Kategori: Vasa

Publicerat den

Home again!

Jepp, vi har anlänt till den finska sommaren. Bruna och fräkniga. Och lite utvilade perhaps. Nej faktiskt, denna gång kände jag inte i behov av semester efter semester. Det blir liksom lättare när barnen blir större. It’s a fact! Men den sedvanliga postresedepressionen den kickade in naturligtvis.

Men jag vänjer mej. Idag är en fin sommardag! Fryser bara lite i min sommarklänning. Ett resereportage är mycket väl på kommande inom snar framtid. Det är bara så mycket att stå i och komma i kapp efter man varit bortrest i tolv dagar.

Förra onsdagen var det också en ljuvlig kväll. Då kickade sommarens höjdpunkt igång. (Ta det som ett tips från mej) Faros Live! Farosbåtens eget sommarband uppträder på terrassen. Vill du vara incognito, don’t bother go! Jag tycker det är härligt att veta att där kan jag träffa bekanta och vänner varje sommaronsdag. Tyvärr får jag inte alltid gå ensam till Faros. Genast jag nämner namnet har ungarna hoppat i skorna. De älskar det stället alltså!

Kom och hälsa om ni ser mej chilla där i en solstol!

SAMSUNG CSC

Happy people! #farosfiilis

Publicerat den

Shoes & champagne

Så knallar man ut med frossa och tja, en släng av pms milt sagt. Men en har ju lovat,  anmält sig och kan ju inte avboka på grund av en grymt hederlig personlighet samt ett samvete som alltid gnager fast det kanske inte borde. Men sån är jag, håh håh. Take it or leave it till mej själv!

Nån kanske har missat att det faktiskt finns en specialskobutik i Vasa. Trumvirvel. Hör ofta hur folk klagar på skoutbudet i denna stad men egentligen finns det ganska många skoaffärer. Räknar snabbt och kommer till åtminstone fyra, plus alla klädaffärer som säljer skor, sportbutiker. Till och med en kvalitetsshoeshop för herrar (!) och denna nu då, Avocas, som jag besökte idag på ett event. Inte dåligt för en liten stad på sextiotusen päsch!

Avocas är som en liten karamell och det är svårt att inte beundra färgerna, imagen och förstås de vackra skorna. Det här är butiken dit man ska komma när man söker nåt av kvalitet och stil. Avocas är rätt smalt nischad och säljer mest skor av Minna Parikka, kläder av Noolan och accessoarer som väskor och smycken.

Marja Rak, grundaren till märket Noolan var på plats och berättade om hennes väg till framgång. Sedan provade vi lite skor, minglade och allt det där som man gör på ett event. Sedan cyklade jag hem och återgick jag till Pms-möud väl hemma under filten.

Har ni missat fredagskrönikan igen, så finns den HÄR. Go’kväll!

Publicerat den

Lycklig på cykel

Det blev ju så klart en superhärlig kväll på lördagen och vi förlängde livet igen med ett par år! Omöjligt att förstå att det kunde vara så varmt i solen ända till klockan 21. Mycket liv och rörelse på stans alla bryggor. Terrasserna blev också fyllda lite senare på kvällen. Och så cyklade jag lycklig hem och insöp atmosfären och beundrade solnedgången. Sommaren när den är som bäst. Och så var det bara den sjunde maj, tänka sig!

Morsdag råkade infalla på kära mormors tionde dödsdag, så vi fick fira lite extra. Fira är kanske på något sätt fel ord. Men att komma ihåg henne är glädje. Turen att få haft henne i våra liv med allt underbart som det innebar. Det blev den traditionsenliga snålsoppan med öl. Som hon älskade. Och naturligtvis blåbärspaj till efterrätt. Massvis med högljudda ungar och skrockande vuxna samlade. Precis som mommo skulle ha önskat.

Det sägs att det ska bli sämre väder. Är sjukt tacksam över veckan med överraskande värme. Vill ju inte det ska bli regn och rusk, så vi passade på att njuta i den eventuellt sista kvällssolen på ett tag. Hela familjen, två bollar. Vardagsglädje verkligen!

