Café de luxe

Och man bara fortsätter njuta! Idag lagade jag mat för första gången på två veckor. Det kallar jag lyx. Alltså att inte att laga mat då men, ni hajar.

Det var någon som tipsade om Café Hallonblad här i somras (var det kanske Linda?). Men nu har jag besökt det underbara stället själv och sett det med egna ögon. Och det existerar verkligen! Mitt i Pargas öppnar sig en liten innergård med känsla av Italien, Kroatien eller Portugal.

Det är kullerstenar, prunkande växter planerade i minsta detalj och slitna husväggar. Har ni vägarna förbi måste ni ta en fika där. Lite synd dock att utbudet inte motsvarade miljön. Saknade hemlagad citrondricka på butelj, stora kanelsnurror och diverse småbröd på missmatchat porslin.

 

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

Allt har sin tid

Någon annan än jag som ligger som en svettpöl och kippar efter luft? Nej, jag klagar inte. Det är så fruktansvärt härligt! Vill aldrig denna sommar ska ta slut. Aldrig!

Jag har så mycket ogjort och min hud har längtat så länge efter denna ljuva varma luft. Ännu har den inte fått nog. Jag har inte fått nog. Jag vill ha mera sand mellan tårna, mera terrasshäng, mera stugliv, mera hängmatta, mera havsluft, mera jordgubbar med glass och mera grillad kyckling med tabbouli. Så att det kommer ut ur öronen, så att jag tröttnar och till slut ber på mina bara knän efter hösten att komma (okej, jag överdrev en smula där). Efter tända ljus, efter den där gamla noppiga ylletröjan, efter sprakandet från brasan, efter att byta ut rosén mot värmande rödvin. Eller glögg med pepparkakor.

Men inte än. Man måste bli mätt på sommaren före man kan ta emot hösten. Och just nu känns hösten väldigt långt borta.

 

 

Norrköping- I’ll miss you!

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

 

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

 

 

 

Jag har nät och recenserar Astrid Lindgrens värld.

Vi lever och mår bra. Jag har hittat internet, ett trögt sådant men det lättar lite på abstinensen i alla fall. Just nu befinner vi oss i Norrköping i ett rosa stenhus. I en vindsvåning på 50m2med kvav luft och några getingar på köpet.

De två första nätterna bodde vi utanför Vimmerby i det mest idylliska lilla samhälle på max 15 invånare. Där var alla husen Bullerby-röda med mansardtak. Förutom vårt hus, som var av nyare modell och hyrdes ut till oss då ägarna var bortresta. Där var ytan 200m2 och takhöjden minst fyra meter.

Det var fint, men att bo hemma hos någon vars  personliga grejer ligger runt omkring huset känns kanske inte helt avslappnande. Men så nu vet vi det. Vi fick ändå tak över huvudet för Vimmerby med omnejd var invaderat av tusentals familjer som vallfärdat för att se Astrid Lindgrens värld.

Vad ska jag säga om själva Astrids värld då? Förstås supermysigt, precis som det SKA vara och är i sagorna. Och det är verkligen som hemsidan lovar: Här blir sagor verkliga. Miiljön är underbar likaså alla byggnader, och huruvida de är autentiska, det behöver man inte bråka om. Till varje detalj! Ja, kanske förutom killevippen-spiken som Dino absolut ville trycka på, den hittade han inte. Skådespelarna var fantastiska och bjöd på sig själva redan i bilkön utanför området. Där sprang Prusiluskan och Kling och Klang och underhöll.

Några tips kanske:

Ta med mycket kall dricka, det kan bli hett som i en gryta där! Skippa matlådorna. Maten där är fräsch och hälsosam. Där finns ingen hamburgartallrik med pommes. Det mesta är närproducerat och heller inte jättedyrt.

Kom dit direkt före öppning och köp biljetter via förköp på nätet! Kolla genast programmet och om det är pjäserna barnen vill se, håll koll på tiden och planera in dem. Eller så gör ni som vi, just go with the flow.

Viktigaste av allt är att ta på ditt bästa humör och stegmätaren (motion lär det bli). Muta barnen med glass och trilskas de ändå är det helt okej att titt som tätt skrika ” din förgrymmade unge”. Ingen höjer ens lite på ögonbrynen där.

Och den som inte har barnasinnet kvar, den får det tillbaka i Astrid Lindgrens värld. Garanterat.

 

SAMSUNG CSC

Vårt första boende..

SAMSUNG CSC

..with a view av hästhage

SAMSUNG CSC

Bullerbykänsla hos grannarna

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

 

SAMSUNG CSC

Ett bad fanns ett stenkast från huset

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

I Astrid Lindgrens värld var husen aningen mindre

 

SAMSUNG CSC

Vissa var ännu dansanta i benen..

SAMSUNG CSC

..medan andra var trötta och hungriga

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

Jag vet inte vad Emil gjorde i Villa Villekulla

SAMSUNG CSC

Ivriga flottresenärer..

SAMSUNG CSC

..drar sig till..

SAMSUNG CSC

Kurre-kurre-dutt-ön

SAMSUNG CSC

Det blev Ronjas vårskrik vid Mattisborgen

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

Vilda klätterlekar hos Nils Karlsson Pyssling

SAMSUNG CSC

Varenda Lilla gubben-häst skulle provköras

SAMSUNG CSC

Och hur många foton finns inte på dessa tavlor med hål för huvudet? Gäsp.

 

So long från lilla Buddha

At fota ett barn är inte lätt. Det är upp och ner och hit och dit. Ingen håller sig stilla, inte barnet och inte du. Det är skratt och det är gråt och till slut är alla svettiga och trötta. Men trots allt blir bilderna fantastiska, kanske just för att det finns så många dimensioner av liv i dem.

Förra veckan fotograferade jag för första gången en nyfödd, en liten spädis på sju dagar gammal. Ååååh! Man ska hålla sig iskall för att inte äggstockarna ska börja värka. Det blev en utmaning. Både fotandet och hejdandet av babyfeber. Att fota en spädis är inte heller lätt det. Det blir inte lika mycket svett, däremot blir det många pauser. Matpauser och kisspauser. Jag vill heller inte photoshoppa foton på barn. Hormonnippor, skrapmärken och torr hy hör bebisar till. Ingen bebis ser ut som på Anne Geddes överredigerade bilder.

Det är känslan som är viktigast. Man vill känna bebisdoften genom fotona och beundra de njutningsfulla ögonblicken som kameran fångat.

 

Här är jag mitt uppe i packande, BIG time! Imorn drar hela familjen till Sverige, hurra. Och ja, vi har boendet klart men vad vi ska göra är tämligen oklart. Vi tar dagen som den kommer, det får bli resans slogan. Om det finns internet i Småland så lär jag uppdatera bloggen lite grann. Tills dess får ni ha det så bra och eftersom det ibland bor en liten Buddha också i mej så uppmanar jag  er: ”Fånga sommaren!”

 

Och ännu lite baby pics. Titta på de fina blöjbyxorna och mössorna Linda fixade till mej! Hann knappt blinka så var de färdiga. Vilken talang!

 

SAMSUNG CSC SAMSUNG CSC SAMSUNG CSC SAMSUNG CSC SAMSUNG CSC SAMSUNG CSC SAMSUNG CSC SAMSUNG CSC SAMSUNG CSC SAMSUNG CSC SAMSUNG CSC

Lite nykär

Yes, nu äntligen har även gubbsen fått semester och den började ytterst bra med en tumisseglats. Så sjuttons skönt att vara ute på havet! Fem timmars guppande. Det var ingen vind alls på väg ut till ön där vi sedan tog i land över natten och när vi väl grillat färdigt och dukat upp började det regna. Det blev fuktigt och kyligt i vår lilla båt. Man kan tycka det är mysigt att äta i en sovsäck, men jag kan berätta att det är det inte. Sedan frös jag halva natten och pinades av en jäkel till mygga.

På vägen hem blåste det lite mera men det var varmt och vi tryckte i oss resten av maten vi hade med. Vad är det riktigt med havsluften? Blir så sjukt sugen och hungrig och varvar sött med salt. Och HUR trött blir man inte? Jag är mos i huvudet, mör i själen och det känns som jag varit på ett långt träningspass. Men glad, det är jag. Och brun som en välgräddad pepparkaka.

 

 

Ps. lite nykär också!

 

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

Bildblogg at your service

Dagarna går i lathetens tecken. Det är nu man laddar inför vinterns mörka. Det blir liksom inte mycket annat än sol, strand och en välbehövd iskall dryck då och då. Lika mör som jag är i kroppen är jag också i huvudet. Känner att detta kommer att bli en bildblogg över sommaren.

Mitt huvud går på sparlåga och mina tankar är vaga. Har jag alls några tankar kvar? Dunno. Jag tar liksom dagen som den kommer, no stress. Ok, ljög lite där för har lite stress. Resförberedelsestress. Uff för att tvätta, packa, fundera vad som ska med, handla och hinna städa hemmet innan avfärd.

Jag ska skriva en lista, redan det känns alltid bättre. Ciao!

Detta har vi bland annat sysslat med i dagarna:

SAMSUNG CSC

Bada pool

SAMSUNG CSC

Lekt med småkusin

SAMSUNG CSCSAMSUNG CSC

Blåst såpbubblor

SAMSUNG CSC

Sharing is caring

SAMSUNG CSCSAMSUNG CSCSAMSUNG CSCSAMSUNG CSCSAMSUNG CSC

SAMSUNG CSCSAMSUNG CSC

Hängt på Bragegården med spel, djur och resten av alla Vasabarn

SAMSUNG CSC

Ätit

SAMSUNG CSC

Och ätit lite till

SAMSUNG CSC

Plockat minismultron

SAMSUNG CSC

Skrattat med vänner

SAMSUNG CSC

Och förstås ätit ännu mer

Gravidmagar och svettpölar

Nu vill ingen sitta inomhus och plöja genom bloggar. Så himla skönt detta tropiska väder! Och hur man perspirerar då. Barnen är genomblöta och jag har duschat kallt två gånger. Stranden får vänta till kvällen. Igår klockan 19 blev det perfekt strandväder, stranden tömdes och det kändes inte helt omöjligt att ligga på filten som en drypande svettpöl.

Sätter punkt här och laddar istället upp bilder från en spontanfotografering på min fina svägerska och brorsdotter. Och på magen där den lilla bebisen var på väg att titta ut mitt i plåtandet. Det skulle minsann ha blivit foton det!

 

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

 

SAMSUNG CSC

 

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

 

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

Magi! Kärlek!

 

 

 

 

Vi ska nog åka till Sverige.

Finns det någon med mer beslutsångest än jag? Jag blir så trött på mej själv. Vad hände med spontaniteten och att våga chansa? Nej, det är inte så enkelt som kontrollfreak. Nu har jag surfat nätterna igenom på boende i Sverige. För vi har kommit så långt, det är till Sverige sommarresan blir. Plötsligt blev jag expert på Sveriges geografi. Jag vet alla städer, län och småbyar. Dessutom kan jag också beräkna avstånd; fågelväg eller bilväg mellan olika orter. Jag är hålögd och väldigt, väldigt trött på inter-nätet och dåliga bokningssajter.

Men hej, det är ju bara en vecka tills avfärd. Det är ju också värsta högsäsongen och alla andra normala har bokat minst ett halvår på förhand. Jag är så less på mej själv. Nästa år vill jag hyra en stuga i Vasa skärgård. Detta år lär det bli tält. På någon sunkig campingplats i Säffle.

 

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

Bilder från gårdagens utflykt till Replot och Café Arken. Maten var visserligen god men väntetiden blev 1,5h och kamerabatteriet tog slut.

Sen stannade jag och plockade landsvägens guld- Lupiner. Hittade till och med vita som inte är så vanliga. Hur vackra!

 

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

Friheten

Det finns inget som är mer befriande än att cykla. Minns ännu den dagen då jag lärde mej cykla. Det var ett steg närmare friheten.

Och vem vet inte den härliga känslan när man lite salongs cyklar in till stan en sommarnatt. Man flyger över sten och kullar, den lite kyliga vinden mot ansiktet och i ett huj har man cyklat fyra kilometer utan att knappt ha andats. Man är superman, man är lycklig och förväntansfull inför vad natten har att ge. Det är skratt, det är minnen och man fattar inte hur det är möjligt att fyra vänner cyklar tillsammans med samma känslor som för tjugo år sen. Lika befriande men med lite mera skrattrynkor.

 

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

En snabbis

Jag är så happy, i natt blev jag faster till den ljuvligaste lilla trollungen! Det blev inte mycket nattsömn, det var så spännande. Tänk ett nytt litet liv, en egen personlighet som tar form. Vilken mäktig grej det är, att kunna skapa små fingrar, en skrattgrop, fjuniga lockar, en hungrig pussmun. Åh, jag smälter! Vilken kärlek.

SAMSUNG CSC

Tänk! Jag hann foto magen mellan värkarna. Några timmar senare var den borta.