Kulturtanten recenserar

Jag är på väg på teater. Om jag har gjort något i höst så är det att hålla mitt löfte , dvs. att leka kulturtant. Kan nästan våga påstå att det knappast kan kallas för att leka, jag kan nog numera titulera mej en äkta kulturtant. Har varit oerhört kulturell i höst!

Borde väl införskaffa en vadlång rutig kjol i ylleblandning och ett par foträta svarta läderskor med bred klack med maxhöjd 1,5cm. Nej, men det är på riktigt härligt att vara infiltrerad i kulturens rum. Rummet är fint och speciellt men inkluderande för vanliga typer som du och jag.

Här i veckan såg jag Ingvar!-en musikalisk möbelsaga, på Wasa teater. Dit gick jag utan förväntnintar. I alla fall hade jag inga höga förväntningar då jag hade hört att den kanske inte är den roligaste och bästa pjäsen i världshistorien. Att ha låga förväntningar är för övrigt ett bra tips att lägga bakom örat. Det gäller i alla livssituationer. Allt blir bara såååå mycket bättre då. Men det är ändå en hårfin gräns mellan att inte ha så höga förhoppningar till att gå omkring och vara en pessimist. Att alltid tro det värsta är ett mindre smickrande personlighetsdrag. Ingen orkar hänga med ett neggo!

Men tillbaka till pjäsen som ju faktiskt var en musikal. Från början till slut. Det började med sång, slutade med sång och där emellan var det BARA sång. Musikalen var liksom en parodi på sig själv. En typisk musikal där alla monologer och dialoger är en melodi. Och ibland var det inte så himla melodiskt. Tänk dej att du en dag byter ut allt det du säger till toner. ”Jaaaag skaaa nuuuuuuuu hä-ä-ä-ä-ä-ä-ä-mtaaaaa minaaaaaa barn från daaa-giiiiiiiiis.” Ja, typ så. Jag vet inte hur bra på du är att sjunga och komma på top hits så där i stunden, men jag är inte världsbäst på det. Och det var inte heller kompositören till Ingvar-musikalen. Med det sagt, så tyckte jag ändå att ensemblen sjöng fantastiskt bra till de mindre bra melodierna. Emellanåt lyckades sångnumren bli riktigt svängiga och medryckande för att sedan igen falla ner i melankoliskt mollackord. Det blev en blandning mellan Bellmanvisor och finsk tango.

Koreografin var något jag gick igång på. Pricksäkert och innovativt. Det hände hela tiden något på scenen och med en roterande miniscen i mitten blev scenografin både inbjudande och intressant i sin enkelhet. Musikalen bjöd inte på någon riktig dansshow men skådespelarna var samspelta i sina olika karaktärer och jag gillade speciellt huvudrollen, Ingvars steppsolo. Med steppskor skulle det kunna ha blivit ännu bättre. Och framför allt roligare. För Ingvar!- en musikalisk möbelsaga beskrivs i marknadsföringen som en humoristisk musikal. Visst, det fanns ljuspunkter där man fick skratta lite grann, eller åtminstone le. Men det var inte pjäsen i sig som var rolig, och inte heller manuset. Däremot skrattade jag mycket åt skådespelarnas rörelsemönster och komiska timing.

Budskapet var tydligt och hade en röd tråd genom hela föreställningen. Att få lära känna Ingvar Kamprad, Ikeas grundare, var inte heller fy skam. Kultur och allmänbildning, som två flugor i en smäll!

Nio föreställningar spelas ännu detta spelår. Se till att ta fram kulturtanten i dig och gå och se den! Passa på att avsluta kvällen med aborrfiléer, pommes med aïoli på vår bästa och enda teaterkrog, Ernst!

Skål!

Poddrottningen recenserar

I ett litet ögonblick lekte jag med tanken om en utebliven vinter. Fatta största snackisen ever, ifall moder jord plötslgt fick ett infall att hoppa över vintern och gå straigth in på vår och sommar! Inte mej emot. Idag var det verkligen vårväder. Första november och allt. Solade fräknarna mot en husvägg och njöt av den ljumma luften.

En great helg för övrigt. Vi kan kalla den utehelgen. Igår krattade vi löv och fixade bort allt somrigt från gården. Grillen fick bli het en sista gång före den for på förvaring. När det började skymma karvade vi ur pumporna. Tände dem och förde ljus till gravgården. Alltid lika vackert på Alla Helgona! Barnen klädde ut sig i sina läskigaste maskeraddräkter och gick på en liten ”bus eller godis-runda”. Tack alla snälla grannar, det var gott!  Borde oftare skicka barnen för att tigga lödagsgodis åt mamma.

Detta var min första lediga helg på evigheter. Ett sådant välbehag! Och så mycket tid att göra saker och att inte göra något. Jag har hunnit lyssna på fyra poddar! Hinner man det, då vet man att man haft fritid deluxe. Eftersom jag har krönats till svenskfinlands poddrottning tänker jag ta mej rätten att recensera dessa poddar. Hah! Det är fyra NYA finlandssvenska podcasts. Here goes:

Först ut med sitt pilotavsnitt är Monday Glory. Denna podd kommer att komma ut varje måndag, därav namnet. Om det blir någon extraglansig måndag på grund av podden. Ja, det återstår att se. Det är inte enkelt att veta på basen av pilotavsnittet. Det verkade hur som vara två pigga tjejer med bra röster för radio. Tror också de kan vara riktigt roliga och välartikulerade. ”personlig men privat”, beskriver de podden. Hoppas verkligen de bjuder till ordentligt. Då kan det bli riktigt, riktigt bra!

Taxen och terriern heter en annan ny poddis skapad av två skådespelare ur den feminstiska teatergruppen Blauefrau. När man lägger ihop två skådisar som jobbar aktivt med feminism i sitt dagliga arbete, så är första tanken tunglyssnad. Men det var den inte. Genast de första minuterna fick jag skratta. Det är viktiga ämnen blandat med flamsighet. Den röda tråden är att de försöker hitta något slags parallelluniversum till samhällets normativa uppbyggnad. Ordet kränkt tycks vara flickornas favoritord. Podden kommer ut varannan torsdag. Det första avsnittet var en timme och elva minuter långt. Personligen tycker jag att en bra längd på en (bra) podcast är ca 45 minuter.

Ted och Kaj-podden. Killarna kända från bland annat Pleppo snackar skit i en podd. Funkar det? Ja! I alla fall om man har dålig humor som jag. Asgarvade många gånger! Att ha en podd är inte bara så där. Men Kaj och Ted har konceptet och dessutom görs podden i radio x3ms regi vilket förenklar arbetet.

Två för varandra okända bloggare startar en podd med namnet Söndagsöppet. Att inte känna varann när man gör en podd är inte farligt. Men däremot måste man synka och ha en personkemi för att lyssnarna ska orka lyssna. Att göra en podd via Skype försvårar saken. Men har man en dröm så ska man följa den, säger Christina, en av bloggarna. Och hon har rätt! Det ska man. Modiga typer! Nu gäller det för tjejerna att ta fram lite geist och fundera ut VAD som ska hålla lyssnarna engagerade och vilja fortsätta lyssna varannan söndag.

Lyssnade också på Polpodden, en podd om politik. I fem minuter. Politik är helt enkelt inte min grej.

Alla poddar hittas på Soundcloud. Happy listening!

Så många stjärnor får Ähtäri djurpark

En recension av Ähtäri djurpark:

På mindre  än två timmar är man framme. Om man kör från Vasa det vill säga. En film, några riskakor och en vattenflaska senare. Om allt gått så smärtfritt är det nästan som en mysfredag i eget vardagsrum.

Under högsäsongen från andra veckan i juni kostar en biljett betydligt mera än under lågsäsongen. Se till att ha S-bonuskort med och du sparar sex balubas per biljett. Om du är riktigt tjuvaktig säger du att treåringen är under tre år och hen är gratis.

En skrinda finns att hyra för ett två euros mynt. Perfekt för trötta små ben och vatten(eller vin) dunken. Kan också funka att åka i, ner för de rätt branta backarna.

Med en tydlig karta i handen missar du inga djur och håller koll på var du är och hur långt du gått. Hela promenaden är tre kilometer.

Ähtäri ska inte förväxlas med Kolmården eller Högholmen. Här finns inte så många exotiska djur. En vacker snöleopard hörde till det mest exotiska vi såg. Den låg väldigt stilla, så inte helt säker den var äkta. Måhända en staty.

Gillar man ugglor, så hoppa genast i bilen! Här finns mäktiga ugglor av olika arter. Ähtäri bjuder också på lurviga grejor som mink, mård, hermelin, iller och skabbiga renar.

Jag fick en nytt favvodjur, uttern. Så coola och de bjöd verkligen på en riktig humorshow.

Det finns också en restaurang och café mitt i stråket. Lagom för hungriga magar och törstiga strupar. Vi hade med egen picknick och grillkorv som barnen grillade över elden. Ta med egna tändstickor.

Sist på stigen är björnarnas bo. En riktig höjdpunkt. Det var inga skygga nallar. Tvärtom. Den ena björnen visade upp sig så mycket den bara kunde.

När man njutit av tindrande barnaögon, avslutar man utflykten med att titta på souvenirer i Ähtäris shop. Där finns tusen överprissatta mjukdjur. Just de djuren som finns i djurparken. Mycket aaaah och ååååh, kelande och gullande. Men det blir två paket grodslajm och lakritschokladsalmiakbollar för att klara av bilfärden hem.

Men så tar man en avstickare till Tuuri. När man nu ändå är in the hoods likosm. ”Avstickare”? Det är svårt att låta det bli en snabb titt då köpcentret är miljarder hektar stort. Puh!

Ähtäri är ett bra resmål. En bra dagsutflykt. Att åka tillsammans med andra familjer är förstås mycket roligare. Men man blir trött. Se till att inte ha kvällsprogram den kvällen. Du behöver inget annat än soffan och ett halvt vinglas efter den keikkan. Jag ger Ähtäri fyra stjärnor av fem.

ähtäri

ähtäri

ähtäri

ähtäri

ähtäri

Dit for en helg.

Tillfredställelsen av att ordna i hallen är obeskrivbar. Att man sen hämtar tusen lådor vinterkläder  från förrådet och staplar  lådhögarna i den nystädade tamburen, känns så där. En dags jobb for nothing. Vart alla fluffig, otympliga jackor och byxor ska få plats, det vete fan. På tal om detta så har jag skaffat vinterekipering i hästväg. Isbjörn of Sweden lär ska vara den varmaste, slitstarkaste och mest vattentäta vinterutstyrseln. Ja faktiskt så sägs den hålla vatten tre gånger bättre än galonkläder. Om det en recension nångång senare i vinter. Jag hoppas att jag får ge höga betyg.

Har jag gjort annat än att städa? Jo, hör och häpna, jag har julpyntat en aning! Helt chockad själv. Visst jag har sett julpynt i butiker och på andra bloggar sedan länge tillbaka, men för mej hör detta till ovanligheterna. Hoppeligen kommer den där julfeelingen detta år!

Helgen bjöd även på lite fotografering och en modeshow som estenomerna på Novia ordnat på Academill. De kan vara riktigt stolta över att de fått ihopfixat en sån fin show! Snygg styling, bra musik, stämning och heta modeller. Dessutom fick jag så lyxigt en front row seat och blev väl omhändertagen redan i dörren. Kameran fick inte plats i kuverväskan så kan tyvärr inte visa bilder på den där hotta modellsnubben. Sukt.

Jannike & Michelle var en av modepinglor bakom lördagens show.

SAMSUNG CSC

I kokkola var det snö och härliga rallyvägar redan på fredag..

SAMSUNG CSC

 

..och en tom och grå gågata

SAMSUNG CSC

Inredningsbutiken Legera levererade julstämning..

SAMSUNG CSC

..och Malena Björndahl lyste upp mörkret med hennes breda leende. Vi smed några hemliga planer.

SAMSUNG CSC

Och sen kom snön till Vasa

SAMSUNG CSC

Den orginella pulkan i pulkabacken

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

 

De njöt, jag frös om tårna.

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

Julmyset bör väl infinna sig i något skede

 

Jag har nät och recenserar Astrid Lindgrens värld.

Vi lever och mår bra. Jag har hittat internet, ett trögt sådant men det lättar lite på abstinensen i alla fall. Just nu befinner vi oss i Norrköping i ett rosa stenhus. I en vindsvåning på 50m2med kvav luft och några getingar på köpet.

De två första nätterna bodde vi utanför Vimmerby i det mest idylliska lilla samhälle på max 15 invånare. Där var alla husen Bullerby-röda med mansardtak. Förutom vårt hus, som var av nyare modell och hyrdes ut till oss då ägarna var bortresta. Där var ytan 200m2 och takhöjden minst fyra meter.

Det var fint, men att bo hemma hos någon vars  personliga grejer ligger runt omkring huset känns kanske inte helt avslappnande. Men så nu vet vi det. Vi fick ändå tak över huvudet för Vimmerby med omnejd var invaderat av tusentals familjer som vallfärdat för att se Astrid Lindgrens värld.

Vad ska jag säga om själva Astrids värld då? Förstås supermysigt, precis som det SKA vara och är i sagorna. Och det är verkligen som hemsidan lovar: Här blir sagor verkliga. Miiljön är underbar likaså alla byggnader, och huruvida de är autentiska, det behöver man inte bråka om. Till varje detalj! Ja, kanske förutom killevippen-spiken som Dino absolut ville trycka på, den hittade han inte. Skådespelarna var fantastiska och bjöd på sig själva redan i bilkön utanför området. Där sprang Prusiluskan och Kling och Klang och underhöll.

Några tips kanske:

Ta med mycket kall dricka, det kan bli hett som i en gryta där! Skippa matlådorna. Maten där är fräsch och hälsosam. Där finns ingen hamburgartallrik med pommes. Det mesta är närproducerat och heller inte jättedyrt.

Kom dit direkt före öppning och köp biljetter via förköp på nätet! Kolla genast programmet och om det är pjäserna barnen vill se, håll koll på tiden och planera in dem. Eller så gör ni som vi, just go with the flow.

Viktigaste av allt är att ta på ditt bästa humör och stegmätaren (motion lär det bli). Muta barnen med glass och trilskas de ändå är det helt okej att titt som tätt skrika ” din förgrymmade unge”. Ingen höjer ens lite på ögonbrynen där.

Och den som inte har barnasinnet kvar, den får det tillbaka i Astrid Lindgrens värld. Garanterat.

 

SAMSUNG CSC

Vårt första boende..

SAMSUNG CSC

..with a view av hästhage

SAMSUNG CSC

Bullerbykänsla hos grannarna

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

 

SAMSUNG CSC

Ett bad fanns ett stenkast från huset

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

I Astrid Lindgrens värld var husen aningen mindre

 

SAMSUNG CSC

Vissa var ännu dansanta i benen..

SAMSUNG CSC

..medan andra var trötta och hungriga

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

Jag vet inte vad Emil gjorde i Villa Villekulla

SAMSUNG CSC

Ivriga flottresenärer..

SAMSUNG CSC

..drar sig till..

SAMSUNG CSC

Kurre-kurre-dutt-ön

SAMSUNG CSC

Det blev Ronjas vårskrik vid Mattisborgen

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

Vilda klätterlekar hos Nils Karlsson Pyssling

SAMSUNG CSC

Varenda Lilla gubben-häst skulle provköras

SAMSUNG CSC

Och hur många foton finns inte på dessa tavlor med hål för huvudet? Gäsp.

 

%d bloggare gillar detta: