Puh, nästan skönt med måndag igen. Helgen gick i trötthetens tecken. Så himla seg i kroppen och mitt huvud spelade spratt med mej. Inte nu riktigt så att jag hade synvillor eller tics, men nästan. Sedan kom jag på att det var det sedvanliga pms-monstret som jävlades med mej. Än en gång blev ag lurad. Än en gång fick jag en aha-upplevelse, ”aaaa just det..pms..jag är inte galen ändå”.
Så nu är det skönt med måndag. Pms:en visar sig från sin absolut sämsta sida när man är i närheten av familjen. Tyvärr, men så är det. Ska snart iväg på en tidig lunch med Linn och ånga på lite av min angst. Stackars henne, hon skulle bara veta.
Och för att fira att det äntligen är måndag tycker jag vi kör en hederlig frågestund. Ni frågar, jag svarar.
Helgens enda ansträngning
Älska Inredning 
Jobbar du med marknadsföring också på annat sätt än via din egen blogg? Tex hjälper företag att komma i gång med sin marknadsföring osv, osv….
GillaGillad av 1 person
Bra fråga! Jag har faktiskt hjälpt företag på traven då det gäller synlighet och sociala medier, samt visuell marknadsföring. Så ja det händer, men inget jag gör daglig dags 🙂 Skulle gärna syssla mera med sånt, så kul!
GillaGilla
Vad betyder höst för dig? Jag menar ifall du förknippar hösten med kalla deppiga kvällar, mysiga stunder under filten, ljus, te, stress, jobb etc..
GillaGilla
Tack för din fråga! Jag kan faktiskt säga att hösten varje år gör mej deppig. Till först. Sedan när jag väl accepterat den, njuter jag nog av tända ljus, soffmys och tekoppar. Men om jag får välja så skulle det nog få vara sommar största delen av året 🙂
GillaGilla
Har du alltid vetat att du ville utbilda dig inom skönhetsområdet? Eller fanns det tankar kring andra yrken?
GillaGilla
Jag har alltid varit en rastlös själ och en sökare. Jag söker fortfarande och vill gärna göra andra saker än inom skönhet. Har studerat fysioterapi, media- och teatervetenskap, marknadsföring också. Har ofta saknat ett ”kall”, men samtidigt så tror jag att jag inte skulle trivas med att jobba med en sak resten av livet.
GillaGilla
Du skriver: ”Pms:en visar sig från sin absolut sämsta sida när man är i närheten av familjen. Tyvärr, men så är det.” PRECIS!! Tycker så synd om min familj också. Jag försöker vara annat än monster, men när allllt de gör irrrrriterar då, hellre är jag tyst, men voi vitsi då barnen skall ha hjälp med allt (hahah, hur KAN en 4 åring och 6 åring behöva hjälp…hmm…), hemmet ser ut som ett as (varför ser jag inte det annars 😉 och ingen annan städar (visst gör de det, men det vill jag inte komma ihåg då jag är ett monster) och och och… Sen två dagar senare är allt frid och fröjd igen…
Men så är det väl – undermedvetet tar man väl sig rätten att ta ut det på familjen – det gör jag också med min egen familj (syster, mamma etc) och de på mig 😉 Konstigt, det är ju de man skall älska mest och skydda för dumheter men men… 😉
GillaGillad av 1 person
Roligt att du känner igen dej! Gillar att det finns andra pms-monster som fattar hur det är. För så är det, man blir liksom gaaaalen på allt. Barnen, gubben, hemmet och det som finns nära.
Det är skönt sen när man blir snäll igen 🙂
GillaGilla
Men suck vad skall vi ta oss till med denna skit pms tjejer? Håller på att bli galen!! Surar och äter upp mig flera kilo före varje gång o så ångest på det, några tips??
GillaGilla
Ja det är crazyt alltså! Och halva livet dessutom, suck! Har ju testat det mesta. Nästa på listan står sakrokranial terapi
GillaGilla