Alla män i natten är våldtäktsmän.

Det är svårt att hålla reda på veckodagarna nu. Jullovet fortsätter och jag har för första gången sen jag blev företagare, faktiskt lyckats hålla (så gott som) ledigt. Att vakna 10.30 utan att ha den där vanliga ångesten för att ha sovit för länge är ganska nice känsla.

Julen är förbi. Lika fort gick den detta år igen, och lika skönt är det när den är över. Ni ska slippa långa haranger så summerar den kort; lagom med mat, lagom med klappar, lagom snälla barn (och vuxna). På annandag jul smet jag iväg med ett par kompisar för lite ciderchill. När jag promenerade hem vid midnatt, eller rättare sagt småsprang, kom jag på mej själv att jag var rädd. Rädd för att gå ensam, för att någon skulle hoppa upp ur ett mörkt dike och skrämma skiten ur mej. Eller möjligtvis mörda mej. Men gatorna är tomma, och det är kanske just det som är så sjuttons scary! När jag sedan tre killar kommer emot mej på andra sidan gatan blir jag inte särskilt lättad över att inte vara allena, nej mitt lilla kaninhjärta slår som aldrig förr!

Jag klarar ju mej oskadd hela vägen hem men jag kan inte sluta tänka på varför jag plötsligt blivit rädd att gå ensam om natten. Jag som aldrig känt så trots att jag obehindrat rört mej i betydligt farligare städer än lilla Vasa. Kan det vara för att det nyligen skett två överfall just i mina hoods eller är det på grund av att jag helt enkelt inte längre litar på män efter alla horror-stories i #metoo och #dammenbrister? Dunno. Men obehagligt är det att anta att det finns kniv- och våldtäktsmän i varje mörk gränd.

Men imorgon blir det pre-nyårsfest hos goda vänner. Inga mörka gator, bara trygga famnar och en varm taxibil. Tänk att det blir 2018! Låt det bli ett jädrans bra år nu, pliiiiiiiiis!

En nyårsdukning kan till exempel vara simpel, vit och crispy som denna som jag fotostylat tillsammans med @jessicascakery(s) goda chokladcheescake med tranbär. Servis & accessoarer från Indiska, H&M Home och eget stuff

Ett office, en urlakad själ och en helgrapport.

Jag älskar mitt office! Ok, jag överdriver lite perhaps. Att varje morgon börja med att städa undan efter morgonrusningen är kanske inte min bästa hobby, men ack så tillfredsställande då smutskläder och soppåsar är bortförda, diskmaskinen iplockad och borden torkade! Aaaah, då börjar sinnesfriden. Att sedan tända några ljus och lägga eld i brasan och leka yogi på min varma Beni Ourain-matta, är som balsam för själen (och de styva musklerna). Sedan åker datorn i gång, och till det trygga ljudet av diskmaskinsbrumm börjar jag måndagen med att skriva fakturor. Lifvet alltså, lifvet! Ibland är du helt nice.

Helgen skulle bli en mysig lillajul, men av någon orsak var ingen i familjen på bästa humör så pepparkaksdegen fick stå kvar i kylen. Istället tog jag mina frustrationer till att städa skåp och tvätta höstkläder, som sedan fick byta plats med vinterkläderna som jag hämtade från förrådet. Tänka sig, i december! Tycker mej minnas att man tidigare tog fram vinterkläder i oktober. Klimatförändringens tydliga tecken.

Men någon tråkig helg var det inte. Fredagen blev kulturtantig (igen). Med bästa vänner såg vi Ernst Underbar improvisationsteater. Alltid lika kul trots att man var lite tlött i ögat följande dag. Och söndagskvällen spenderade vi med släkten på brorsdotterns kalas. Ståhej!

Jag konstaterade förra veckan att jag måste tagga ner lite grann med att läsa om #dammenbrister och så vidare. Jag har satt in 110% av min själ och nu är den lite urlakad och matt. Så i helgen tog jag lite paus från allt det viktiga. Men arbetet fortsätter och jag har inte gjort slut med det på något sätt. Är du insatt eller vill bli så kan du lyssna på podden.  I de senaste två avsnitten snackar vi loss om förväntningar, ansvar, manshat, trakasserier och mycket mer.

Julfoton-vasajulfoton-vasajulfoton-vasa

Picsen är tagna från en mysigare lillajul

Sova får man göra i graven.

Här sitter jag den första oktober (vart flög tiden iväg?) väl insmord i diverse oljor och crémer från Mádara. De verkar riktigt bra hittills. Denna helgen flög också iväg, snabbare än ljudet. Nästan så man inte kommer ihåg vad vi har gjort.

Fredag: Toppades hur som med goda vänner på besök. När de tog taxi hem vid 5.30 på morgonen då visste jag att lördagen kommer att gå i urkhetens tecken. Romeo vaknade 1,5 timme senare(!)

Man lär så länge man lever, men det där lär jag mej aldrig och inte heller vill jag det. Då kan jag lika bra gå o dö. Hur mycket jag än älskar och behöver min skönhetssömn så prutar man aldrig på kvalitetstid med vänner. Inte heller fast man sedan mår som en kratta och ber på bara knän efter ett nytt huvud. Nej, sova får man göra i graven och hör sen!

Lördag: KÅÅÅÅÅÅÅMA, AJ AJ AJ, URK, PIZZA, CALL 911.

Söndag: Nyklippt hår. Äntligen! Fem centimeter frasiga toppar på Pysses golv. Skulle kasta i en mörk toning för att få bort min naturliga ombre, men lördagens post-koma har sagt nej. Det får bli på måndag. First things first: Fifty shades of grey på tv alldeles just. Lagom iq-befriande, tänker jag! En tekopp på det och åtta timmars sömn och jag är redo för första veckan i oktober.

