På resan hade jag sån innerlig lust att fotografera lokalbefolkningen. Mina småstjärnor väldigt söta de med, men ibland vill man ha lite andra motiv. Beundrar de som ogenerat knäpper bilder på andra människor. Det blir ofta jättebra bilder, men jag är aningen för finländskt blyg för sånt. Så jag smygfotade lite typer istället. Hur mysko verkar man inte vara då? Vackra människor och byggnader är ibland lite tråkiga. Hur mycket jag än älskar estetiskt fina saker så är det ändå lite mer speciellt med lite edge. Hur fin gubbe är inte detta! LOVE LOVE LOVE! Så söt. Så snälla ögon. Har han haft ett bra liv? Är han lycklig? Tror han på öde? Ville stoppa ner honom i fickan. Min favoritbild på hela resan. 
Och så flera bilder av Turkiet: 
Ok, den sista av min egen sötnos gillar jag också riktigt mycket.
Skönhetsmyter
Just nu ett gigantiskt kaos. Kom inte och hälsa på! Det är lådor och kläder utspridda över golv i hall och kök. Tröstlöst stirrar jag på vinterkläderna för att sedan vända blicken mot vårgrejorna. Fram och tillbaka. Hade redan städat under de flesta av vinterstassen, men de fick lov att snällt återvända till användning. Visserligen kunde skalkläder på barnen funka redan nu, men min lättja är fett stor och jag orkar inte med lager på lager. Var är ylleröjan, fleecen, långkalsongerna? Nej, det blir vinterkläder tills svetten rinner.
En rolig grej som jag konstaterade igår, är att om en månad lajar jag i en uppvärmd pool med en paraplydrink i handen. Det ni! Jag tänker tjuvstarta baddräktssäsongen på en charterresa till Turkiet. Jag vet inte när jag skulle ha varit till södern och allra minst på charter. Alla aaaaandra bara faaaar. Typ så har avundsjukan bubblat i mej.
När jag tänker på södernresor så kommer jag osökt att tänka på (eftersom min aphjärna inte är helt frisk) celluliter. Inte för att jag tror att mina celluliter kommer att vantrivas på beachen, men på något sätt kopplas de två ihop. Jag minns hur Veckorevyn en gång i tiden var min skönhetsbibel. Där lärde jag mej allt jag kan idag.
Veckorevyn lärde mej knepet att motverka celluliter genom att duscha ömsomt varmt, ömsomt kallt.
Veckorevyn lärde mej också att duscha håret i kallt (köldskadevarning)
Att duscha var aldrig min favoritsyssla efter det. Men numera duschar jag lääänge och varmt, gärna hett. Men ibland tänker jag på celluliterna som möjligen sprids som ogräs, men så tar njutningen av det varma vattnet överhand.
Någon annan som blivit itutad skönhetsmyter eller andra myter? Typ att man får öroninflammation utan mössa eller att man kan reparera kluvna toppar med hårinpackning.
Semesterbarn
Älska Inredning 