Hjälp ett samvete!

Vips där for helgen förbi! Och jag har omedvetet tagit en paus från sociala medier. Har tittat in nu som då, men MYCKET mindre än normalt. Det har varit minst sagt befriande! Till och med Instagram har jag försummat, likaså bloggen. Det har säkert hänt massor intressant på bloggar men vet ni vad, jag behöver inte veta. Det ÄR ok att inte vara först på en nyhet eller medverkande i ytterligare en bröstdebatt på SOME. Känns bra med paus från det livet emellanåt.

Däremot undrar jag lite över var engagemanget är då det kommer till verkligt viktiga och aktuella ämnen. Det är uppenbart hur ni har raderat den döda lilla killen på en grekisk strand ur ert minne. Den otäcka bilden stannade inte länge kvar på näthinnan. För någon dag sedan drunknade tolv barn i ett iskallt hav. Två bebisar tog sina sista små andetag på en överfull båt och sjönk sedan ner till sin död. Med lungor fyllda med saltvatten. Kändes det någonstans? Ett litet sting? Eller hoppade ni över den fruktansvärda nyheten? Kanske det var mer intressant att läsa om Teemu Selännes tweet, vilket tar mej vidare till nästa grej där engemanget tycks utebli.

Medelhavet har snart fler lik än fiskar. Vad gör vi? Norden, Europa, världen (i alla fall om Trump blir president) är snart en plats av ondo. Det kanske inte stinger till nu, men det borde! Med denna utveckling går ingen längre säker. Ska vi leva om nazisttiden där folk slaktades som djur? Fokuset ligger på flyktingarna och vad vi ska göra med dem och att motståndrörelser ploppar upp som svampar verkar inte bekomma någon. Det väcker inte det deltagande som jag önskar.

Om jag på Facebook har delat en tragisk story om ett flyktingöde, får den kanske en like samtidigt som en ny profilbild får 168. Också lättsamma ämnen gillas och kommenteras mycket mer än de ämnen som verkligen borde beröra ALLA mycket mera.

Jag vet, man orkar inte alltid ta in allt. Man vill inte befatta sig med hemskheter. Skyffla in under mattan känns lättare. Men jag vet att kapaciteten finns att få något till stånd. Genom sociala medier, genom starka bloggare. Vi kan nog bättre. Visst?

SAMSUNG CSC

Nu kallar sängen. Men vill ännu berätta om ett mail jag fick idag av Malin. Hon berättade om den fina lilla välgörenhetsföreningen Nada-Nord. Hela verksamheten är på frivillig basis och alla insamlade pengar går direkt till hjälparbetet. De gör ett otroligt jobb och har jobbat baken av sig på bland annat ön Lesbos, där de tagit emot familjer på flykt. Teamet består av sjukskötare, präst och biståndsarbetare. Alla har de rest på egen bekostnad för att ge av sig själv till de som just då behöver dem som allra mest. Omplåstring, torra kläder, lugnande ord eller en värmande kram. Det är så himla fint!

Denna fredag åker Malins pappa och farbror till Lesbos med nästa team av volontärer. Hjälp dem att hjälpa köpa mat, regnkläder, värmefiltar och tält. Samtidigt stöder du den grekiska handeln där Nada-Nord inhandlar varorna de sedan distribuerar. Och som pricken på i:et så hjälper du dej själv att lätta på samvetet lite grann. Win. Win. Win.

Mera info om Nada-Nord och deras hjälteinsatser finns här. Kontonumret för inbetalning är FI9755670720109853 och referensnumret för båtflyktingar är 4006. Att betala in via mess är lätt som en plätt! 

unnamed

Heppa gärna till i kommentarsfältet om du har hjälpt! Och SPRID för bövelen detta på era sociala platformar! MERCI BEAUCOUP MES AMIS!

Annonser

Indiska + jag = sant

-I samarbete med Indiska-

Jag önskar att jag vore lite bättre på allt. Lite bättre mamma, lite bättre på att sortera, lite bättre på att sy och en lite bättre medmänniska. Listan blir lång. Ibland känns pressen så stor och jag känns så liten. Vissa saker gör jag så gott jag kan. Jag är väl ändå den bästa mamman till mina barn och sy, det kan jag lära mej när jag går i pension. Chill out, liksom!

Men världen då, moder jord och alla människor i nöd? Jag vill bidra, men ibland känns det som om min hjälp blir en droppe i havet. Är det tillräckligt att jag duschar istället för badar, sällan flyger, inte äter kött varje dag och betalar en ansenlig summa till Unicef?

