Jobb jobb åh jobb

Det där med att jobba. Knega från morgon till kväll. Hela livet. Kanske rentav på samma arbetsplats. Gå och invänta pensionen så att en äntligen får kasta sig i solstolen på Mallis och då och då åka hem till Finland för att snusa på ens eventuella barnbarn.

Nu hör jag inte till den skaran som blev klara med studierna som 24-åring och som har jobbat ever since. Inom samma bransch. Nej, jag vet ju inte ens ännu vad jag vill bli när jag blir stor! Men jag avundas de som alltid haft ett kall, de som vetat sedan barnsben att det är jurist de vill bli och sedan också BLEV. Tänk vad livet vore lätt då, tänker jag. Eller?

En bekant  har jobbat på ABB sedan han var ung. Varje morgon (natt) har han stigit upp klockan fem, cyklat iväg till jobbet och knegat på med strömaggregat (eller nåt) för att sedan cykla hem igen klockan 15.30. Dag ut dag in, år ut och år in. I fyrtio år. I fyrrrrti!

Har han varit lycklig? Nej! Men han har utfört sin samhälleliga plikt, betalat skattepengar åt staten och varit tacksam över en fastanställning. Ska en finna sig i det? Jag vill inte det! Men är jag kanske bortskämd?

För tillfället har jag så många bra idéer. Har för många idéer och jag inte kan välja vad jag vill satsa på. Synd bara att jag är så sjuttsingens feg. Jag kommer hela tiden på allt flera businessidéer, men behöver inte flera nu, det är kurage jag behöver. Eller så en stor fet spark i bakändan. Någon?

solar genom fönstret och funderar vidare..

..och luktar på blommorna