Provocerande bloggar

Jag älskar att debattera, provocera och diskutera. Vidga vyer, öppna sinnet eller helt enkelt hålla fast vid egen ståndpunkt. I denna blogg tar jag sällan upp något som kan skapa eldiga diskussioner. Jag vill att bloggen ska vara en lugn plats dit man kan kika in för att i farten hinna läsa några textrader och se på några sköna bilder.

Kanske någon tycker det är störande, att jag för det mesta bloggar från en positiv synvinkel. Jag fotar till exempel inte när barnen är klottiga runt munnen (ja, jag vet att många tycker det är jätteroligt när ens barn har blåbärspuré upp till öronen) och inte heller fotar jag när det är jättestökigt. Familjegräl och andra tråkigheter har heller ingen plats här. Kanske någon rentav tycker att min blogg är provocerande, just därför. Och det får man ju tycka.

Men understryker nu:

Man behöver inte särskilt mycket fantasi för att förstå att JA, jag har också gigantiska bykhögar, leksaker som ligger utspridda på alla golv, dammråttor som smyger sig fram ur hörnen. Jag har skitigt hår, nedfläckade kläder och barn som hänger i takkronan. Högst antagligen luktar jag också  grisfarm för att jag inte hunnit duscha. Eller helt enkelt inte orkat. Och så vidare..

Men på bloggen, där är det städat. Så himla skönt! Där är håret prydligt uppsatt i svinrygg, barnen sitter med händerna knäppta i knäet och sju sorters kakor står perfekt uppradat på ett serveringsfat. Ungefär. Själv föredrar jag snygga bloggar framför vardagligt snusk. En smaksak naturligtvis.

Så ja, jag älskar att debattera, provocera och diskutera. Det gör jag i mitt ”riktiga” liv. Jag är inte präktig, jag kan vara en sjukt irriterande besserwisser. Jag kan vara högljudd, en attention whore och oftast skrattar jag som en hyena (det får man störa sig på i podden). Förmodligen äter jag med öppen mun och har för ovana att pilla mej i näsan. Är absolut ingen ängel och det kan väl hända att jag hamnar i helvetet en vacker dag..den som lever får se. Men jag också är en bra lyssnare med empati för andra. En schysst tjej, that’s me.

Med det sagt vill jag påpeka att denna blogg inte på något sätt är oärlig, den lurar er inte och kommer aldrig att göra det. Den är en glimt av min bättre sida, av ett bättre liv vilket jag inte alltid klarar av att nå upp till. Min vardagsförhöjare. Helt ok, eller hur?

 

SAMSUNG CSC

14 svar till “Provocerande bloggar”

  1. Lite såna tankar diskuterade jag med vännerna igår också. Hur vissa människor verkar störa sig på att allt ser så perfekt ut på både bloggar och instagram. Jag tror dock att människor också skulle störa sig lika mycket på om det skrevs massor om familjegräl, stök och andra tråkiga saker i de sociala medierna. Visst är det intressant att ibland få läsa och diskutera olika ämnen, men samtidigt är det lika intressant och ofta inspirerande att läsa feel good-bloggar och se på vackra bilder. Ha en skön helg!

    Gillad av 1 person

    1. Det finns folk som stör sig på allt. Samtidigt förstår jag om det finns de som inte orkar se bilder på solnedgångar, inredning, barn i sandlådan etc. De vill kanske ha mera substans. Men att orka störa sig på något, fattar jag inte. Handlar väl om någon slags mindervärdeskomplex..

      Man kan diskutera om ämnet i oändlighet 🙂 Ha det bra!

      Gilla

  2. Jag är en sån som inte går igång på de ”perfekta” bloggarna riktigt -ja om de nu inte är underhållande fastän de är perfekta förstås. 🙂 men de där riktiga feel good-bloggarna orkar jag inte riktigt med, faktiskt. Det kan bero på att de foton jag tycker allra mest om är vardags-snapshots (äkta rotiga familjealbumsfoton!).

    Gillad av 1 person

    1. Ja, där ser man! 🙂 Alla gillar olika saker. Men jag kan hålla med dej om att jag inte heller går i gång på bloggar med så mycket tacksamhet. Då vill jag spy i ett hörn. Men läser heller inte dem även om man nångång snubblar över nån då och då.
      Jag eftersträvar ändå att visa lite olika sidor av mej. Är inte alltid superduperlycklig, inte ens i bloggen.
      Rotiga familjealbum, hahaaa!

      Gilla

  3. jag kan sen inte förstå eller varför man skulle sträva till att visa upp sin bedrövligaste sida. n balans är väl bra, men åtminstone jag vill ju publicera saker jag själv har en bra feelis över.

    Gilla

  4. Jamen, det är ju just så det ska vara! Ens blogg är inte detsamma som ens liv. Tycker att det ska kännas som att man sitter på kaffe med den som bloggar. Man får träffa den personen o höra hur den har det. Går man på café med nån så sitter man ju int där heller med skitigt hår o petar sig i näsan o har fötterna på bordet o talar skit om folk! Man är välklädd, sitter med benen i kors och berättar bara det man vill berätta då. För att dela det man vill dela. För att man vill sprida nåt trevligt, roligt, fint eller nyttigt.
    Fortsätt som förr! Jag gillar att ”sitta på en kopp kaffe med dej” o se en del av ditt liv.
    Ha en bra vecka!
    Jessika

    Gilla

    1. Tack Jessika! Roligt att du vill fika med mej 🙂

      Det ser charmen i ett foto med kaos. Kanske nån som bakat och köket är upp och ner. Det säger en hel del om vad som hänt. Antagligen har det varit besvärligt recept eller att barnen hjälpt till. Då kan jag dra på smilbanden. Men en blogg med bara skit, orkar jag inte med.
      Däremot får feelgood-bloggar gärna ha lite up and downs i storyna 🙂

      Här får du iaf fortsätta se prydlighet, hihi! Ha det gott!

      Gilla

  5. Jag kunde inte sagt det bättre själv! Nu har ju jag ingen blogg men känner samma om mitt instagram konto. Jag väljer att lägga ut sånt som är vackert för ögat för att jag själv gillar sånt. Klart att vi lever ett helt vanligt liv iallafall, precis som alla andra! Å fin juttu i tidningen by the way 🙂

    Gilla

Lämna en kommentar