Den redan sett kvällens film eller inte orkar se på kopulerande människor, kan klicka här för att lyssna på nyaste poddisen. Och den som inte såg att poddisen var i tidningen kan trycka här.

 

Chans till snack

Good morning,

Tittar ut från takfönstren och det är som en rökdimma. Himlen är  grå utan den minsta antydning till ens en pikkelite solchans. Tror nästan det börjar regna snart. Det luktar regn till och med. Men inte ens orkanen Irma ( ok kanske den ändå) kunde ta bort mitt hästgrin från mitt face just nu. Jag är så taggad, så pepp och så glad. Jag ska bara packa sovsäcken, myskläderna, yllesockorna, châteu-dunken och flytvästen sedan bär det iväg på en hel helg av morsvila ut till skärgården med de bästa av vänner . WOHOOO!

Då spelar det inte ens pikkelite roll om det blir solchans eller ej. Det blir utmärkt chans till avkoppling, till bastubad, till mumisg mat och dryck, till galna häxskratt i kör och så blir det chans till snack. För oj vad vi ska tala! Det finns ju stegmätare och om det skulle finnas ordmätare skulle den mojängen säkerligen paja, så mycket ska vi snacka.

Och på tal om snack (sicken åsnebrygga), så har ju jag och Linn nypremiär på vår podcast SNAKK. Just denna helg, på söndag mer exakt! Så sök fram hörlurarna redan idag. Ladda ner appen Acast eller Podcaster du som inte har.

Här kommer en liten teaser:

https://soundcloud.com/snakkelisnakk/snakk-ar-tillbaka

Lycklig på cykel

Det blev ju så klart en superhärlig kväll på lördagen och vi förlängde livet igen med ett par år! Omöjligt att förstå att det kunde vara så varmt i solen ända till klockan 21. Mycket liv och rörelse på stans alla bryggor. Terrasserna blev också fyllda lite senare på kvällen. Och så cyklade jag lycklig hem och insöp atmosfären och beundrade solnedgången. Sommaren när den är som bäst. Och så var det bara den sjunde maj, tänka sig!

Morsdag råkade infalla på kära mormors tionde dödsdag, så vi fick fira lite extra. Fira är kanske på något sätt fel ord. Men att komma ihåg henne är glädje. Turen att få haft henne i våra liv med allt underbart som det innebar. Det blev den traditionsenliga snålsoppan med öl. Som hon älskade. Och naturligtvis blåbärspaj till efterrätt. Massvis med högljudda ungar och skrockande vuxna samlade. Precis som mommo skulle ha önskat.

Det sägs att det ska bli sämre väder. Är sjukt tacksam över veckan med överraskande värme. Vill ju inte det ska bli regn och rusk, så vi passade på att njuta i den eventuellt sista kvällssolen på ett tag. Hela familjen, två bollar. Vardagsglädje verkligen!

Bildbomben:

SAMSUNG CSC05077657 (2).JPG

SAMSUNG CSC

05077663 (2).JPG05077664 (2).JPGSAMSUNG CSCSAMSUNG CSC05077687 (2).JPGSAMSUNG CSC05077705 (2).JPGSAMSUNG CSC05097708 (2).JPG05097723 (2).JPG05097743 (2).JPG05097739 (2).JPG05097734 (2).JPG05097755 (2).JPG

 

-2kg!

Skriv up detta! Helgen 9-10 april då kom våren på riktigt. Med besked! När man inte vill gå in fast man varit utomhus i sju timmar i sträck. Då vet man att då är det vår, for sure!

Så jäkla glassig helg, orkar inte. Ni får den i bilder för bilder säger mer än tusen ord. Och just nu orkar jag absolut inte skriva i närheten av tusen ord. Solen har gjort mej mosig i huvudet och en stor godispåsen väntar på mej. Ups då.

Det som inte syns på fotona är hur len och mjuk jag är. Kände att jag ville byta till sommarpäls och kasta av mej den där torra skamfilade vinterhuden. Gjorde en bodyscrub på farinsocker och olivolja. Sedan checkade jag in på mannens skönhetssalong och fick en helkroppsspabehandling. Jag är nu återfödd som ny människa med babyrumpehy. Och tror jag väger två kilo mindre hud nu.

SAMSUNG CSCSAMSUNG CSCSAMSUNG CSCSAMSUNG CSC

Inte så svettigt sportlov.

Sportlovet fortsätter i jobbets och lathetens tecken. Inte en skida har vallats, inte en skridsko har snörats. Ännu i alla fall. Det finns ju fortfarande helgen att klämma in sportigt program.

Saldot är inte att skryta med men hur som så har vi haft ganska kul. En ex tempore photoshoot, loppisrunda, en ny kund och ett kontrakt på det, en låååång lunch på fem timmar(!) med bästa vänner och hela barnaslurven. Och ett stort omfång med rosa tulpaner av gubbeluren.  Inte så svettigt sportlov hittills men helt ok ändå.

En dag nämare morsvila DELUXE

Jag har satt igång countdown. Det närmar sig vår årliga superhelg, Helgen då jag med fyra stycken andra likasinnade tjejer drar iväg till skärgården. En helg med skratt, gråt, god mat, fisar, för många vinflaskor, bastubad, mediterande och ren LYCKA! Lycka att ha fina vänner, lycka att få umgås, lycka att vila lite från resten av familjen och hushållsarbeten. En helg vi kan leva länge på. Den härligaste ljusglimten i höstmörkret. Ni får säkert se lite bilder men inte mycket mer. What happens in skären stays in skären!

Bli fredag nu redan!

Vi hade i alla fall tur med vädret. Bild från förra gången.

%d bloggare gillar detta: