Kalla mej barnslig, men jag vägrar gå ut idag. Totalvägrar. Tog mej dock en snabbvända till plantagen, men ut och leka i snön, det vill jag inte. Hittills har det dagen varit rätt lång. Det blir den när man sitter inne med rastlösa barn. Det blir mycket klängapor, mysstunder kramar men även massvis med och ”gå-upp-på-ditt-rum-”, ”SLUUUHUUUTAAAA-”, ”måååst-ni-alltså-på- riktigt-”, ”VAAAAD-har-ni-GJOOORT-”vrål. Och så lite spykalas på det som pricken på i:et.
Beundrar mina nyinköpta blomster, ångrar piku-lite att jag drack det där sista vinglaset i natt och räknar ner timmarna till läggdags. Easy like Sunday morning, yeah right.
Vråldelen låter såå bekant. Jag har inte gjort nåt annat idag än sagt nej, lyft ner ungar från ställen de inte får vara på, gormat (och hostat) mig hes. Spykalaset har vi dock sluppit…
GillaGilla
Vissa dagar är bara för jobbiga! Blir så slut på sin egen röst liksom.
GillaGilla