Gammal kamera, nytt objektiv

Grävde fram en gammal goding till kamera. Dammade av stackaren och köpte nytt objektiv. Hur man använde man den det hade jag nästan glömt. Men kunde inte sluta pilla och klura. Det blev ”några” testbilder tagna i olika ljussättningar. Rätt fint ljus nu i januari!

IMG_6405IMG_6413 (2)IMG_6412 (2)IMG_6398 (2)IMG_6414 (2)IMG_6362 (2)

Annonser

Chubby chick och målhelvetet

Fick plötsligt ilningar av lycka när jag kom på att det FAKTISKT närmar sig vår. Med stormsteg. Tidigare idag kände jag smått panik över att vi redan gått sju dagar in i januari, över allt ogjort och allt som står på to do-listan. Men skit i det. Nu får det gå fort! Om man läser inredningsbloggar nu får man redan njuta av vad komma skall. Lite tråkigt nog så ser det lika ut som förra året. Var är fantasin kan man ju undra?

Just nu har jag ingen aning om hur mitt vårhem kommer att se ut. Men om man nu skulle ta fram kristallkulan så kan jag ana grönt, gult, träslag och inte något guld eller koppar så långt ögat når. Men who knows. Zaida spår inte alltid rätt.

Kanske någon uppmärksam minns att jag berättat om ett ruttet skåp jag köpte för någon tia för att pimpas. Hur som var jag som vanligt superivrig i början och beställde hem målfärg med express. Jag hann måla några hyllor och sen har skåpet stått där på tidningspapper och mossat till sig. Med jämna mellanrum har jag putsat bort lite renlav och strykt på ett lager med färg på en eller två hyllkanter för att sedan åter lämna det i sin ensamhet.

Idag, typ tre månader senare, gjorde jag det äntligen färdigt! Eller tja, först fick jag äta upp min hatt. Den smakade inte bra kan jag säga. Vill man vara den personen som alltid ska ha rätt, så smakar hattar YTTERST vidrigt. När jag hade målat hälften tog nämligen färgen slut. Finns det något mer störigt? Just i denna stund , nej knappeligen!

Jag kastade mej på webshoppen och beställde en burk till. Innan jag klickade köp, frågade jag gubbeluren om han tror att det räcker. Han sa nej, jag klickade köp. Därav hatten. Målhelvetet blev bakefter ääännnuuu jobbigare. Att snåla med färg är så inte skoj alls. Resultatet blev på vissa ställen lite shabby chic (Eller chubby chick, som de säger på Pentik i Vasa). Något nytt målarprojekt tar jag inte på en tid nu. I så fall blir det med ”tre för kymppis” sprayflaskor från Minimani.

Skåpet ska jag fota bara jag fått iskruvat dörrknoppar. Någon mörk kväll för att gömma bevisen på chubby chicken.

 

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

Slutet nära

Det nya året som skulle bli så bra har inte börjat med symfonier ur Vivaldis mästerverk. Natten till den första januari gick i ångestens tecken med drypande perspirationskavalkader. Jag var bombsäker på att 2015 skulle bli det bästa året men istället kändes det som att klimakteriets år hade börjat.

Nästa dag grät jag för allt. För att 2014 var slut, för att det var så länge sedan det var milleniumskifte, för att en gammal fling plötsligt såg ut som en gubbe. Sedan bölade jag gigantiska tårar till alla hemskheter i världen. För tsunamioffren, för alla krigsbarn, för Singaporeplanet som sjönk ner i sjön. Jag grät till och med när Jerry slog Tom med en stekpanna i arslet. Ni märker nivån och varför jag så hårt misstänkte att övergångsåldern är kommen.

Nu mår jag bättre och det kan tyckas banalt att hänga upp sig på en dag, att känna att HELA året är förstört bara för att den första januari var en dålig dag. Men det är lite som när man bantar, eller ska påbörja en diet så ska det alltid vara på en måndag. Skiter det sig måste man vänta til följande måndag för en fresh start. Hear me?

Nu finns det fortfarande 363 dagar kvar på året, hurra! Ska bara titta framåt, inte planera eller stressa för mycket. Det finns MASSOR av saker jag vill uppnå detta år men jag tänker inte ge ett nyårslöfte. Här är en bra förklaring varför.

Torka tårarna, nu kör vi igen!

SAMSUNG CSC SAMSUNG CSC SAMSUNG CSC SAMSUNG CSC

Svårt att tro att detta vinterlandskap fanns för några dagar sedan