Att hata ett klockslag.

Veckan for som vanligt, snabbare än nånsin. Omställning till vintertid har inte varit lätt. Hur mycket kan man riktigt påverkas av en timme hit eller dit. Hur blev det nu, skulle det inte röstas om detta i riksdagen?

När klockan blir fyra och det sakta men säkert börjar skymma, då vill jag bara krypa under filten på soffan och sova. Ögonen svider och en tryckande huvudvärk börjar bygga upp. Just lagom vid fyratiden är också barnen trötta efter dagen. Och HUNGRIGA!

Kombinerat med mitt ”klockan-fyra- mående” blir detta inte en härlig ekvation. Utan att gå in på saftigare detaljer kan jag bara säga att jag hatar klockan fyra och jag hatar vintertidsmörkret. Just då är det guld med bortglömda makaronilådor man hittar i frysen. Och just då är det mycket smärtsamt att inte hitta makaronilådor i frysen eller inget annat i kylen heller för den delen. Det är då man önskar man hade den där avundsvärda framförhållningsgenen eller att man hade en egen kock. Eller att man bodde på solkusten. Med egen kock. Life goals!

Ett annat life goal är en bred säng. HUR skönt är det inte att sova i en två meter bred säng! Tog i veckan en välbehövlig time out och sov en natt på det fina F6 hotellet i Helsingfors. Man kan sova åt vilket håll som helst, och delar man säng med någon så märks det knappt att där finns en annan. Muminmamman och muminpappan skulle inte ens nudda varann (om de inte så ville då). Himla skönt. Krävs ett nytt sovrum då förstås.

Helsingfors är förresten en stad jag tjatar om så ofta. Den känns så underskattad som storstad. Men att den har blivit finare, mer mångsidig och internationell än förr. Förut kunde jag inte förstå hur någon ville turista där. Nu vill jag själv turista där. Hur mycket som helst. Det finns alltid något nytt att upptäcka och numera är man till och med intresserad av historiska händelser och platser. Och vad är inte bättre än att lära sig om sitt eget lands historia och hålla pengarna innanför egna gränserna!

Nu väntar fredagsmyset. Maten, vinet, brasan, fotmassagen (önsketänk) och små varma barnkroppar i famnen.

Mobilpics

Annonser

En terrorist till farsa

Jag skrev en gång om att jag skämdes för den jag var. Att jag i många situationer har valt att inte berätta om mitt ursprung. Om min ”cafe latte” lena hud.  När någon gissade på Spanien eller Brasilien nickade jag alltid medhållande utan att kommentera desto mera.

Vissa folkslag är helt enkelt bättre än andra. Det vet vi ju. En somalier kommer långt ner på listan tillsammans med rumäner. För de människorna tillför inget till väster och kan så klart inte vara trevliga typer. Bäst att hålla sig på avstånd. Status är viktigt. Det fick jag lära mej tidigt. Ingen sa det högt, men jag tyckte det var bäst att säga att jag hade lite spanskt blod och knipa käft om att det egentligen var couscous-blod (som Romeo kallar det) jag hade. Att vara marockan var nog ingen vinnare på den där ”vem-som-är-bäst”-listan. Kanske jag nog egentligen kom från Rio De Janeiro.

Tänkte lite ett tag att jag inte ska ge mej in i debatten, eller överhuvudtaget kommentera knivdådet i Åbo. Jag säger knivdåd tills annat bevisas. Inte terrordåd. Men visst kan jag kalla det terrordåd, men då ska ska ordet terrordåd gälla för alla aktörer. Även de nationalistiska organisationer som skapar rädsla bland civila. Det är likväl terror.

Efter knivhuggningen i Åbo är asylboenden hotade och några har även blivit direkt utsatta med våld. Civila lever i rädsla av att bli innebrända i sömnen. Världen är grym. Människor kan vara barbarer. Men alla marockaner är inte terrorister. Då är alla finnar alkoholister redo att hugga till med puukkon.

Hälsningar,

En wannabe brasilienare men dessvärre bara en halvt alkoholiserad halvterrorist med kniv

Förresten! Jag är ändå finlandssvensk så lite bättre ändå va? Men min terrorist till pappa har aldrig betalat, så det räknas kanske inte då. Damn!

SAMSUNG CSCSAMSUNG CSCSAMSUNG CSCSAMSUNG CSCSAMSUNG CSCSAMSUNG CSCSAMSUNG CSCSAMSUNG CSCSAMSUNG CSCSAMSUNG CSCSAMSUNG CSCSAMSUNG CSCSAMSUNG CSC

 

Home again!

Jepp, vi har anlänt till den finska sommaren. Bruna och fräkniga. Och lite utvilade perhaps. Nej faktiskt, denna gång kände jag inte i behov av semester efter semester. Det blir liksom lättare när barnen blir större. It’s a fact! Men den sedvanliga postresedepressionen den kickade in naturligtvis.

Men jag vänjer mej. Idag är en fin sommardag! Fryser bara lite i min sommarklänning. Ett resereportage är mycket väl på kommande inom snar framtid. Det är bara så mycket att stå i och komma i kapp efter man varit bortrest i tolv dagar.

Förra onsdagen var det också en ljuvlig kväll. Då kickade sommarens höjdpunkt igång. (Ta det som ett tips från mej) Faros Live! Farosbåtens eget sommarband uppträder på terrassen. Vill du vara incognito, don’t bother go! Jag tycker det är härligt att veta att där kan jag träffa bekanta och vänner varje sommaronsdag. Tyvärr får jag inte alltid gå ensam till Faros. Genast jag nämner namnet har ungarna hoppat i skorna. De älskar det stället alltså!

Kom och hälsa om ni ser mej chilla där i en solstol!

SAMSUNG CSC

Happy people! #farosfiilis

Sommarlov och resor

Sommarlovet är här! För barnen i alla fall. Som egen företagare blir det ingen full semester. Inte detta år heller. Tur nog kan jag jobba kvällar och så känner jag att barnen har blivit så pass stora nu att det är helt ok att jobba medan de får leka ute.

Om jag inte har glömt att ge sommargåvor till dagis (ja, det har hänt), så ger jag vanligtvis presenter från Unicefs. Allt från täcken, rent vatten till träd. Från barn till barn. Till de som behöver. I år blev det istället rabarber från egen gård. Lite mindre konsumering och helt ekologiskt. Dessutom lätt som en plätt!

06018027 (2).JPG

Tror att jag har packat en hel vecka för att (nästan) få med allt en fem personers familj behöver på en resa. Nu är vi på väg mot sydligare breddgrader med några pitstops på vägen. Jag vet inte hur Wifi kommer att funka, men följ mej på Instagram där jag säkert kommer att ladda upp bilder: nadia_insta

Det blir berg och hav och antagligen rätt mycket pasta. Bildbomber utlovas senare. Nedan en bild från vårt första boende och det vackra havet.

15_g

Brainstorm

Företagar- och networksträff är ett ypperligt svepskäl för att cykla iväg till terrassen. En dag som denna dessutom! Som en varm sommarkväll i juli. För övrigt tycker jag alla företagare som jobbar ensamma ska höra till en grupp med likasinnade. Alltid skönt och lärorikt att prata business, bolla, brainstorma och gnälla lite på systemet. På momsen. På byråkratin. På Finland. Ibland spårar diskussionerna ur. Plöstligt utreder vi inavel på de Österbottniska släkterna och hur man får en biff riktigt mör.

För övrigt var det skönt att ta en paus i vardagsstressen. Inför en resa är det alltid liiiite extra att göra. Att packa, fixa, organisera, tvätta är heldagsjobb i en veckas tid. Nu är till och med boendet bokat. Det blev klart idag. Borde ha fått sista minuten rabatt! Med min beslutsångest kunde jag ha sparat in en jäkla massa kosing på dylik rabatt. Men jag tror detta blir bra nu. Italien är inte precis känd för den bästa standarden på boenden.

Nya avsnitt av Bloodline finns nu på Netflix. Ska avrunda dagen med ett avsnitt. Den som inte har sett serien, check it out! Inte bäst, men ganska bra ändå.

SAMSUNG CSC

Aperol, networking och till slut tog gården emot mej med doft av körsbärs- och äppelblom och syrenknoppar.

Karriären på nummer ett

Oh my, oh my! Time flies när man har roligt. Eller tja, så kuligt vet jag inte om vi haft. Men påsk har det varit och soligt och skönt. Kollar datumet för senaste blogginlägget och med skräck blandad förtjusning kan jag räkna med mitt kort-mattehuvud att det är tio hela dagar sedan jag uppdaterade denna sajt. Håh håh, med mej alltså! Sådan oförbätterlig människa jag är. Här har jag lovat att bli en aktivare bloggare och går jag och gör precis tvärtom och tar den längsta pausen ever. Helt utan en rimlig förklaring. Skäms!

Är jag förlåten? Blinkar hejvilt med bruna puppy eyes. Ser ni? Tack! Ska inte hända igen. Kanske. Så vad har hon gjort? Faktum är att det mest varit jobbet som fyllt mina dagar (och kvällar). Ibland måste man satsa på karriären också, känner jag. Vill ju ta lite sommarlov sedan, för det närmar sig kära vänner!

Min sommar kommer att inledas med turkost vatten, mysstränder, kuperat landskap, vino tinto, antipasti och garanterat en hel del stenugnspizzor. Ni har gissat rätt, det blir en vecka i Italia med tutta la familglia. Woopis! Längtar massor redan. Dessutom blir det Sardinien där jag aldrig varit förr. One lucky bastardo en kan vara alltså! Men jag ska försöka hålla mej i skinnet och inte skryta allt för mycket om det just nu.

Nästa på agendan blir huvudstaden. En arbets-och nöjesresa i ett. Vad är bättre än mixa business med pleasure? Fredagen går åt till pop up-fotograferingen och ett möte, sedan är resten av helgen vänner, hotell och shopping.

Så en liten uppdatering och ett tecken på att jag lever. Återkommer väldigt snart. Ciao och grazie!

Ps. ville ännu säga att jag har varit i vaken! Doppade mej tre gånger. Så jäkla stolt över mej själv, sådan frusukukku som jag är. Ville bara berätta(läs skryta om) det.

Lyx eller budget

För den som är intresserad reder jag ut lite begrepp över olika boendeformer i mitt älskade och bästa resmål..surprise..Marocko! Det är lätt att bli aningen konfunderad av de olika kategorierna när man söker hotell. Det finns vanliga hotell och så finns det lyxhotell. Vill och har man mycket pengar, går det att spendera hur mycket som helst på hotellnätter i Marocko. Tvåtusen euros per natt är inget att höja på ögonbrynen åt. Bland annat det anrika hotellet La Mamounia, där diverse kändisar genom åren övernattat,  är inget för dem som reser med en budget. Det är säkerligen en speciell upplevelse, men för mindre kosing kan du ändå bo väldigt nice.

Uppe i bergen finns det logi som kallas Kasbah. Det betyder oftast att det är ett gammalt fort eller slott som numera fungerar som hotell. I bergen finns även så kallade Eco Lodges som inte sällan betyder att man delar hus med lokalinvånare. Det vill säga att man får inblick i en familjs leverne och deras sätt att leva med fokus på hållbarhet och ekologiskt tänk. Känns väldigt intressant!

Förutom villor och boutique hotell finns det riads. En riad är ett traditionellt hus (i gamla stan) med innergård utan tak. Dessa har få fönster ut mot stan och går man förbi en riad går den oftast obemärkt förbi. Riadsen fungerar på lika sätt som bed&breakfast och antalet rum är inte så många. Reser man med barn kan man med fördel skippa att bo på en riad. De är ofta lyhörda och inte så privata. Vårt rum där vi bodde hade inte ens lås på dörren. Men för den autentiska upplevelsen, välj absolut en riad! Porlande fontäner, apelsinträd, fåglar som kvittrar på innergården och terrassen att äta frukost på är oslagbart.

Vi bodde de första nätterna på ett bed&breakfast ute på vischan nära bergen. De följande nätterna sov vi på ett mindre hotell i Essaouira vid kusten. De sista nätterna spenderade vi innanför stadsmurarna i Marrakech, i medinan. Det var en riad med fem rum.

Jag älskade alla rum lika mycket. Så olika men alla så härliga! Priser för dessa låg på ca 80-150€/natt med frukost. Prisvärt. Och mycket billigare finns! Nästa gång vill jag definitivt bo hos en berberfamilj i öknen. Om jag får någon med mej på dylika äventyr.

Här bodde vi ensamma i hela huset. Lågsäsong är great det! Bäst att gilla mintte för det blir man bjuden på vart man än kommer.

Detta lilla hotell var verkligen som en inredningsaffär. Så mycket att titta på. En mix av olika stilar. Och trädgården var härligt lummig. Vyn från terrassen vätter mot havet och centrum.

Och så denna riad i Marrakech. Minimalistisk och lugn för ögat. Blev så sjukt sugen på att renovera och inreda en riad.