Carpe fucking diem

Summer is in the air! Måste gräva i arkivet efter inspirationsbilder på vår och försommar. Hur man längtar. Hela vintern ville jag trycka på fast forward. Nu vill jag trycka paus. Vill hinna med. Väntan. Längtan. Stanna upp hela världen. Andas in och känna efter.  Sommaren börjar med en längtan efter sommaren, fortsätter i upplevelsen av små vårtecken och blommar ut med värme och sol. Sommaren börjar inte i juni eller juli. Den börjar NU.

Carpe fucking diem så att säga.

SAMSUNG CSCSAMSUNG CSCSAMSUNG CSCSAMSUNG CSCSAMSUNG CSCSAMSUNG CSCSAMSUNG CSCSAMSUNG CSCSAMSUNG CSCSAMSUNG CSCSAMSUNG CSCSAMSUNG CSC

Allt har sin tid

Någon annan än jag som ligger som en svettpöl och kippar efter luft? Nej, jag klagar inte. Det är så fruktansvärt härligt! Vill aldrig denna sommar ska ta slut. Aldrig!

Jag har så mycket ogjort och min hud har längtat så länge efter denna ljuva varma luft. Ännu har den inte fått nog. Jag har inte fått nog. Jag vill ha mera sand mellan tårna, mera terrasshäng, mera stugliv, mera hängmatta, mera havsluft, mera jordgubbar med glass och mera grillad kyckling med tabbouli. Så att det kommer ut ur öronen, så att jag tröttnar och till slut ber på mina bara knän efter hösten att komma (okej, jag överdrev en smula där). Efter tända ljus, efter den där gamla noppiga ylletröjan, efter sprakandet från brasan, efter att byta ut rosén mot värmande rödvin. Eller glögg med pepparkakor.

Men inte än. Man måste bli mätt på sommaren före man kan ta emot hösten. Och just nu känns hösten väldigt långt borta.

 

 

Norrköping- I’ll miss you!

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

 

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

 

 

 

Och så var det fredag

Det var ju ett under att ingen blåste bort idag! Imorgon får det gärna vara strålande solsken och vindstilla när vi ska fira ett par vänners förlovningsfest på en fin gård vid havet. Det ska bli så fint med kärleksfest och min kamera är laddad för action. Barnen är utplacerade så det enda dilemmat är klädseln. Vad ska jag ha på mej? Jag har inget att ha påååå meeeej! Är lagom trött på den allt för ofta återkommande frasen.

För det första är jag så där tantigt bekväm av mej, så de höga klackarna får ligga kvar i skokartongerna. Sedan är jag den mest frusna människan på planeten. Just nu känns dunjackan som ett bra alternativ, men HUR snyggt?! Jag tycker heller inte om att vara allt för överklädd men absolut inte komma inskridande som en bondlurk.

Blir det byxor och kavaj eller blir det Odd Molly-stuk. Det kanske någon vill hjälpa mej med imorgon när jag laddat upp pics på ett par outfitsalternativ. Nu ska det bli fredagsmyz även för mej. Jordgubbarna och chokladen väntar (förtränger att jag glömde köpa skumppan), gotta go!

 

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC