Smygfota

På resan hade jag sån innerlig lust att fotografera lokalbefolkningen. Mina småstjärnor väldigt söta de med, men ibland vill man ha lite andra motiv. Beundrar de som ogenerat knäpper bilder på andra människor. Det blir ofta jättebra bilder, men jag är aningen för finländskt blyg för sånt. Så jag smygfotade lite typer istället. Hur mysko verkar man inte vara då? Vackra människor och byggnader är ibland lite tråkiga. Hur mycket jag än älskar estetiskt fina saker så är det ändå lite mer speciellt med lite edge. Hur fin gubbe är inte detta! LOVE LOVE LOVE! Så söt. Så snälla ögon. Har han haft ett bra liv? Är han lycklig? Tror han på öde? Ville stoppa ner honom i fickan. Min favoritbild på hela resan. SAMSUNG CSC   Och så flera bilder av Turkiet: SAMSUNG CSCSAMSUNG CSCSAMSUNG CSCSAMSUNG CSCSAMSUNG CSCSAMSUNG CSCSAMSUNG CSCSAMSUNG CSCSAMSUNG CSCSAMSUNG CSCSAMSUNG CSCSAMSUNG CSCSAMSUNG CSCSAMSUNG CSCSAMSUNG CSCSAMSUNG CSCSAMSUNG CSC Ok, den sista av min egen sötnos gillar jag också riktigt mycket.

Tusen bilder

Nu är jag på banan (baanan alltså och inte banaan) igen. Eller så där halvhjärtat i alla fall. Lider av en sjuk reseblues, någon post-traumatisk depression sedan vi landade i Vasa. Jag kan se hur våren har tagit plats bara på en veckas tid. Blommor, grönt, knoppar och blad. Tolv grader och sol skulle annars värma mitt hjärta och jag skulle i vanliga fall ha vrålat som Ronja och skuttat glädjeskutt à la Skalle-Per. Men med denna low, lyckas jag inte se det fina.

Men det går väl över. Njöt faktiskt aningen av kvällsolen i lekparken idag. Får bara skärpa till mej. Resan var så klart jätteskön, och den som läst krönikan, bara hen vet sanningen. Turkiet var ju ett spännande land. Såg kanske inte så mycket utanför hotellets väggar, men mitt första intryck var att det var jätterent och snyggt. Och mycket krääsä. Butikerna svämmade över av piratkopior på diverse märkeskläder och skor. Många trevliga butiksförsäljare och många mindre trevliga. Kulturkrockar och solnedgångar.

Stranden var otroligt vacker och där trivdes vi bäst om kvällarna. Barnen samlade snäckor eller spelade fotboll. Vuxna byggde sandslott och fotograferade. Och så ojades det och vojades det om hur himla vackert det var.Tävlingen ”fånga fisk med en hink” var det ingen som vann. Mission impossible.

Vi åt också. Väldigt mycket. Glass och efterrättsbuffet varje dag. Smått illamående status och värmekoma varje kväll. Bad i pool och hav. Saltiga kroppar och solnippor. Och så den vidriga turkbobban vi fick med oss hem. Ja, det är smällar man får ta. Nu får tusen (av tiotusen) bilder tala för sig.

SAMSUNG CSCSAMSUNG CSCSAMSUNG CSCSAMSUNG CSCSAMSUNG CSCSAMSUNG CSCSAMSUNG CSCSAMSUNG CSCSAMSUNG CSCSAMSUNG CSCSAMSUNG CSCSAMSUNG CSCSAMSUNG CSCSAMSUNG CSCSAMSUNG CSCSAMSUNG CSCSAMSUNG CSCSAMSUNG CSCSAMSUNG CSCSAMSUNG CSCSAMSUNG CSC

 

Bildbomb slut. Fortsättning imorgon.

Namaste!

Namaste från vardagsrumsgolvet!

Alla chakran känns blockerade, så lite yoga kan väl inte skada. I strålande solsken dessutom. Inte för att jag nu räknar, men om en vecka ska den turkiska solen lysa på mej som den aldrig gjort förut. Den ska tjäna mej, min kropp och mitt humör varje dag i en hel vecka. Jogga längs med stranden, dyka i poolen, smutta på drinks och meditera mellan varven. Hih, gnider jag in tillräckligt? Sen kommer jag hem som en gladare människa, lagom till ett härligt finskt majväder.

Life’s good.

Ps. På fredag ska jag göra nåt roligt som jag länge önskat göra. I know, hata cliffhangers, Men eftersom man tydligen ska ha sådana i bloggvärlden så gör jag min första nu. Troligtvis också den sista. Så fånigt ju.

SAMSUNG CSCSAMSUNG CSCSAMSUNG CSCSAMSUNG CSC

Skönhetsmyter

Just nu ett gigantiskt kaos. Kom inte och hälsa på! Det är lådor och kläder utspridda över golv i hall och kök. Tröstlöst stirrar jag på vinterkläderna för att sedan vända blicken mot vårgrejorna. Fram och tillbaka. Hade redan städat under de flesta av vinterstassen, men de fick lov att snällt återvända till användning. Visserligen kunde skalkläder på barnen funka redan nu, men min lättja är fett stor och jag orkar inte med lager på lager. Var är ylleröjan, fleecen, långkalsongerna? Nej, det blir vinterkläder tills svetten rinner.

En rolig grej som jag konstaterade igår, är att om en månad lajar jag i en uppvärmd pool med en paraplydrink i handen. Det ni! Jag tänker tjuvstarta baddräktssäsongen på en charterresa till Turkiet. Jag vet inte när jag skulle ha varit till södern och allra minst på charter. Alla aaaaandra bara faaaar. Typ så har avundsjukan bubblat i mej.

När jag tänker på södernresor så kommer jag osökt att tänka på (eftersom min aphjärna inte är helt frisk) celluliter. Inte för att jag tror att mina celluliter kommer att vantrivas på beachen, men på något sätt kopplas de två ihop. Jag minns hur Veckorevyn en gång i tiden var min skönhetsbibel. Där lärde jag mej allt jag kan idag.
Veckorevyn lärde mej knepet att motverka celluliter genom att duscha ömsomt varmt, ömsomt kallt.
Veckorevyn lärde mej också att duscha håret i kallt (köldskadevarning)
Att duscha var aldrig min favoritsyssla efter det. Men numera duschar jag lääänge och varmt, gärna hett. Men ibland tänker jag på celluliterna som möjligen sprids som ogräs, men så tar njutningen av det varma vattnet överhand.
Någon annan som blivit itutad skönhetsmyter eller andra myter? Typ att man får öroninflammation utan mössa eller att man kan reparera kluvna toppar med hårinpackning.
SAMSUNG CSC
SAMSUNG CSC
Semesterbarn