Bildbomben:

SAMSUNG CSC05077657 (2).JPG

SAMSUNG CSC

05077663 (2).JPG05077664 (2).JPGSAMSUNG CSCSAMSUNG CSC05077687 (2).JPGSAMSUNG CSC05077705 (2).JPGSAMSUNG CSC05097708 (2).JPG05097723 (2).JPG05097743 (2).JPG05097739 (2).JPG05097734 (2).JPG05097755 (2).JPG

 

Publicerat den

Vasas riviera

Plötsligt händer det! Hur mera lagom att bli barnfri just idag?! Tjugo grader i skuggan. Solen gassar inte, men det är ok för luften känns supervarm. Har varit på årets första joggingtur. Bättre sent än aldrig och nu känns det så skönt i kroppen. Jag är full av energi och tänker inte slösa en minut längre på att vara inomhus. Via Siwa och sen mot en brygga vid Vasas riviera. Siktar på ett glas på Faros och Strampen också. Härliga tider!

Publicerat den

En bubblare utmanar.

Ett litet livstecken! Inget viktigt att berätta. Inget som tynger detta lilla hjärta. Inga stora tankar som behöver få komma ut just i denna sekund. Det är fredag, kan jag åtminstone berätta! För den som inte märkt.

Städning på agendan och annat smått och gott. En cykeltur måste jag få inklämd också. Och så helggotta, för att inte glömma ferdagsblomstern. Förra fredagen skrev jag en krönika om potentiella helgproblem. Här, för den som inte ännu hunnit läsa!

Ni minns när jag listade Vasas bästa lunchrestauranger? Nu har jag en mycket trevlig bubblare att presentera. Dessutom har jag satt ihop deras hemsidor. Have look!

SAMSUNG CSC

Publicerat den

Bästa restaurangerna i Vasa

När jag nu var inne på mat i gårdagens inlägg så kan jag även lista några av mina favoritrestauranger här i Vasa. Jag snackar alltså lunchrestauranger. Jag är för övrigt en rätt kräsen person då det kommer till föda. Mat ska helst se trevlig ut, gärna i en fin miljö och inredning och naturligtvis smaka mycket. Så ska man bli mätt också. Men alltid får man inte allt på en och samma plats.

Min number one restaurang just nu är Vegana. Helt växtbaserad med ekologiskt tänk. Du plockar själv på tallriken det du vill ha. Antagligen alldeles för mycket, för det finns så mycket smaskigt att välja på. Jag älskar de syrade grönsakerna och de är faktiskt en stor orsak varför jag äter där.

Om jag skulle ge dem ett litet tips så skulle det vara att öpnna en mindre lokal med snitsig inredning. Jag tänker långbord i återvunnet trä och stilrent serveringsporslin. En ”shop in restaurant” med ekologiska, kolhydrat- och sockerfria mellanmål och snacks (nötter, vetegrässhots, kakor etc.) i härligt miljövänligt emballage. Ta det som ett tips, Vegana! Från Vegana går jag alltid mätt, belåten och med en så nyttig känsla!

Nummer två på listan är Il Banco. Men den är på väg att klättra nedåt på grund av priset och för att maten tappat kvalitet. Men fortfarande får man utsökt fisk eller mustiga köttgrytor. Restauranger som menar att sallad är några tomatskivor plus isbergssallad går fett bort. På Il Banco finns det massvis av olika matiga sallader att välja på. Stora vitlöksoliver och frön och nötter av alla de sorter. Me like! Missa inte det goda efterrättstéet ”strawberry and cream”. Till Il Banco säger jag: Tumma inte på kvaliteten eller så tappar ni en kund (eller flera)!

På nummer tre sitter Pincho. Trots att restaurangen bytt inredning typ tre gånger på tre år (en konstigare än den andra), så håller maten fortfarande måttet. Salladsbuffet som heter duga. Igen överlastar man den allt för lilla tallriken. Brödet är ljuvligt och till dessert finns mina all time favorites, Dominokex. Där kan man sitta länge och spana på människor som åker upp och ner i rulltrappan utanför. Det skulle vara skönt om Pincho hittade sin inredningsstil och visuell nisch. Matcha inredningen med den goda maten! Jag kanske kan konsultera, Pincho?

