Den tycks komma med åldern den här glömskan. Känner hur den senila tanten är på väg att flytta in. Jag går från ett rum till ett annat för att hämta något, men redan i dörröppningen har jag total blackout, vafan skulle jag hämta nu igen?! Minneslistor skrivs, men glömmer att läsa dem. Att minnas datum är helt hopplöst. Är det måndag eller tisdag liksom.
Om man knappt vet vad man gjorde igår så HUR i hela fridens namn ska man komma ihåg matsäcken till mulleskogen?Eller att fylla i alla sjuttons lappar som kommer från dagis och skola. Hålla reda på jumppor, slalomträningar, musikskolor, pianolektioner och föräldramöten, utvecklingssamtal, insamlingar till diverse skolresor och fotomappar.
Ibland vill jag bara slita mitt hår och låta någon vuxen ta hand om det här. Idag gick barnen motvilligt till dagis och kom hem 15 minuter senare och väldigt glada i hågen. NÅGON hade glömt bort att det inte var dagisdag, varken idag eller imorgon. Just denna någon som hade två väldigt bråda dagar framför sig. Någon fick börja våldsringa barnvakter från när och fjärran.
Någon är nu slut i huvudetoch funderar allvarligt på hur hon kan få tillbaka sitt bortblåsta superminne. Eller är det kört?
Killen med elefantminnet
Älska Inredning 