Inredningstestet

Hur definierar man sin inredningstil?? Gjorde just ett lite småroligt test, aningen amerikaniserat, men alltid kul med test.

Nantucket fick jag. Okej, då fick jag ta Google images till hjälp. Och visserligen gillar jag den stilen, men riktigt så ser inte mitt hem ut. Inredningen hos oss är modern, mycket vitt men jag är inte rädd för färg och blandar hejvilt olika färger. Jag gillar ombonat och mysigt. Minimalistiskt, retro och helvitt är fint hos andra.

Däremot älskar jag etniskt. Indiska är min favoritinredningsbutik och Marocko i mitt hjärta. Nu har vi äntligen lagt de kaklen som väntat i flera år på att få pryda ytor i hemmet. Jag är happy och känner mej så hemma!

Vilken inredningsstil fick du i testet? Och vilken har du i verkligheten? Nyfiken!

Och så lite pics before and after. Bild på kaklen i vardagsrummet saknas ännu, men de kommer. Pronto. Promise.

 

SAMSUNG CSCBEFORE: Ett tråkigt vitt kök från HTH med laminatgolv(!) som tillfälligt stänkskydd.

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSCSAMSUNG CSC

AFTER: Et voilà! Ett mindre tråkigt kök. Kanske inte så färgrannt men ändå. De rosa/gråa kaklen jag tänkt mej fick kicken för betonggråa. Ibland är det bra att inte göra saker och ting för hastigt. Stilen hinner liksom ändras tusen och en gång på tre år.

 

SAMSUNG CSC

BEFORE: Högforsen är det enda ursprungliga kvar i vårt över 100 år gamla hus. Ja, förutom stockstommen då. Minns jag rätt låg där tidigare en mässingplatta. framför vedspisen. But no more..

 

SAMSUNG CSCSAMSUNG CSCSAMSUNG CSC

Här blev det svart och vitt. Mina favoritfärger som 14-åring. Egentligen var dessa ett spontanköp, men vill inte byta bort dem nu. Lite vit målfärg har någon slarver glömt att måla på väggen, men ni ser – the big picture!

Ta det som ett tips

Tidigare i sommar gjorde jag ett litet fotojobb för Faros, restaurangbåten i Vasa. Detta är ingen sjabbig gammal skuta med unken mahognyinredning. Och NEJ, där finns heller inga skräniga gamla ”daska-kvinnfolk-på-stjärten-gubbar” med skörbjugg. NO, NO! Detta är kanske den fräschaste båten jag någonsin satt min fot på. Och bästa läget där till.

Sorry Strampen men denna sommar är det 1-0 till Faros. Det är dessutom väldigt uppfriskande att yngre pinglor (och pingels) hittat dit. En skön mix av blandat schack, en Faros hamburgare och några iskalla drinks gör livet lyxigare. Har man tur spelar där något band eller trubadur.

Nej, detta var inte en betald annons utan ett enkelt litet tips via djungeltrumman.

 

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

 

 

Erotiska noveller och annat man vill dö av.

Intet nytt på västfronten. Jag vet inte men får man ha så här sköna dagar? Känns ibland som om jag gör något i smyg, som om jag skolkar från lektionen i och sitter på Amarillo istället. För det gjorde jag kanske lite väl mycket under gymnasietiden. Skolkade alltså.

På abi-träffen, som vi hade för ett par veckor, konstaterade jag att jag minns mycket lite av gymnasietiden. Inget av lektionerna och inget av hur huset såg ut inuti. Har jag ens gått i gymnasiet eller gick jag på mekaniker-linjen i yrkesskolan? En klasskompis påpekade tydligt att det var för att jag aldrig befann mej i skolan, eller väldigt sällan i alla fall. ÅKEJ, då visste jag det och fick skämmas lite på kuppen.

Jag har alltid skrivit dagbok, sedan jag lärde mej att skriva. Har alltid tyckt om att skriva av mej. Det har varit dikter, verser, manus, noveller och diverse påbörjade ”böcker”. Ja, och en erotisk novell hittade jag också bland mina gömmor. Det räckte inte med en skämskudde. Ville dööööö!

De senaste nätterna har jag plöjt igenom dagböcker jag skrev, just i gymnasiet. Jag har återupplevt gamla minnen, pojkvänner, fester och friheten av att vara ung. Och dramatiken, hjärtesorger och de olyckliga stunderna när man faktiskt ville dö på riktigt och inte på grund av att skämskudden inte räcker till när man läser en erotisk novell man skrivit för 18 år sedan.

Samma person men ack så annorlunda! Samma personlighet men med utsuddade gränser. Inte längre  lika spontan och ihållande men mera fokuserad och mjukare. Ja, alla personlighetsdrag finns faktiskt kvar men de är inte lika starka. Nertonade på något sätt. Är det kanske det som kallas för mognad, eller är det det som kallas för tråkigt?

Dock minns jag nu allt som hände i gymnasiet eller nåja, åtminstone det som hände utanför skolbyggnaden. Jag skrattar högt och vill inte sluta läsa. Klockan är fyra på natten. Barnen vaknar om fyra timmar. Så är en bra bok! Och det råkar vara mitt liv. Mitt eget liv.

 

SAMSUNG CSCSAMSUNG CSCSAMSUNG CSCSAMSUNG CSCSAMSUNG CSC

Loppis loppis loppis

Slöfocksdagarna fortsätter och jag försöker tränga undan tankarna på att det faktiskt redan är augusti. Ännu har vi semester och sommaren visar sig från sin bästa sida. Minsann. När man har fått så många soldagar kan man med gott samvete pynja inomhus imellanåt.

Mellan allt solbadande har jag också fixat lite hemma. Vi är mitt uppe i att kakla på tre olika ställen i huset (ska visa före och efterbilder när det är helt färdigt). Romeo har äntligen fått en vanlig barnsäng, så nu ska bebisen bort ur spjälsängen. Det krävs lite planering och ommöblering för den större sängen, inte helt lätt när vi inte har så stort.

Så härligt med alla gårdsloppisar som avlöser varandra nu. I helgen fyndade vi lite på Replot byaloppis. Mysigt som bara den! I september ordnar jag med andra gårdar i Vöråstan ett eget loppisrace. Då ska ni komma! Här finns så ljuvliga innergårdar här i Vöråstan. En trähusidyll mitt i stan. Jag har hört rykten om att man även får kika in i hemmen och se hur folk bor. Jag ska sälja allt jag hittar. NU ska det rensas!

Det finns nästan bara en sak som är bättre än att få sålt bort gamla grejer och det är att fynda nån annans gamla grejer. Värsta tillfredställelsen ju!

 

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

 

Tjockare än vatten

Är blod tjockare än vatten? 

För något år sedan fick jag bekräftat att jag har en (till) bror någonstans i sveariket. Jag hade anat oråd redan som 15-åring när jag hittade en födelseattest bland gammalt skräp i källaren. Lite smått påverkad av alla tusen Kitty-böcker påbörjades mysteriet med den försvunne brodern. Och för att göra historien kort, så hittades han rätt snabbt. Men det skulle ännu ta många, många år före jag faktiskt gjorde slag i saken och tog kontakt.

För två år sedan träffades vi för första gången. Nervösa och pirriga. Båda vuxna och med mycket historia bakom oss. Helt olika stories. Men syskon. Ska man ha något gemensamt? Liknar vi? Kommer vi överens? För blod ÄR väl tjockare än vatten? Eller?

Nästa gång träffades vi tillsammans med respektive familj, och denna sommar spenderade vi en dag hemma hos dem i Stockholm. Barnen, alltså kusinerna, lekte så lätt ihop. Så naturligt som bara barn kan göra. Vi vuxna trivs bra i varandras sällskap. Men vi behöver mera tid. Mera tid att lära känna varandra och som bror och syster. Mera tid att skapa en egen relation byggd på minnen och gemensam historia. Det kommer att bli riktigt bra har jag på känn. En storebror. Tänk, så där bara!

 

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

Brorsan och hans härliga fru

SAMSUNG CSC

En vacker ny flickkusin..

SAMSUNG CSC

 

tillsammans med Rio. Lika fina ögon.

SAMSUNG CSC

Den fina nya killkusinen

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

Hela kompisgänget. Och nyfunna kusiner.

Singellivet

Vilket singelliv jag har levt de senaste fyra dagarna. Det har varit JAG JAG JAG, ME ME ME. Ingen annan att tänka på, bara me, myself and I. Morsvila i eget hem, så himmelens skönt! Det har blivit mycket sol, bad och terrass. Studentträff  och kvalitetstid med bästa vänner. Jag har cyklat i soluppgången med ett fånigt smile på läpparna. Jag har njutit, skrattat och älskat. Älskat sommaren. Älskat livet. Älskat allt och alla.

I natt kommer björnligan hem igen. Huset blir fullt av liv igen. Barnskratt, bus och ståhej. Och så ska vi gosa sönder varann. Krama, pussa, mysa. Åh, vad jag längtar!

 

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

Café de luxe

Och man bara fortsätter njuta! Idag lagade jag mat för första gången på två veckor. Det kallar jag lyx. Alltså att inte att laga mat då men, ni hajar.

Det var någon som tipsade om Café Hallonblad här i somras (var det kanske Linda?). Men nu har jag besökt det underbara stället själv och sett det med egna ögon. Och det existerar verkligen! Mitt i Pargas öppnar sig en liten innergård med känsla av Italien, Kroatien eller Portugal.

Det är kullerstenar, prunkande växter planerade i minsta detalj och slitna husväggar. Har ni vägarna förbi måste ni ta en fika där. Lite synd dock att utbudet inte motsvarade miljön. Saknade hemlagad citrondricka på butelj, stora kanelsnurror och diverse småbröd på missmatchat porslin.

 

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

Allt har sin tid

Någon annan än jag som ligger som en svettpöl och kippar efter luft? Nej, jag klagar inte. Det är så fruktansvärt härligt! Vill aldrig denna sommar ska ta slut. Aldrig!

Jag har så mycket ogjort och min hud har längtat så länge efter denna ljuva varma luft. Ännu har den inte fått nog. Jag har inte fått nog. Jag vill ha mera sand mellan tårna, mera terrasshäng, mera stugliv, mera hängmatta, mera havsluft, mera jordgubbar med glass och mera grillad kyckling med tabbouli. Så att det kommer ut ur öronen, så att jag tröttnar och till slut ber på mina bara knän efter hösten att komma (okej, jag överdrev en smula där). Efter tända ljus, efter den där gamla noppiga ylletröjan, efter sprakandet från brasan, efter att byta ut rosén mot värmande rödvin. Eller glögg med pepparkakor.

Men inte än. Man måste bli mätt på sommaren före man kan ta emot hösten. Och just nu känns hösten väldigt långt borta.

 

 

Norrköping- I’ll miss you!

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

 

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

 

 

 

Jag har nät och recenserar Astrid Lindgrens värld.

Vi lever och mår bra. Jag har hittat internet, ett trögt sådant men det lättar lite på abstinensen i alla fall. Just nu befinner vi oss i Norrköping i ett rosa stenhus. I en vindsvåning på 50m2med kvav luft och några getingar på köpet.

De två första nätterna bodde vi utanför Vimmerby i det mest idylliska lilla samhälle på max 15 invånare. Där var alla husen Bullerby-röda med mansardtak. Förutom vårt hus, som var av nyare modell och hyrdes ut till oss då ägarna var bortresta. Där var ytan 200m2 och takhöjden minst fyra meter.

Det var fint, men att bo hemma hos någon vars  personliga grejer ligger runt omkring huset känns kanske inte helt avslappnande. Men så nu vet vi det. Vi fick ändå tak över huvudet för Vimmerby med omnejd var invaderat av tusentals familjer som vallfärdat för att se Astrid Lindgrens värld.

Vad ska jag säga om själva Astrids värld då? Förstås supermysigt, precis som det SKA vara och är i sagorna. Och det är verkligen som hemsidan lovar: Här blir sagor verkliga. Miiljön är underbar likaså alla byggnader, och huruvida de är autentiska, det behöver man inte bråka om. Till varje detalj! Ja, kanske förutom killevippen-spiken som Dino absolut ville trycka på, den hittade han inte. Skådespelarna var fantastiska och bjöd på sig själva redan i bilkön utanför området. Där sprang Prusiluskan och Kling och Klang och underhöll.

Några tips kanske:

Ta med mycket kall dricka, det kan bli hett som i en gryta där! Skippa matlådorna. Maten där är fräsch och hälsosam. Där finns ingen hamburgartallrik med pommes. Det mesta är närproducerat och heller inte jättedyrt.

Kom dit direkt före öppning och köp biljetter via förköp på nätet! Kolla genast programmet och om det är pjäserna barnen vill se, håll koll på tiden och planera in dem. Eller så gör ni som vi, just go with the flow.

Viktigaste av allt är att ta på ditt bästa humör och stegmätaren (motion lär det bli). Muta barnen med glass och trilskas de ändå är det helt okej att titt som tätt skrika ” din förgrymmade unge”. Ingen höjer ens lite på ögonbrynen där.

Och den som inte har barnasinnet kvar, den får det tillbaka i Astrid Lindgrens värld. Garanterat.

 

SAMSUNG CSC

Vårt första boende..

SAMSUNG CSC

..with a view av hästhage

SAMSUNG CSC

Bullerbykänsla hos grannarna

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

 

SAMSUNG CSC

Ett bad fanns ett stenkast från huset

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

I Astrid Lindgrens värld var husen aningen mindre

 

SAMSUNG CSC

Vissa var ännu dansanta i benen..

SAMSUNG CSC

..medan andra var trötta och hungriga

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

Jag vet inte vad Emil gjorde i Villa Villekulla

SAMSUNG CSC

Ivriga flottresenärer..

SAMSUNG CSC

..drar sig till..

SAMSUNG CSC

Kurre-kurre-dutt-ön

SAMSUNG CSC

Det blev Ronjas vårskrik vid Mattisborgen

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

Vilda klätterlekar hos Nils Karlsson Pyssling

SAMSUNG CSC

Varenda Lilla gubben-häst skulle provköras

SAMSUNG CSC

Och hur många foton finns inte på dessa tavlor med hål för huvudet? Gäsp.