Jag på den coola italienska restaurangen, Vezzo, i Umeå. Franchising! Ett tips för blivande företagare. Saknar en ordentlig pastarestaurang!

Publicerat den

Kärlek till ett barn

Helgen har hittills innehållit mycket kärlek och roligheter. Ikväll fortsätter det med teater, Ernstbesök och återträff med en förlorad vän. Skönt att få pusta ut lite efter förra veckans stress och motgångar. Är glad att jag hann stanna upp livet med min mentala coach samt besöket på Wasa Wellness. Utan dem skulle jag ha varit ett vrak.

Folk är däckade i sega flunsor nu. Vi är friska, men i bakhuvudet gnager nästa veckas sjukhusbesök. Båda minstingarna ska dit av olika orsaker och naturligtvis är mamman orolig och har den där obehagliga känslan i kroppen.

Priset för att få uppleva den galna kärleken av ett barn, är den förbannade oron. Går den aldrig om?

SAMSUNG CSCSAMSUNG CSCSAMSUNG CSCSAMSUNG CSC

Kärlek till ett barn. Foton från en 2-årsfotografering i januari.

Publicerat den

Hälsan är viktigast

Jag älskar stadsdelen jag bor i. Här finns ett speciellt lugn som jag inte upplevt på andra ställen. Brandgator kantade av gamla röda uthus. Över staket och portar kan idylliska innergårdar skymta. Här springer barn från gård till gård likt Bullerbyn. Fåglar kvittrar alltid högre här och solen lyser alltid vackrare. Jag har bott i dessa trakter även som liten. Här har jag hoppat hage, busringt på dörrar och handlat lösgodis i papperspåse.

Jag har även besökt den allmänna bastun och simhallen, som jag alltid tyckte var rätt shabbig. Nu finns där ingen simbassäng längre men nog en bastu. Hela huset har totalrenoverats men andan och stilen har bevarats. Stilen passar in med de gamla trähusen i området och andan i huset är fortfarande hälsa.

Vi besökte Wasa Wellness, som det nu så passande heter, med Sevendaysgänget igår. Under ett och samma tak jobbar likasinnade människor som jobbar med fokus på kropp och själ. Här hittar man alternativa behandlingsmetoder och holistiska synsätt. Lugnet jag talade om, det eskalerar när man stiger in på Wasa Wellness. Vatten som porlar och varma dämpade färger välkomnar en redan vid dörren. Dessutom verkar alla supertrevliga och man känner hur de brinner för sina jobb.

Det blev naturligtvis rundvandring och vad är ett bloggevent utan lite smått och gott att fylla magen med. Sedan blev det olika behandlingar för oss alla. Den indiska huvudmassagen skulle ha varit skön och kroppscanningen intressant men jag valde sacrocranial terapi, den metod som jag önskat prova så länge nu. Och jösses! Jag hade inga förväntningar. Jag visste inte ens hur behandlingen går till och allra minst hur min kropp skulle reagera. Sacrocranial behandlingsmetod är en mjuk behandling som löser upp spänningar i kroppen. Terapeutenliksom hjälper kroppen på traven till självläkning.

Jag hade uppenbarligen spänningar som skulle bort. Först kände jag ingenting men plöstligt var det som elektricitet som rörde sig i min kropp. Av sig själv liksom. Terapeuten hade enbart ett lätt tryck med sina händer på min rygg och mage. Jag måste kolla att hon säkert inte hade lagt på elektroder på mej med elektrisk nervstimulering. Men icke. Helt otroligt!

Jag fick inte fast munnen på resten av kvällen, så chockad var jag av behandlingens kraft. Sedan blev det skrattyoga och det var härligt. Att skratta är nog så bäst! Fast jag pissade på mej. Men det var ok. Bilder på mera gapskratt och mina kissscener hittas här.

Skojigare kväll får en leta efter! Tack till alla involverade.

Publicerat den

Nu skriver jag en ny bok!

Ok, jag är på banan igen efter igår kväll. Det var barnen jag skulle skriva om idag. Jag bläddrade något år bakåt i bloggen (älska att ha en blogg och läsa om sånt man glömt) och hittade några texter i vilka jag beskrivit mina bebisar. Här och här.

Det visade sig att allt stämde. Ett och ett halvt år senare har de fortfarande samma personligheter. På pricken. Inget har hänt. Som om tiden skulle ha stått stilla. Vad vill detta betyda? Att så som de är nu, kommer de att vara som vuxna? Antagligen. Mer eller mindre. Det sägs att barns personlighet utvecklas under de tre första åren, men jag hade aldrig tänkt tanken till slut, att den personligheten ett barn har vid tre har hen också vid 30. Galet!

Just nu känns livet med barn faktiskt ganska enkelt. Visst är det mycket uppmärksamhet som krävs, men de har blivit så självständiga. Jag kan tupplura i soffan medan de leker och de förstår att mami också behöver egen tid med jämna mellanrum trots att de helst skulle krypa in under mitt skinn. De bråkar som syskon gör och jag kan bli så trött av att behöva gå in som domare hela tiden. Men utöver det är vardagen numera helt ok.

Och det bästa av allt. Jag känner mej färdig! Jag vill inte ha flera barn. I teorin kanske, men i praktiken säger psyket stopp. Jag har gjort det där. Jag har hållit i tre små pinfärska bebisar och gått på endorfiner i stora nättrosor. Det var ljuvligt och jag är tacksam för att jag fått uppleva det ruset och den omvälvande känsla bara en nybliven mamma kan. Bubblan.

Detta är nästa steg. Ett nytt kapitel i min värld. Den handlar fortfarande lika mycket om mina barn, MEN även mera om mej. Om vänner, om arbete, om livet utanför husets fyra väggar. And I love it! När jag ser vänner med riktigt små barn, känner jag tydligt och klart att jag är finito med sånt. Jag är inte avundsjuk på det lilla knyttet. Jag är glad att inte vara där de nu är. Varför? Ja, för att jag redan gått igenom det. Det kapitlet är redan avslutat. Nu börjar en ny bok. En oskriven med blanka sidor.

 

BarnfotograferingBarnfotografering-vasa

Mowgli, fem bast

Barnfotografering-vasaBarnfotografering-vasa

Pajasen, 4 bast. Älskar för övrigt den här sista bilden! Pojken i björnen på Nordpolen.

 

Publicerat den

Vad händer med Vasa?

Gick en sväng på stan. Alltid lika trygg den här min hemstad. Fula hus i en salig blandning tillsammans med höga ståtliga sekelskifteshus. A-laget sitter på första parkett och välkomnar turister med klirrande flaskor och nerpissade byxor. En stor mörk betongklump intill gågatan. Dit ska förresten Stadium flytta in. Öppning i helgen. Och en annan privatägd affär har slutförsäljning. I helgen. Ännu en lokal som kommer att stå gapande tom.

Minst fyra inredningsaffärer har lagt lapp på luckan detta år. Ett flertal skobutiker. Och folket ropar efter ”DIN SKO”. Och efter ”STADIUM” trots att vi haft allt för många (välsorterade) sportbutiker, varav två nu inte längre finns. Men Stadium passar bra! Hennes och Gina Tricot likså.

Visst, vi lockas av billiga priser. Men utbudet minskar i och med att specialaffärerna försvinner. Servicen och det exklusiva sociala möte mellan kund och butikspersonal går vi miste om. Vi kanske inte förstår det just nu. Men vi kommer i något skede att förstå vad vi förlorat. Jag gillar personlig service och det där lilla extra. Som när jag förgäves sökte efter en snygg penna. Hade gett upp då ägaren till den lilla finlandssvenska bokhandeln, Gros, hittade en i sin källare. Tala om bra service!

Så där strosade jag med mina boys i min hemstad. Inte många gjorde det samma. Butikerna var mer eller mindre tomma. På torget, storlek oversize, stod några väderbitna envisa torgförsäljare. Har de funderat att koncenterar sin verksamhet mot gågatan för större commerce? Det skulle bara fattas att de också ger upp. Eller förlåt, ÄR TVUNGNA att ge upp.

VasaVasaVasaVasaVasaVasaVasaVasaVasaHöstskorVasa

 

%d bloggare gillar detta: