Friheten

Det finns inget som är mer befriande än att cykla. Minns ännu den dagen då jag lärde mej cykla. Det var ett steg närmare friheten.

Och vem vet inte den härliga känslan när man lite salongs cyklar in till stan en sommarnatt. Man flyger över sten och kullar, den lite kyliga vinden mot ansiktet och i ett huj har man cyklat fyra kilometer utan att knappt ha andats. Man är superman, man är lycklig och förväntansfull inför vad natten har att ge. Det är skratt, det är minnen och man fattar inte hur det är möjligt att fyra vänner cyklar tillsammans med samma känslor som för tjugo år sen. Lika befriande men med lite mera skrattrynkor.