Inbillningssjuk

Morgon med dimma vid havet. Önskar ibland jag skulle bo vid havet och få ta del av allt det mäktiga i den miljön. Solnedgångar, soluppgångar, storm, dimma, bleke och bara insupa havets härliga doft. I morse gick jag en sväng ut till dammen utanför huset vårt. Det är något speciellt med dimma. Det var så fuktig luft att gräset bokstavligen sprutade upp vattenånga på mej där jag gick. Snacka om naturlig återfuktning av ansiktet!

Skönt att komma ut i denna fräschör efter en natt av desto obehagligare ångor då Mr Yrjö var på besök. Urk! Får se vad det blir av denna dag. Mår själv underligt eller så är jag inbillningssjuk. Urk urk.

dimmadimmadimmadimma

Annonser

Myshelg

Vilken helg det här kommer att bli. Om jag säger; tjejerna i skärgården, så är det underförstått hur skön helg detta kommer att bli. Är så otroligt taggad. Väskan är packad med myskläder och annat smått och gott. Om inte detta kommer att bota pms:en, så gör inget det. Någonsin i hela världen. Nu ska jag utföra min moderliga plikt och laga köttsoppa, så att inte familjen svälter ihjäl medan jag myser ihjäl på en ö i Gerbyskären. Ha det gött!

SAMSUNG CSC SAMSUNG CSC SAMSUNG CSC

 

Spooky-feeling på Strömö tidigt idag morse

 

Att halka in på teater

Förra veckan halkade jag in på Wasa teater. En kompis hade en extra biljett och teater säger jag aldrig nej till. Glömde till och med att fråga vilken pjäs vi skulle se men minns att hon nämnde namnet Edith. Edith Piaf, ok låt gå.

Men det var inte Edit Piaf utan Edith Södergran, en pjäs baserat på hennes liv som författare. Ett livsöde fokuserat på den psykiska sjukdom hon tros ha haft. Det var mörkt, det var djupt och dialogerna byggdes upp av Ediths dikter. Död, liv och obesvarad kärlek. Och hysteri.

Man ska vara i rätt sinnestämning för att få behållning av denna pjäs. Inte som jag som halkade in utan den den blekaste aning om vad jag skulle se. Men när jag väl satt hemma i tv-soffan kände jag ändå en slags dragningskraft till Ediths öde, en lust att studera hennes liv. Jag älskade hennes dikter när jag var i mellanstadiet och inspirerades av hennes texter. Visste  då aldrig något om henne som person, kanske inget man är intresserad av när man är elva år.

Kan bara inte glömma Edith nu. Inspiration. Mörkret finns runt mej. Jag nästan dras mot det. Jag ser ett träd och tänker mörkt. Jag hoppar in i Ediths själ och fotograferar hennes mörker. Låter dystert men jag njuter. Njuter av perspektivet. Perspektivet att jag är jag. Lycklig och frisk. Edith var allt annat.

 

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC