Publicerat den av Nadia

Mysteriet döden

Tror ni på ett liv efter döden? Jag har svårt att tro att detta liv vi nu lever, skulle vara det enda livet och jag älskar att spekulera. Döden skrämmer mej trots detta, men inte på det sätt det skrämde mej när jag var 20. Som förälder vill man inte ens tänka tanken på att lämna ens barn i förtid. Det är det som är den skrämmande tanken att jag skulle lämna mina barn i sorg och förundran över var deras mamma är! Vill knappt tänka på det. Ryyys!

Jag har däremot ett härligt minne kring döden. En ljuvlig sak hände då mommo hade dött. Det var någon vecka efter begravningen och jag satt vid skrivbordet med fönstret precis brevid. Där hade jag suttit varje dag i många år och stirrat på datorskärmen. Jag tittade aldrig ut genom fönstret till vänster. Det fanns liksom inget intressant där utanför, ingen bilväg, inga människor bara en liten bit av trädgården med en rhododendronbuske, vilken var infesterad av bugs.

Men den här dagen, någon vecka efter begravningen när jag satt vid skrivbordet tittade jag ut från det fönstret. Jag kände någon slags dragningskraft att titta. Jag ignorerade den för jag var mitt i ett skolarbete men jag kände mej mer och mer frestad att titta ut genom fönstret. Jag minns att jag tänkte att en snabb koll kan ju knappast störa mitt skrivande. Det blev lite ”den goda” mot ”den onda”-fight (har ofta sådana), ska jag eller ska jag inte men till slut vände jag blicken ut mot gården.

På den nyklippta gräsmattan såg jag den finaste blåaste Förgät mig ej-blomman. Den stod där helt ensam precis under fönstret vid skrivbordet var jag alltid brukade sitta. Jag gick ut och synade igenom hela den 1500 m2:s tomten efter flera Förgät mig ej, men inte en enda. Någonstans.

Det här låter kanske inte så konstigt, men just denna blomma var mommos favorit bland vilda blommor. Så enkel och så vacker. Jag är säker på att detta var ett tecken från henne. Ett tecken på att hon ser mej, är med mej. En tröst, en lättnad och en uppmaning ”förgät mig ej”.

Jag gick tillbaka till skrivbordet och log resten av dagen.

 

SAMSUNG CSC

 

19 svar till “Mysteriet döden”

  1. Fäller en tår när jag läser ditt inlägg. Så fint, och så fin blomma. Min mamma hade en liknande upplevelse när mommo hade dött, men då handlade det om en fjäril.

    Gilla

    Svara

  6. Det ha några gånger hänt att jag under dagen har funderat på något som ja vet att mommo skulle ha svaret på, och sedan drömt om mommo och fått svar på det jag undrade.. Konstigt men man hade en huisit bra feelis på morgonen när man vaknade!

    Gilla

    Svara

  9. Jag kan absolut inte klara av tanken att jag inte skulle träffa lillebror igen, han gick bort i februari. Klart att han väntar på oss, vi har pratat om det med min son och funderat på vad morbror sysslar med under tiden. Jag har drömt om honom tre gånger, i drömmen har jag förstått att han inte finns hos oss men jag säger åt honom att det är så roligt att se dig. Han säger inget, bara ler. Sen mår jag bra hela dan.

    Gilla

    Svara
  10. Pingback: Öl och inget annat. | Me, MYSELFIES & I

Lämna en kommentar