När jag köpte mina marockanska kakel blev jag mäkta imponerad av ägaren till butiken som berättade hur han  i och med sitt företag har skapat arbetsplatser i sin lilla hemby i Marocko. Hur han vill ge tillbaka och stöda det lilla fattiga samhället. Ett företag med hjärta är ett företag som visar personlighet och driftighet. Att använda resurser till välgörenhet, hållbarhet och miljötänk är ett företag på framkant. Att handla från ett sådant företag får mej att känna mej bra. Stolt. Som om jag har fått extrabra service. Samtidigt som jag konsumerar, bidrar JAG med något och varan jag köper får ett helt annan värde.

Indiska är ett sådant företag . Ni vet ju hur mycket jag gillar Indiska, och jag har inlett ett samarbete med dem. Vilken otroligt positiv bild jag fick av deras verksamhet. Jag visste att de sysslar med miljö- och hållbarhetsfrågor men jag hade inte den blekblåaste aning om HUR mycket ansvar de egentligen tar. Vilket Engagemang. Kolla in detta, så här mycket fina grejor har Indiska på gång och detta är bara en bråkdel. Kan mycket väl förstå att de var nominerade i kategorin Årets Hållbara butik i Retail Awards 2014.

Here it goes:

Miljö– Indiska har de senaste tio åren satsat på vatten. Tillsammans med Water Aid jobbar de för att förbättra tillgången till toaletter, rent vatten och kunskap i hygien. Detta räddar liv, bidrar till människors hälsa, trygghet och skapar möjligheter till utbildning och försörjning. Förstå att 320 ooo indiska barn under fem år(!) dör varje år av sjukdomar orsakade av förorenat vatten och dålig sanitet.

Etik– Indiska väljer sina leverantörer noggrannt  och alla måste skriva på ett så kallat uppförandekodskontrakt som innefattar arbetsvillkor, rättigheter i arbetslivet och barnens rättigheter. Det vill säga INGET barnarbete, GOD arbetsmiljö, HUMAN behandling och skälig lön. 

Sociala frågor– Indiska stödjer sedan många år ett flertal sociala projekt inom Peace Trust i Dindigul i södra Indien. Stödet, både ekonomiskt och kunskapsmässigt, har bidragit till bland annat barns skolgång, utbildning, en kvinnogrupp och studenthem för flickor. Tänk att Indiska räddar före detta barnarbetare och låter dem få en värdig uppväxt.

Redan av att ha plitat ner denna text känner jag mej mycket bättre. Nu har jag bidragit med att informera ER om detta. Fått er att öppna ögonen. Kanske någon i och med detta fick lust att bli lite miljösmartare eller känner sig manad att bidra med lite mer. Kanske till och med stödja någon välgörenhetsorganisation. Mera om Indiskas arbete kan man läsa här.

Och inte nog med det. Höstens kläder är sjukt snygga! En blandning av skira material, sidenliknande blusar och grova koftor och bekväma byxor. Mycket vinrött, grått och svart med en en hint blekrosa eller smutslila. Mycket vardagsoutfits som även kan piffas upp för teaterkvällar eller festligheter. Höstens inredning på Indiska har A-L redan skrivit om, så jag tog hand om kläderna. Jag knäppte några bilder och lekte att jag var Indiskas modell, om så bara för en dag.

SAMSUNG CSCSAMSUNG CSCSAMSUNG CSCSAMSUNG CSCSAMSUNG CSCSAMSUNG CSC

Ibland måste man gå ut ur sin lilla box för att förstå bättre. Plötsligt blev jag kär i småblommigt och den där kjolen är så bekväm, klassisk med en liten extra detalj (dragkedjan). Vad tycker ni om mej som Indiskas ambassadör, hihi?

Blommig blus

Svart kjol

Accessoarer  | Indiska

SAMSUNG CSCSAMSUNG CSCSAMSUNG CSCSAMSUNG CSC

Denna outfit skulle kunna användas som pyjamas, så underbart bekväm! Dock är den alldeles för snygg för att gömmas under täcket. De där byxorna alltså, de måste bo hos mej!

Grön tröja

Svarta byxor

Accessoarer | Indiska

SAMSUNG CSCSAMSUNG CSCSAMSUNG CSCSAMSUNG CSCSAMSUNG CSCSAMSUNG CSCSAMSUNG CSC

Behöver jag säga att tjocka koftor är höstens bästa plagg! Och en poncho att svepa sig in. Några solstrålar på det och livet leker.

Svart kofta

Vinröd tunika

Mönstrade leggings

Poncho

Accessoarer | Indiska

-I samarbete med Indiska-