan. Mamma och pappa, ni kan blunda nu. Härlig helg!
Sprid kärlek i kylan!
Ruggig fredag! Så vad är inte mer passande än att sprida lite kärlek. Ring din farmor, ge en komplimang, pussa dina barn extramycket eller highfiva nån på gatan. Nu behövs det värme här i Finland. Vi är alla samma skrot och korn. Vissa elakare än andra men när vi är i nöd behöver vi hjälp av våra medmänniskor. Lite mänsklighet, när blev det så svårt att visa?
Och eftersom bloggvärlden varit lite nedkyld på senare tid, så börjar jag med att ge en kram till en bloggare som alltid är sann mot sig själv, hon skriver alltid ärligt och ingen bullshit. Hon tar upp saker som ligger henne nära hjärtat och är inte rädd för att provoceras. Dessutom är hon sjukt klok och tar himmelska bilder. Min kram går till Maria.
”Tummen ur” vol. 2
Om vi öppnar upp diskussionen till att vara företagare, så håller säkert de flesta med om att det inte alltid är en dans på rosor. Och att dessutom vara företagare i en kreativ bransch, är verkligt utmanande. Yttre faktorer och omständigheter spelar naturligtvis en stor roll, men ibland sätter man käppar i hjulen för sig själv. Snubblade över denna träffsäkra text. Du milde, vilken hög igenkänningsfaktor. Arton checkboxar av arton möjliga.
Jag har tidigare bloggat om vikten av networking för företagare. Här till exempel. Vi hade en ”tummen ur”-träff och eftersom det var mycket eftertfrågat, så tänkte jag ordna en till träff. En OFFICIELL. Alla företagare är välkomna, och även de som kanske är på g att starta eget. Det spelar inte någon roll i vilken bransch man är i. Träffen är tänkt för att utbyta idéer, kanske tjänster, diskutera, samarbeta, få nya bekanta och så vidare.
Jag gör en intressekoll. Alla som känner sig manade, maila mej på nboussir@gmail.com
Att evaluera sig själv
Scrollar lite förstrött i min egen blogg. Det är en bra metod att evaluera sig själv som bloggare. Hur ofta har du skrivit inlägg och om vad. Matchar bilderna innehållet och uppfyller de den kvalitén du förväntar av dej själv. Den blogg som du byggt upp utgör en standardmall vilken är lika med läsarnas förväntningar. Skriver du om katter, blir det väldigt konstigt för läsaren att plötsligt få läsa om hundar på din blogg. Ja, ett fånigt exempel men ni hajar.
Jag har alltid försökt hålla en viss linje på bloggen. Jag vill inte att läsaren ska ha allt för stor inblick i mitt liv men inte för lite. Det ska finnas någon slags personlighet, humor, självdistans kombinerat med ytliga ting. Potentiella kunder och arbetsgivare ska kunna läsa min blogg utan att jag försätts i dåligt ljus.
Då och då kan jag överraska med ett politiskt inlägg men jag bibehåller den estetiska linjen på mina bilder. Jag kanske berättar hur stökigt det är hemma och hur smutsiga barnen är runt munnen, men jag dokumenterar inte det med kameran. Vem vill se andras skit? Kanske någon men absolut inte jag. Jag går inte i gång på disk, damm och leksaker all over. Jag stör mej aldrig på att ALLA ANDRA verkar ha så snyggt, rent och fint i sina hem. För jag VET att de (förutom några pedanta galningar) har kaos med jämna mellanrum. Men jag behöver inga bildbevis.
Att bli så provocerad av fina bilder på fina hem kan måhända bottna nån annanstans. Fine, alla är vi olika och de som inte gillar inredningstidningar eller inredningsbloggar behöver inte läsa. För er finns det andra forum att gotta er i. Till exempel ”den ostädade sanningen” på Facebook. Lite roligt nog men mej ger inte dessa bilder någon som helst tröst när jag hushållet håller på att rasera.
Tillbaka till snacket om att evaluera sin egen blogg då. När jag scrollat våren och lite in på vintern, märker jag till min fasa att Me, Myselfies & I har tagit ett steg tillbaka. Ett klart resultat av skrivkramp och vårsvacka men också av försummelse. Dags att step it up, ta mej i kragen och börja matcha innehållet med den vision och mål jag satt upp.
Hjälp mej lite på traven. Finns det något ni vill jag ska skriva om?
Gnälldagen den 12 maj
Efter att ha varit gräsänka i över en vecka med allt vad det innebär så är jag inte den gladaste människan på planeten. Att ha fjärrkontrollen i fred är en bonus men det där vardagspusslet (åh, gillar inte det ordet) blir rätt krångligt. När man ringt runt till fem barnvakter och ingen har möjlighet att sköta illbattingarna, är gråten nära.
Sedan får man hem en jetlaggad gubbe med allt vad DET innebär. Bonus där, den varma famnen att krypa upp i men att ha en zombie som bökar runt i sängen för att han plötsligt är pigg mitt i natten. Not nice.
Hushållet släpar. Hemmet är allt annat än taget från nyaste numret av Elle Interiör. Dammallergiker, välkomna på egen risk. Pedanta kritiker, gör ej er besvär. Hur hinna och hur orka?
Det var morsdag i söndags, kokosbollens dag igår. Det finns våffeldagen, kvinnodagen, kanelbullensdag och så vidare. Därför tar jag mej rätten att utlysa gnällets dag. Eftersom det är min blogg och jag får göra som jag vill, heh. Så kära läsare, nu får ni spy galla! Hur mycket som helst. Vad irriterar ni er på?
Jag inleder med:
På det otroligt kakiga vädret och regn som lovas de närmaste tre dagarna. Vårkänslorna puts väck.
På folk som inte hälsar, inte lyssnar och bara älskar att höra sina egna juttun. Och förväntar att andra ska lyssna.
På de som inte fattar att det är EN kö trots flera kassor. Blir en kassa ledig går den dit som står först i kö. Gynnar alla. Puckon!
Ok, nu er tur. Varsågoda, shoot!
En vinnare
Halleluja, jag har blivit vald till en av de sex finalister i Indiskas #bohochallenge-tävling! Det är en happy böna som skriver detta inlägg. Det var bra competition. Nu återstår det att se vad som händer. Har inga höga förhoppningar och känner mej ju redan som en vinnare.
Här är alla finalisters bilder.
Mej hittar ni på @nadia_insta
Älska Inredning 