Fick ju ett konstigt ryck för ett par veckor sedan. Mina ryck kommer och går, ibland blir idéerna av men de kan lika bra falla i glömska också. Denna gång blev jag galet ivrig att göra julkort. Inte sådana DIY-kort som kräver papper, lim och tålamod att pyssla.
Nej, enkla stilrena julkort. Inget rysch pysch med röda tomtedräkter och julgransglitter. Bara kort efter egen stil. Klick, klick på kamerans avtryckare, printa ut, frimärke på och hurra så har du glada (och överraskade) släktingar. Och det må kanske vara crazyt, men gladast är du själv. Eller jag då.
Det finns nämligen ingen som är sämre på att skicka kort som jag! Tror att jag har skickat julkort senast år 2003. Kanske 2014 blir året då jag återupptar traditionen? Det återstår att se för trots att fotona är tagna, ska de ju ännu printas som kort, frimärken ska inhandlas, adresser ska insamlas (har jag någons snigelpostadress längre?). Och så gäller det ju att posta iväg korten. I tid!
Ropa häpp den som är lika dålig på detta som jag! Säg att ni finns out there. Please..


Att få dessa typer att hållas stilla, var en pärs i sig. Det fick bli lite mutor.

En feberglansig kille, modell större, ville vara med på ett hörn



Romeos höstblåsor gjorde sig inte så bra på bild. Mörkret föll. Ungarna blev vildare, mutorna blev fler och fler. Till sist föll jag ihop av utmattning. Att posta korten måste ju klart vara det lättaste i hela denna procedur. Så nu rekommenderar jag att INTE göra detta själv. Istället puffar jag för mej , den glada hobbyfotografen. Behöver ni julkortsbilder, kontakta mej (email i profilen). Jag lovar att hålla god min då det kommer till dej och dina barn, haha.
Gilla detta:
Gilla Laddar in …