Friyay, nej nej!

Den efterlängtade fredagen är här. Alla tjoar och hurrar. Film, soffa, gotta och mys. Men inte här. Jo visst, barnen har inlett fredagsrutinerna och jag åt just hemlagad pizza. Men med tungt hjärta. En och annan tår har också rullat ner för kinden om jag ska vara riktigt ärlig. Nu undrar ni om det hänt något förfärligt. Elände, sjukdom, död eller annat av fasanfull natur. Men det är bara jag som har en galen ålderskris. Igen (har skrivit om detta förut, HÄR). Nu är den dock väldigt påtaglig. Imorgon får jag ännu ett år till på nacken. Jag är betryckt och vilsen.

”Åldern är bara en siffra”. Det är den för vissa, men för mej är den som excorsisten. Jag har inte kunnat förknippa mej själv med min ålder sedan jag var 25. Och det hjälper inte att man säger ”men du ser ju ung ut för din ålder”. Det betyder ingenting för mej. Nada! Det är så svårt att förklara. Jag är nöjd med min tillvaro och allt jag uppnått och hittills gjort i mitt liv. I mitt huvud är jag ännu 16. En mogen 16-åring.

Nåväl, det ska väl bli bra. Tror inte jag får någon annan diagnos än grav ålderskris. Får leva med den då. Lite vin på det då. Skål!

Just, och så var det sista dagen för att rösta på de nominerade i Galan 2015.

nadia boussir

6 svar till “Friyay, nej nej!”

  1. Alltså återigen ett inlägg som jag känner igen mig i. Åldersangsten. Jag har ångest men samtidigt inte för i min hjärna är jag 30 (den åldern jag stannat på). Jag blir aldrig något annat än 30 år. Jag har så svårt att identifiera mig med att snart vara 40. Jag är inte längre yngst på jobbet, jag är inte yngst överhuvudtaget. Näe. Det går inte hem. Och jag tycker det är sjukt jobbigt. Men Grattis hördu! Eller beklagar. I januari blir jag återigen ett år äldre. Fy fabian.

    Gillad av 1 person

    1. Då vet du precis min eländiga feeling! Det är just så. Identifikationen är spårlöst försvunnen. Vem är man liksom om man inte längre är 25?
      Hoppas januari inte kommer i år 😉

      Gilla

Lämna en kommentar