Måndagsallvar

Det är ju old news att Finland fortfarande ligger i någon slags recession, deflation. Depression. Verkligt deprimerande, orkar nästan inte läsa inrikesnyheterna (och efter Sveriges valresultat igår, inte längre utrikesnyheterna). Efter Nokia, Wärtsilä och andra storföretag, hugger nu samarbetsförhandlingarnas sina vassa tänder i  YLE. Där jobbar många av mina grannar, vänner och bekanta. Där jobbar jag ibland. Där finns min dröm. Flera barndomsminnen. Nu i en frånstötande dimma.

Att jag har svårt i min bransch är inget jag sticker under stol med. Att jag inte valde att studera media i höst känns tyvärr motsägelsefullt. En dröm eller ett jobb. Måste man välja? Känns som fail. Oberoende.

Jag fortsätter kolla på Idol, kanske bläddra lite i Se & Hör. Blunda för världens galenskaper och orättvisor. Känns skönare så. Men så hände även ett mirakel idag när en vän fick sitt drömjobb trots den usla arbetssituationen. Hopp finns!

 

Ps. Här kan man läsa när Eva ångar på om samma grej.

 

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC