Less is more!

Ibland är det faktiskt så. Less is more alltså. Jag älskar ögonblicksbilder, helst med mycket feeling i. Detaljer, miner och känslor är något jag går igång på. Uppstyltade bilder med Von Trapp-barn är på rad är helt enkelt inte min grej. Och några Von Trapp-barn har jag inte själv. Alltid samma pärs att fota egna barn. Men några blev det. Nu hänger det på projektledaren (jag mao) att printa ut och posta iväg några julhälsningar med posten. Om jag inte lyckas med min mission skyller jag på poststrejken.

Redan första advent idag. Julen närmar sig! Maila mej om ni vill göra släkt och vänner glada. Boka tid för julfoto eller andra fotograferingar idag. Typ.

SAMSUNG CSC

fyrakollageSAMSUNG CSCSAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

Julfoton-vasajulfoton-vasajulfoton-vasa

POOF ut i cyberrymden

Nope, jag har inte fått julkorten framkallade. Ännu. Men en fotobok har jag fått gjord, och kan varmt rekommendera. Förmodligen ett av de  bästa tipsen jag någonsin kommer att ge här på bloggen. Har man som jag, flera tusen bilder på datorn som man aldriglyckas få till pappersformat. Ofta går tankarna till fotona som bara ligger på hårddisken. Och så får man en liten klump i magen när man tänker om dessa, gud förbjude, skulle försvinna. Så där som saker kan komma bort på en dator. Only. Gå upp i rök, dunsta.

Tekniken går inte att lita på helt enkelt. Den läxan borde man lärt sig för länge sen. Jag menar, HUR många skolarbeten har inte gått förlorade just före en viktig deadline? Eller powerpoint-presentationen som naturligtvis strular när den absolut inte skulle få det och det där lååånga blogginlägget man just skrev, POOF, och så försvann det ut i cyberrymden. Tandgnissel.

Så gör som jag, fixa en fotobok. Helt superenkelt (och billigt) på nätet. Men reservera lite tid och nerver. Jag ska med all säkerhet göra flera. Känslan av att njuta av  sina foton, känna på dem, bläddra i det hårdpärmade albumet och sen sätta den i säkert förvar som inte innefattar teknik. Eller bara lägga fram den så där halvnonchalant på vardagsrumsbordet som en del av inredningen. Känslan alltså!

 

SAMSUNG CSC SAMSUNG CSC SAMSUNG CSC SAMSUNG CSC

Andras barn

Tröttheten till trots så har jag ändå haft många roliga grejor på gång den senaste veckan. Det har varit väldigt mycket fotograferingar på agendan. Som jag nämnt ett flertal gånger är det ingen lätt match att fota barn. Svetten lackar och det kan kännas som  att inga bilder lyckas. Men det ger mej så himla mycket. Nu när mina egna killar har blivit så pass ”stora” så har jag tid och kapacitet att ta in andra barn. Jag kan faktiskt njuta och bli varm i hjärtat av andras barn. På ett helt annat sätt än förut. Det känns verkligen härligt att jag nästan kan sakna en liten unge som jag fotat. Blir lite blödig nu, men barn ÄR faktiskt så ljuvliga. Alla barn, på sitt eget sätt. Bara man ser dem och tar sig tid för dem. Snyft! (Nej, jag har inte pms)

Här är lite bilder på de kiddies jag nyligen fått träffa. Hjärta. Denna vecka är fullbokad men nästa vecka finns det lediga tider för till exempel julfoton, bebisfoton eller ögonblicksbilder. Mina kontaktuppgifter finns under ”tjänster” i menyn. Hej hopp.

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

 

 

Jag är ingen mommo på att skicka kort.

Fick ju ett konstigt ryck för ett par veckor sedan. Mina ryck kommer och går, ibland blir idéerna av men de kan lika bra falla i glömska också. Denna gång blev jag galet ivrig att göra julkort. Inte sådana DIY-kort som kräver papper, lim och tålamod att pyssla.

Nej, enkla stilrena julkort. Inget rysch pysch med röda tomtedräkter och julgransglitter. Bara kort efter egen stil. Klick, klick på kamerans avtryckare, printa ut, frimärke på och hurra så har du glada (och överraskade) släktingar. Och det må kanske vara crazyt, men gladast är du själv. Eller jag då.

Det finns nämligen ingen som är sämre på att skicka kort som jag! Tror att jag har skickat julkort senast år 2003. Kanske 2014 blir året då jag återupptar traditionen? Det återstår att se för trots att fotona är tagna, ska de ju ännu printas som kort, frimärken ska inhandlas, adresser ska insamlas (har jag någons snigelpostadress längre?). Och så gäller det ju att posta iväg korten. I tid!

Ropa häpp den som är lika dålig på detta som jag! Säg att ni finns out there. Please..

PicMonkey Collage0

PicMonkey Collage2

Att få dessa typer att hållas stilla, var en pärs i sig. Det fick bli lite mutor.

PicMonkey Collage

En feberglansig kille, modell större, ville vara med på ett hörn

PicMonkey Collage6

PicMonkey Collage5

PicMonkey Collage9

Romeos höstblåsor gjorde sig inte så bra på bild. Mörkret föll. Ungarna blev vildare, mutorna blev fler och fler. Till sist föll jag ihop av utmattning. Att posta korten måste ju klart  vara det lättaste i hela denna procedur. Så nu rekommenderar jag att INTE göra detta själv. Istället puffar jag för mej , den glada hobbyfotografen. Behöver ni julkortsbilder, kontakta mej (email i profilen). Jag lovar att hålla god min då det kommer till dej och dina barn, haha.

%d bloggare gillar detta: