Chubby chick och målhelvetet

Fick plötsligt ilningar av lycka när jag kom på att det FAKTISKT närmar sig vår. Med stormsteg. Tidigare idag kände jag smått panik över att vi redan gått sju dagar in i januari, över allt ogjort och allt som står på to do-listan. Men skit i det. Nu får det gå fort! Om man läser inredningsbloggar nu får man redan njuta av vad komma skall. Lite tråkigt nog så ser det lika ut som förra året. Var är fantasin kan man ju undra?

Just nu har jag ingen aning om hur mitt vårhem kommer att se ut. Men om man nu skulle ta fram kristallkulan så kan jag ana grönt, gult, träslag och inte något guld eller koppar så långt ögat når. Men who knows. Zaida spår inte alltid rätt.

Kanske någon uppmärksam minns att jag berättat om ett ruttet skåp jag köpte för någon tia för att pimpas. Hur som var jag som vanligt superivrig i början och beställde hem målfärg med express. Jag hann måla några hyllor och sen har skåpet stått där på tidningspapper och mossat till sig. Med jämna mellanrum har jag putsat bort lite renlav och strykt på ett lager med färg på en eller två hyllkanter för att sedan åter lämna det i sin ensamhet.

Idag, typ tre månader senare, gjorde jag det äntligen färdigt! Eller tja, först fick jag äta upp min hatt. Den smakade inte bra kan jag säga. Vill man vara den personen som alltid ska ha rätt, så smakar hattar YTTERST vidrigt. När jag hade målat hälften tog nämligen färgen slut. Finns det något mer störigt? Just i denna stund , nej knappeligen!

Jag kastade mej på webshoppen och beställde en burk till. Innan jag klickade köp, frågade jag gubbeluren om han tror att det räcker. Han sa nej, jag klickade köp. Därav hatten. Målhelvetet blev bakefter ääännnuuu jobbigare. Att snåla med färg är så inte skoj alls. Resultatet blev på vissa ställen lite shabby chic (Eller chubby chick, som de säger på Pentik i Vasa). Något nytt målarprojekt tar jag inte på en tid nu. I så fall blir det med ”tre för kymppis” sprayflaskor från Minimani.

Skåpet ska jag fota bara jag fått iskruvat dörrknoppar. Någon mörk kväll för att gömma bevisen på chubby chicken.

 

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

Diagnos bloggstress

På den tiden när jag bloggade i min andra blogg var jag även en väldigt aktiv bloggläsare. Jag plöjde igenom massvis med bloggar och var en del av den finlandssvenska blogosfären. Läste man inte varje dag och inte hann med allas uppdateringar var man helt out. Man ville absolut hänga med varje lilla detalj hela tiden.

Tänk om jag missade vilket fredagsvin Linda tipsade om, hur skulle jag då veta vad jag skulle skåla med till fredagsmyset. Och om jag missade var Peppe hade gömt barnet, nej bevare mej väl! Den babyn skulle JAG ju hitta först. Och Mami och jag, vi som var bästa blogg-buddies, kunde ju inte missa hennes roliga skämt och ”wi-fi-high-five:a” henne varje dag. Otänkbart!

När jag sedan slutade blogga, slutade jag också att läsa bloggar. Jag kände mej lite som en svikare men samtidigt var det skönt att inte konstant vara uppkopplad. Jag fick tid till annat. Men lik en drogberoende människa, brottades jag med mina känslor. Att vara en del av en grupp, en fin folksamling som alltid peppade och gav tummen upp, var betryggande. Att bryta sig loss från den gemenskapen var ett stort steg och länge efteråt kunde jag känna en slags tomhet.

Nu har jag ett hälsosammare förhållningssätt till bloggar. Jag är glad att de flesta bloggar jag läste då fortfarande finns kvar. Och jag har upptagit läsandet av dem. Inget slaviskt klickande flera gånger per dag och ingen panik ifall jag hoppar över en dag.

Peppe bad mej berätta om vilka bloggar jag läser och jag läser alla de jag har i min blogroll plus några inredningsbloggar. Just nu gillar jag bloggar med mycket fina bilder. Jag föredrar inredning framför mode men bilder på människor tilltalar mej. Jag älskar foton som bildar en story. Jag beundrar bloggare som tar upp dagsaktuella problem och orkar involvera sig, men själv jag orkar sällan bege mej in i debatter.

En blogg för mej ska ge en skön känsla, en feel good sådan och det är det jag önskar förmedla genom min egen blogg. Jag var så himla butter i min förra. Men det var mest på skoj. Älskar självironi i och för sig.

Själv försöker jag uppdatera min blogg varje dag, men jag tänker inte utsätta mej för diagnos bloggstress.

 

EDIT. Tipsa mej gärna om det är någon superblogg jag måste läsa eller helt enkelt glömt bort!

 

SAMSUNG CSC

På agendan: Städa loppisbord och sälja bort ännu mera Molly-kläder. Byter stil nu känns det som. Punkare nästa?